söndag 4 mars 2012

Vem skrev?

"... hennes hjärna arbetar som en grov gökklocka, under det den högt utvecklade mannens kan arbeta som en kronometer".

"Alla långa sanningsrötter äro misstänkliga, sanningen får man endast ut i korta, brutna bitar."

Med eller utan googling, gissa citaten! Det är en order. Det handlar om 2 författare. Ni kan gissa vilt. Det utgår inga priser.
Bra intervju med Birgitta Stenberg i SvD - men vem dammade av metaforen "yrväder", som etikett under ett porträtt av Stenberg på kulturbilagans förstasida? Varför inte fröken sprakfåle på en gång?

27 kommentarer:

  1. På första gissar jag på Nietzsche, andra - Karin Boye?

    SvaraRadera
  2. verifieringsord: esagra vides. Låter som rena latinet, snyggt.
    Lång paus, trodde du var skjuten eller supit ner dig eller nåt.

    SvaraRadera
  3. Birgitta Stenberg räddade min morgon. Hon är stencool. Haha, yrväder... Läs aldrig rubriker. Fast yrhätta hade varit värre.

    SvaraRadera
  4. Jag svarar inte än!
    Esagra vides, ja det var jävligt snyggt. Esagra låter spanskt. Vides betyder du ser på latin. Du ser en esagra, och blir aldrig mer dig lik. Borges?
    Yrhätta är så tydligt att det hade varit otänkbart, yrväder är en klassisk värdegrundsrubbad gökursgrej.
    Ja hon är cool som ett stenberg. Vi får se om hon kommer undan med legaliseringsidéerna eller blir kölhalad i sinom tid.

    SvaraRadera
  5. hahaha lätt tävling. Strindberg och Södergran. Jag har googlat.

    SvaraRadera
  6. Jag kör över bloggers nya kommentarfunktion, med delsvar på kommentarer, eftersom jag tycker att det blir konstigt: okronologiskt, upphackat. Även om sanningen bara visar sig i korta, brutna bitar så...

    SvaraRadera
  7. OK är det en allmän förhållningsregel?
    Om Birgitta Stenberg kommer undan med att förespråka legalisering av hasch - jo... det tror jag. En attack på Stenberg skulle vara helgerån. Men jag gillar henne starkt, som person, har inte läst böckerna. Men jag tycker om att läsa om henne, intervjuer, hennes oborgerliga livsstil.

    SvaraRadera
  8. Man får kommentera hur man vill, men jag tycker att det blir överskådligare om man skriver ny kommentar istället för att bilda små kluster.
    Hej så länge.

    SvaraRadera
  9. Grov gökklocka usch... Inte den roligaste Strindberg du citerar där.
    Jag ville skriva något komplimenterande om din dagboksanteckning, välskrivet för en fjortonåring. Från skräck för atombomben till en smått absurd diskussion om Frank Sinatra. Jag såg en liten novellfilm för mitt inre.
    Mariannesson

    SvaraRadera
  10. szigge: har du inte läst Birgitta Stenbergs böcker - sätt igång!
    Mariannesson

    SvaraRadera
  11. "Klockan 2 (ca) i natt vaknade Ranelid av ett par fruktansvärda oljud. Han var sömnig, och inbillade sig en massa, att det var en atombomb som Washington släppt ner över Teheran. Ja, han trodde faktiskt att det hade nåt med konflikten mellan Iran och Israel att göra, sömnig och dum som han var. Det var ju också ett fruktansvärt dån, hela huset skakade. I morse gick han det första han gjorde (nästan) ut och hämtade tidningen, men där stod inget om någon atombomb. Han förstod att det hade varit snöras..."

    Eftersom BR är mycket populär och har ett självförtroende som brukar hämta sig raskt, kan jag göra den här omskrivningen.

    SvaraRadera
  12. Mariannesson: ok!
    Maja: "sömnig och dum som han var" tycker jag var roligt.

    SvaraRadera
  13. Ställer man de två citaten bredvid varandra, Strindbergs och Södergrans alltså, kommer man farligt nära olika teorier om den manliga och kvinnliga hjärnans funktionssätt. Inte för att jag vet om det är farligt... bara något jag kom att tänka på.

    SvaraRadera
  14. Att ersätta "jag" med något annat är ett sätt att undvika "egogegga": man kan ersätta med hon eller han, eller ett egennamn osv. Hen vet jag inte vad jag tycker om än.
    "Sömnig och dum som han var" tycker jag också blev roligt.

