Jag har undvikt att kolla sociala medier efter "alternativa narrativ", rättare sagt jag har inte ens undvikt det utan det har varit en högst spontan historia, på samma sätt som jag aldrig försökt kolla upp hur det rapporteras i ryska medier. När det varnats för ryska påverkansoperationer på Internet har jag alltså inte vetat vad de syftat på och bestämt mig för att inte försöka ta reda på det heller. När det ryska narrativet fördömts, har jag utgått ifrån att det handlar om att Natos utvidgning är en del av problemet - lite à la Gorbatjov - osv.
Jag har mina tankar jag har mina tankar jag har mina tankar: bland annat har jag tänkt att jag måste sluta tänka på det här.
Försvarspolitik är en ämnesrubrik som enligt mig inte funkar längre. Varför?
"Snart rullar de svenska Stridsfordon 90 och Stridsvagn 122 åter in i fiendelandet. På hemlig ort, nära ryska gränsen, besöker SvD ”svenskbrigaden” – där soldaterna är inställda på att snart möta nordkoreanska specialstyrkor på slagfältet.
Svenska stridsfordon rullar in i fiendelandet (december 2024)
“Svenskbrigaden” i slaget om ryska Kursk använder svenskt materiel och många av dess soldater har utbildats av Försvarsmakten i Sverige.
Jämför den hurtigt krigiska tonen i SvD-artikeln med reportaget i New York Times. Och jämför innehållet. Hur överskridandet av de röda linjerna blev segertjut i svenska medier.
Svenskbrigaden som slåss mot nordkoreaner i Ryssland - och det ska man köpa att det är försvarspolitik?
Jag är såpass ursinnig att jag mer eller mindre börjat kedjeröka, nu har jag fått ont i en lunga och slängt cigaretterna och ska skita i det här. Världskriget har redan börjat, var inte såna mesar, använd kärnvapen.
Nyligen läste jag en NATO-person som sa att Ukraina löser soldatbristen genom att rekrytera bredare, och undrar om man går under 18-år? Tvångsrekryteringarna har det faktiskt gått att läsa om i svensk press, och nu har jag sett något jag inte vet om det är en påverkansoperation - videor som cirkulerar där råskinn överfaller män och släpar dem med sig. Bland annat från Odessa, och det slår mig att Odessa varit något av ett centrum för ukrainsk maffia tidigare.
Hur mycket maffia är integrerad i den ukrainska armén? Något man vet om maffia är att den aldrig drar sig för att hota, misshandla och döda civila, maffian kan inte kontrolleras, finns det vinning gör de vad som helst mot vem som helst. Får man betalt per tvångsrekryterad? I förlängningen: får man betalt av NATO, USA eller Sverige per tvångsrekryterad?
Finns det något att vinna på false flag operations? Går det att sälja svenska vapen vidare?
Hittills har - såvitt jag sett och hört - kriminellas negativa roll i Ukrainakriget mest tagits upp i svenska medier då de kan ordna frisedlar eller smuggla ut män ur Ukraina som inte vill hamna i skyttegravar. Men det måste väl vara det minsta problemet?
SvaraRaderaFrån Jonas Sjöstedt och högerut hoppas mainstreamvänstern att den amerikanska presidenten efter Trump kommer ösa på med militärt bistånd igen - och under tiden är det tänkt att Sverige ska fylla ut uniformen - och att svenska pansarvagnar rullat in i Ryssland är inget som rör de flesta ens i ryggen, det kommer rulla på och större delen av vänstern är rädda att hamna i samma båt som gamla stalinister eller nuvarande trumpister och putinister, så inte ens tvångsrekryteringarna nämner man. Psykopater med aktier i vapenindustrin eller nära kontakter med mediefolk eller andra krigsglada, kanske har någon en hållhake på dem eller är de betalda någonstans ifrån, lobbyister.
Ja shit pommes frîtes - det här kriget kommer ta många år, svensk vapenindustri kommer tjäna storkovan på upprustning i Europa och Vänsterpartiet har väl fått en hacka av kärnvapenlobbyn för att propagera för atomvapen.
Raderaoch svenska medier suger skitballe eftersom de har lillebrorkomplex inför USA - men det är det sämsta med USA de vill efterlikna. Det sämsta.
Journalistik har alltid varit övervägande ond: överallt. Det vill säga - inför första världskriget lät det ungefär som den struttiga segervissa artikeln om svenskbrigaden i fiendeland.
Det är inget nytt. Schysst och någorlunda hederlig journalistik har alltid varit undantag. Alltid. I alla tider.
SvaraRaderaAllt är ju bubblor och algoritmer idag. Instagram och twitter kollar jag aldrig, facebook går jag ut på ibland och har inte sett skymten av något ryskt narrativ, men så snubblade jag över nåt som stack ut lite nyligen.
Läste lite - det var påståendet att USA och Storbritannien saboterade Minskavtalet, att ukrainska fascister angrep demonstranter under Euromaidan, och att NATO/USA fortsatte sända in vapen i Ukraina och träna soldater och locka med medlemskap trots att de visste hur provocerande det var för Ryssland. Inget nytt, det har jag sett förut och kan egentligen varken tillbakavisa eller bekräfta flera av faktapåståendena - t.ex de om Minskavtalet. Men de gånger jag sett sådana påståenden har det också gått att notera hur de bemöts, avfärdas - de klipps ofta av. "Ja men det legitimerar inte invasionen". Nä, men det beror väl på till vilken spets man drar det - Donetsk grundades tydligen av britterna? Men ryssar och ukrainare levde väl där i samförstånd länge? Och: njo, har CIA och kompani intrigerat och manipulerat för att härska för att söndra, så har det väl ett litet intresse att skildra? Om de vill lägga vantarna på kosacker för att de ska slåss mot kosacker, är det väl inte så alldeles oskyldigt?
Något som är alldeles bjärt, och som man får sätta mig i hur mycket spiketunna som helst för att jag iakttar: helt otroligt att karl xii så bokstavligen har överlevt i svenska gener.
SvaraRaderaOm Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, vad gör våra pansarvagnar på rysk mark?
SvaraRaderaGrundregeln är att alla plakatliknande fraser - ju fler ord som upprepas i en kedja desto stelare - är klichéer som tas till i stället för argument och diskussion, som: "det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget".
Man kan ifrågasätta eller bekräfta påståendet, eller instämma med en del och reservera sig mot annat, man kan granska olika orsaker och lämpliga åtgärder, vilken typ av hot det kan tänkas röra sig om rent konkret, och så vidare och så vidare - men först måste man bli uppmärksam på själva upprepningen, montera ner plakatet, dela upp orden, granska det implicita, och det här får inte överlämnas åt experter - det är envar. Det är envar som måste göra det.
"… jag har mina tankar.
SvaraRaderaMina tankar är vapen som slåss,
mina tankar är vapen för oss.
Mina tankar är det sista som ni tar. …"
Copyright gäller nog inte de kortaste texterna ...
"Achtung bitte."
SvaraRadera"Bourgeoise Scheisse."
Fast Lundell och "Warum all this black stuff" som ju
är en sång med svensk text är väl ännu roligare ...
SvaraRaderaJovisst man har rätt att citera ett par rader ur andras texter. Kanske särskilt när det är ett icke-kommersiellt sammanhang... Jag har haft den där låten i bloggen också.
Ja du anonym, osviklig förmåga att komma med träskallekommentarer. Men visst, Lundells text är kul.