torsdag 29 november 2012

Två oväntade saker

Först något på en gång svårbegripligt och övertydligt.
Myggor och tigrar får ju en del gliringar i spalterna ibland, för det mesta extremt kort formulerade, och det är nästan alltid kvinnor som står för dem. Det hela brukar få mig att tänka på Susanna Romàns ord om patriarkatets putsarfiskar.

Merete Mazzarella skriver nu i Sydsvenska Dagbladet att kungen borde få en egen dag, som lämpligen skulle döpas till bladvändardagen. Idén uppstod då hon firade Gustav II Adolf i goda vänners lag (men vad är det här, varför firar hon Gustav II Adolf undrar jag då) och sällskapet bekymrade sig över att vår nuvarande kung kanske inte kommer att få någon alldeles egen dag. Det ville de råda bot på, och började genast fundera på tårtor och visor som skulle passa. De fastnade för Owe Thörnqvists Titta titta, på grund av raden "Då vänder vi på bladet och vad hittar vi väl där?" Visan passade särskilt bra menade damerna (ja, tyvärr, det var damer och inte herrar) då den "inte bara är lagom glättig utan också relevant då den handlar om att tysta ner högljudda röster".

Därefter skriver Mazzarella att hon har återvänt till Eyvind Johnson för att läsa vad han hade att säga om självbiografiskt skrivande. Den som skriver självbiografiskt måste vara på sin vakt mot "tycka-synd-om-sig-själv-känslor eller kors-vad-jag-är-bra"-känslor.
Absolut, sådana resonemang finns för övrigt fortlöpande i Myggor och tigrar. Det har Mazzarella inte upptäckt, för hon fortsätter:
"Men det var länge sen man resonerade så. En Carina Rydberg, en Maja Lundgren, en Felicia Feldt skulle inte förstå honom: för dem (och många andra) kan det aldrig bli för mycket tycka-synd-om-sig-själv."

Jag förstår visst Eyvind Johnson.

Det tycks inte ha slagit Mazzarella att det är tre kvinnliga författare som får representera vad hon kallar "den förfärliga kränkthetskulturen". Vilka de där många andra inom parentes är får man gissa sig till.

Jag har knappt läst Merete Mazzarella, brukar börja på artiklar ibland men lägger ner - varför tänker jag inte skriva för då verkar det nog bara som om jag ger igen. Men "lagom glättig" ger en vink om vad det handlar om.
Jag är republikan, vilket om inte annat bloggens läsare märkt, och att "avleda uppmärksamheten från nynazisterna", som Mazzarella skriver, genom att ersätta Karl XII-dagen med en bladvändardag tycker jag låter som att skyla över storvulen nationalism med hyckleri.


Den andra överraskningen är rolig. Jag har fått ett stipendium av Stiftelsen Fredrik Ströms minne. Jag är hedrad och ska börja läsa Fredrik Ström.


21 kommentarer:

Ola K sa...

Grattis! Mycket välförtjänt.

Jag har en utgåva av Fredrik Ströms Svenska ordstäv här i bokhyllan, men det var också allt jag hade av honom, är jag rädd.

Citerar nu därur halvt på måfå: "Det är som man tar'et, sa Massman."

Anonym sa...

Grattis!
Inte till Mazetti-Mazarellas omnämnande men till stipendiet!
Vågar man i anslutning till vänstersocialisten Ström föreslå en proletär sång?
I så fall Johnny Cash Sixteen Tons på Youtube.

Charlie Siringo

maja lundgren sa...

Tack så mycket! Ola K: Ja, hade tänkt kolla upp Svenska ordstäv, bland annat. Mycket glad över detta, särskilt i dessa kalla tider.
Charlie Siringo: Johnny Cash! Jättebra förslag. Båda mina datorer har lagt av, den ena efter den andra, ska lämna in dem - åtminstone nån av dem borde gå att rädda. Är på ett internetställe just nu. Kanske inte hinner lägga upp någon video. Men i så fall blir det senare.

Anonym sa...

Hupp! Såg just att Merete Mazzarella är professor eremita i litteratur. Nu kommer hon väl att slakta mina gamla västernkioskböcker!

Charlie Siringo

Leroy sa...

Grattis till stipendiet Maja.

Man skall vara försiktig med putsarfiskar det har visat sig att dom bär på många farliga smittor...

Hoppas inte min närvaro minskat dina läsarsiffror.