    SvaraRadera
  15. Frågan är om "jaget" verkligen somnar om och inte förstår att det varit snöras förrän efter en koll i tidningen nästa morgon. Där tror jag att "jaget" skarvar, för att hen tyckte det blev bättre så. (Det hade ju inte ens kunnat hinna in i tidningen). Hm.

    SvaraRadera
  16. "Kärlek i Europa" - szigge!
    Birgitta Stenberg är inget "yrväder", vad får de allt ifrån... Men jag tror att hon måste tampas en del med kulten kring sin person. Intervjun antyder att den är både behaglig och obekväm.
    Algot
    P.S Den lilla ögonblicksbilden från en skolgård är delikat i all enkelhet.

    SvaraRadera
  17. Men det här då: "På fysiken såg vi en film om snusning".
    Geniaaaaliskt!! hehe... Tack Algot.

    SvaraRadera
  18. Jag kommer att fortsätta förhärliga mig själv, har en fäbless för hybris.

    SvaraRadera
  19. Jaget hos Lundgren. Expansivt. Förfärande.

    SvaraRadera
  20. Jag slängde alla mina dagböcker någon gång i tjugoårsåldern. Jag stod inte längre ut med dem. Det mesta av det jag skrev var just ganska tråkiga uppräkningar ("Vi fick läxa i svenska" - o.s.v) men också mycket om känslor, förstås... Odrägligt tyckte jag senare. Men jag tror att det hade varit ganska roligt att läsa i efterhand ändå.
    Mariannesson

    SvaraRadera
  21. Det heter inte Timeline. Det heter Lifeline.
    Anonym hade helt rätt. Och det ska Anonym ha all heder för.
    Hehe.
    Odrägligt, Mariannesson: ja, oavsett om det "är" objektivt odrägligt skrivet, om det nu finns något sådant (t.ex kokett, förljuget, eller känsloutgjutelser man helst vill glömma, bortgjordhet, löjlighet, blommighet eller bristande klarsyn och omdöme, trivialitet, eller vad det nu kan vara som är outhärdligt), så tror jag att alla har en motvilja mot att läsa sina gamla dagböcker. Man är rädd att tappa sitt hjärta på botten av den mörka tjärnen. Bli en Tuvstarr. Alltså stöts man bort från sina dagböcker. Jag skriver det här för att underblåsa bilden (eh, underblåsa en bild...) av mig som mer narcissistisk än andra - eller så skriver jag det för att det är en slump. Ja! En slump! Det föll sig så att jag tänkte göra en slöuppdatering och slänga in en gammal anteckning från samma datum, men då inte från vuxen ålder eftersom det uppenbarligen är kontroversiellt, hett som en petite pomme frite, utan från helt unga år, och råkade hamna i just dagboken 79 - en av dagböckerna 79, det är ett brett och långt dagboksepos alltså - och det råkade handla om att förväxla snöras med kärnvapenkrig, och jag tycker fortfarande att det är helt ok att Ranelid (och Flinck) ställer upp i schagerfestivalen (alltså ingen snobb på så vis) men kan inte med texten till kissbjörnens låt. Det är bara det. Därför tyckte jag slumpen kunde motivera det djupt pinsamma i att lägga ut en gammal dagboksanteckning. Dessutom blev jag egenkärt förtjust i vissa formuleringar ("sömnig och dum som jag var") och det där med Frank Sinatra tycker jag är jättekul.

    SvaraRadera
  22. För övrigt är jag övertygad om att min hjärna är en grov gökklocka.

    SvaraRadera
  23. Ja, mina dagböcker var odrägliga på alla de sätten du räknar upp... eller åtminstone var det så jag uppfattade dem i tjugoårsåldern när jag förstås hade blivit en helt annan, smartare och coolare person...
    Mariannesson

    SvaraRadera
  24. Haha, ja du kanske ville framstå som blasé i tjugoårsåldern, och inte stod ut med känslopjunk?

    SvaraRadera
  25. Ungefär så, ja... Eller jag ville gärna tro att jag blivit mer medveten. Idag tror jag att hade läst med en annan tolerans. Men jag la dem i en plastpåse och slängde dem i sopnedkastet.

    SvaraRadera
  26. Hm. Hade du slängt dem i en container hade de kunnat upphittas.

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)