Lite kul att läsa det här tycker jag.
Mäktig Tussilago får blandade reaktioner på nätet, ibland en nästan ordlös avsky. En del retar sig på formen och språket. Jag tror att den angloamerikanska litteraturen är dominerande som stilideal idag och jag är i så fall mer rysk, medelhavsk och antik.
Det är klart att det finns mycket i Mäktig Tussilago som kan vara upprörande, eller irriterande, blotta grejen att det inte ska gå att säga "det här var det här", "jahapp! nu vet jag vad det här handlade om", är ju lurigt.
Både riso och rosa har sina poänger.
För en långsiktigt stretade förf.
6 kommentarer:
Det där var roligt tyckte jag också. Det finns mängder av bokbloggar, och den här är en av de kanske fem sex stycken som jag bokmärkt och läser då och då.
Jag har inte läst den förr, men känner mig förstås lite manad nu, hehe.
Jag tycker också att beskrivningen och recensionen var så otroligt mitt i prick.
Grattis till en kanonrecension!
Vad roligt!
Ja, det klingar ganska zenbuddhistiskt, snöflingor i regn.
Skicka en kommentar