Leroy

Anonym sa...

I´m outta here!

Waiting for Cash (not money).

Charlie Siringo

Leroy sa...

Charlie why?

Blaiming it on Cash?


Leroy

Mariannesson sa...

Grattis Maja!
Men vad synd, jag gillar verkligen Merete Mazzarella. Har haft stor behållning av hennes essäistik. Hon får fira vilka kungar hon vill antar jag, även om jag själv är republikan... Men att bunta ihop tre kvinnliga författare på det här sättet - symboliken blir övertydlig. Trist.
Hoppas att du får hjälp att lösa datorproblemen.
Trist också att somliga herrar utnyttjar Majas blogg för att bedriva sina högst privata strider.

Anonym sa...

Hjääälp, en vänstersocialist! I'm också outta here.
Skojar bara... Grattis!
Merete Mazzarella vet jag inte vem det är, tänkte på Katarina Mazzetti först. Men taskigt att dissa bara kvinnliga författare.
Olycksfågeln Calamity

Anonym sa...

Stort grattis!
En resa till våren, kanske?
Snuttan

Anonym sa...

Mariannesson: Om Pinkertondetektiven Charlie S lämnar saloonen för att han upptäcker en hal ål bakom bardisken betyder det inte att han involverar sig i en privat strid. Utan tvärtom.

Morgan Earp

Anonym sa...

Maja: du skildrar ju en krypande känsla av skräck och av att inte veta vem man kan lita på (inklusive sig själv eller i varje fall sina egna sinnen) och mot slutet av boken en situation där du av nödtvång utnyttjar den mänskliga kommunikationens mångtydighet, du "spelar med", för att komma undan om inte med blotta förskräckelsen, så i alla fall med livet. Detta är det jag minns bäst av boken "Myggor och tigrar", hur du skildrar det subtila i kommunikationen människor emellan. Att då dra ned detta till att du och en massa andra författare "tycker synd om sig själva", det är ju lite som att klaga på att det har kommit en mängd böcker med gula eller bruna omslag och exemplifiera med den ena eller andra boken. Om man då ständigt omnämns i sådana omslagssammanhang, men inte i innehållssammanhang, så måste man ju till slut känna sig utnyttjad för andras syften, dvs ens bok används för att dom (kritikerna, tyckarna, opinionsbildarna, bloggarna) ska kunna skriva hem sina poänger.

Babbis

maja lundgren sa...

Babbis: precis så är det. Det handlar inte om boken, utan om andra saker.
Skrev ett långt svar som gick upp i rök... Håller med om din beskrivning.
Morgan Earp: Jag är benägen att instämma med epitetet hal ål. Ska bli tydligare mot Leroy om att jag inte tolererar några kommentarer om hans vårdnadstvist här.

Snuttan: Japp! Vart måste vara hemligt än så länge. Men det är ganska långt bort.

Calamity: man ska inte bunta ihop författare - vare sig manliga eller kvinnliga - och vare sig hylla, jämföra eller avfärda på ett lättvindigt sätt. Det är bara klåfingrighet och lättja av en kritiker.
Men i det här fallet handlar det nog lite mer specifikt om backlash.

Mariannesson: hon får gilla/ogilla vilka böckerhon vill men här handlar det inte om boken.
Skrivet lite i hast, på lånad dator

szigge sa...

"handlar om att tysta ner högljudda röster" - hm... var det inte rätt många högljudda röster mot din bok när det begav sig? Kanske minns fel men tyckte det var ett väldigt ståhej...
Grattis!

Anonym 19:11 sa...

Ett stort grattis Maja! Det var ju på tiden kan jag tycka, och intressant var det dessutom att läsa lite om Fredrik Ström som jag aldrig hört talas om förr.

Det som Mazzarella gör sig skyldig till ser man ganska ofta. En dissning helt kort sådär i förbigående, gärna i en bisats så att det inte märks så tydligt vad man gör, samtidigt som det är ett sätt att pränta in det negativa omdömet hos läsaren. För det är det man gör när man bara är en i mängden som gör likadant. Ganska fult gjort må jag säga. Det här kanske var lite dunkelt uttryckt men jag hoppas alla förstår ändå.

Annars tyckte jag hela krönikan var av typen...ni anar inte vilken ljus idé jag och mina kompisar fick på efterfesten i lördags.
Det hade varit helt okej som ett blogginlägg av slumpvis bloggare, men som en krönika man får betalt för? Njä det tycker jag inte, och den här krönikan får mig att bli grinig, gnällig och allmänt surpuppig.

maja lundgren sa...

Anonym 19.11: ja, just det här sättet att skriva "en Felicia Feldt, en Carina Rydberg, en Maja Lundgren" betyder just en i mängden, en i ett gäng dussinförfattare.

Kritik är något annat, den kräver både utrymme och tid (snart går tiden ut på Stadsbiblans internetdator, så jag postar kommentaren n

maja lundgren sa...

u.

maja lundgren sa...

Apropå dissningar i förbigående, Anonym 19.11 - nu när jag ändå är sömnlös pga att katterna inte kan vara utomhus nattetid, men tyvärr inte är kloka nog att vända på dagsrytmen så här års, vilket gör att de - med all den överskottsenergi de har - stökar, jamar och jagar varandra i lägenheten - så ska sånt undvikas även här i kommentarerna (om det var det du menade), men att jag markerar lite mot Leroy beror på att jag inte vill att han anspelar på tvisten som pågår på andra håll på nätet. Däremot går det utmärkt att i allmänna ordalag tala om helikopterperspektiv och perspektiv Japonese (det här begriper bara de som hängt med ett tag), men däremot är man lite trött på vilja lämplighet och förmåga; musik och surrealism kan man gagga om, men lämna alla agendor åt sidan. Så var det sagt.
Godnatt så småningom, hoppas jag.

Anonym 19:11 sa...

Jag tänkte inte alls på det Maja. Jag menade så här. Ibland kan man i en kulturartikel eller i en recension se att det smyger sig in en dissning av dig utan någon som helst anledning eller närmare förklaring.
Halvvägs in i artikeln om boken X kommer det nåt negativt om boken, och i en bisats kan det stå "på samma sätt som Maja Lundgren". Sen fortsätter meningen med bla bla om bok X igen. Jag kan inte ge nåt exempel för jag lägger inte artiklarna på minnet, men jag har sett det flera gånger det senaste året. Jag tycker det är ganska fult, och om många skribenter gör så kan det negativa omdömet bli till en slags halvsanning för de läsare som aldrig själva har läst dina böcker.

Angående Leroy så tror jag att alla som hängt med här ett tag förstår precis varför du säger ifrån som du gör, och varför det är alldeles nödvändigt.

Jaså, du har fått in nattkatter i huset :D
Jag förstår precis. För några år sen var "mina barnbarn" siameserna likadana, och vid femtiden på morgonen låg de flesta lösa inventarier på golvet. De brukade törna in vid sju på morgonen och sov hela dagen. Det gick över så småningom och vi får hoppas att det gäller Xerxes och Atossa också.

maja lundgren sa...

Mina kissar vaknar till på allvar vid ettiden, springer till dörren eller fönstret och jamar, om jag släpper ut dem springer de upp för kattrappan igen och knackar på fönstret (och jag vill inte stänga dem ute när det är så kallt som det varit). Sen lever de rövare till ungefär fem. Har dina barnbarn siameserna lugnat ner sig lite? De är väl innekatter, siameser brukar vara det. Mina kan klättra in och ut genom fönstret i vanliga fall, jag har det på glänt även när det är några minusgrader. Så jag störs sällan så mycket av dem nattetid. Hoppas vintern inte blir så här kall i längden...
Idag är det lite varmare igen.


Jo det stämmer: 2007 var det ju så väldigt ofta, och det har blossat upp igen. "Maja Lundgren" var då inte ett namn egentligen utan ett... ja det heter någonting, minns inte nu. Som "En Machiavelli", eller "en Goebbels", alltså nånting väldigt dåligt. Och nu har det tagit fart igen. Ibland kallas jag sexuellt avvisad, ibland hämndlysten, ibland är det girig. Däremot är det sällan jag blir kallad galen nuförtiden, det är synd.
Det handlar om flera saker tror jag, bland annat att sopa banan för Knausgård, vilket är något annat än att uppskatta hans böcker: det krävs en stor antifeministisk attack på Myggor och tigrar om man ska kunna lyfta fram Knasugård som en allmängiltig frälsare. Därför är det en del som är framme och sparkar igen.
Men det finns folk som gillar den också.

Anonym sa...

"Knasugård"!
:-)
(Fast ärligt talat har jag inte läst honom.)

Babbis