torsdag 3 september 2015

Julia Caesar och blodhundarna

Att flera kritiserar en persons göranden och låtanden samtidigt räcker inte riktigt för att något ska kallas för ett drev. Den mer sakliga kritikstormen går inte på person lika mycket och har inte drevets blodighet. Drev är ju en metafor som plockats från jakten. Uttrycket bör därför reserveras för kollektiv klappjakt som syftar till att fördriva eller tillintetgöra en person.
 Det är på den nätsajten som en annan förvirrad person, Barbro Jöberger, under den tokroliga signaturen Julia Caesar spritt hårresande orimligheter. Hon är lite äldre än jag, hon arbetade på DN för många år sen, sen fick hon diffusa symptom som oral galvanism och elallergi och förtidspensionerades. Jag känner igen henne på bilderna och hennes namn låter bekant. Har jag en gång känt henne? Brukade vi hälsa när vi möttes tidningshusets lunchrum? I så fall ber jag härmed att få säga upp den bekantskapen med omedelbar verkan.
skriver Cecilia Hagen. Märk väl att elallergi, oral galvanism och förtidspension nämns med illa dolt förakt, och att den för drevet så vanliga sinnesjukförklaringen går hand i hand med förklaringen att det här är en person som man inte ens bör hälsa på. 
En paria, med andra ord. Drottning Elisabeth av England, däremot! skriver Cecilia Hagen, "henne har jag alltid respekterat".
Slicka uppåt och sparka neråt, det är kännetecknet för reaktionära medieperipateticienner.

Jag kände inte till pseudonymen Julia Caesar tidigare, det var nog inte så många som gjorde det. Visst kan man ifrågasätta anonymitetsrätten, då det handlar om en stor produktion av anonyma pamfletter.
Men det vore bättre om det fanns en särskild instans, oberoende av medierna, som kunde hantera detta. Lagstiftningen bör preciseras, nu råder godtycke.
 I första hand verkar avslöjandet av Julia Caesars identitet ha varit en vedergällning för att hon i sin blogg publicerat telefonnumren till två journalister som gjort försök att intervjua henne. Vilket enligt uppgift har lett till två dagars hatmejl och hotfulla samtal. Ett anonymt drev. (Eller ett par packade personer, svårt att veta).
Hela detta bråk känns ju väldigt väl igen från nätets djungel. Hänger du ut mig så hänger jag ut dig! Hotar du mig så hotar jag dig! 
 Det tokiga med det här avslöjandet, särskilt i och med att så många mediepampar hakat på och fördömt lite extra, är att det handlar om en sjuttioårig ganska okänd kvinna som att döma av beskrivningen inte mår särskilt bra. Det blir besynnerligt när den ena efter den andra ställer sig upp och intygar hur viktig hon är. Ulrika Knutsson har bistått med en hyllning till Julia Caesars stilistik: hon kan verkligen skriva, därför måste hennes identitet röjas. Karin Ohlsson och Åsa Linderborg har bidragit med massmedial chauvinism och ryggdunk.

Och vad har man tänkt ska hända nu?
Det är inte speciellt klokt av tidningarna att om och om igen skriva om de hatmejl som skickas till redaktionerna. Vem har kläckt den originella idén att det lönar sig att mata trollen?
Kanske är denna öppet visade svaghet hos de etablerade medierna ett försök att vädja om medlidande. Eller så är tidningsvärlden ute efter "hårdare tag", förbud mot anonymitet på nätet, skärpning av yttrandefrihetslagarna, inskränkningar i möjligheten att öppna anonyma mejlkonton, fler polisiära insatser, fler fängelsestraff.
Annars är det ganska svårt att förstå varför de inte tiger stolt och självsäkert.
Självklart har jag också blivit mordhotad, det har funkat fint att ignorera det. Och alla mordhot är inte lika reella.

Sverige är bra litet! Nu syftar jag inte på "åsiktskorridoren", utan på proportionerna - hur stor en sån här grej kan bli här.


(fortsättning följer)






29 kommentarer:

  1. "Märk väl att elallergi, oral galvanism och förtidspension nämns med illa dolt förakt, och att den för drevet så vanliga sinnesjukförklaringen går hand i hand med förklaringen att det här är en person som man inte ens bör hälsa på."

    SVBK ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. SVBK var ett uttryck jag aldrig hört förut.
      Sveda- värk- och brännkärring. Haha.

      Radera
    2. Vanligt uttryck i sjukjournaler, har man hört. Har också hört talas om någon företagsläkare som i en kvinnlig arbetares sjukjournal förde in vilken kommunistisk organisation hon tillhörde ...

      Radera
    3. Ja, sånt förekommer nog fortfarande.
      Det är också fullt tänkbart att kampanjen mot radikalisering bland ungdomar utvidgas: den låter ju ganska oförargerlig men det största problemet är avsaknaden av principer. IS är en fruktansvärd organisation och det är inte roligt att ungdomar reser utomlands för att kriga för IS. Och ändå krävs det (menar jag) att man inte bara låter tillfället, ögonblicket styra utan tänker större: nu är det alltså tillåtet att strida frivilligt utomlands för goda organisationer. Man brukar åberopa sig på finska vinterkriget och spanska inbördeskriget. Med det godtycke som råder nu, inga övergripande principer alltså, skulle kampanjen mot radikaliseringen lika gärna kunna rikta sig mot dem som deltar i ukrainakriget eller strider på kurdernas sida. Det räcker inte att gå på känn - det här är en stor fiende och nu är det bråttom. Så tänkte man inför Libyenkriget. Och det är väl inte många som menar att det var en bra idé att invadera Libyen.

      Radera
  2. Lyssnade f ö så smått på en P1dokumentär vid 24tiden
    igår kväll och den handlade om en ung flicka med oklar diagnos och om hur hennes föräldrar behandlades i sitt
    sökande efter kunskap. Tur man känner sig frisk och sund !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är tur!

      Märklig artikel av Orrenius i DN igår. Han beskriver det som att han var nyfiken och ville göra en lyhörd intervju:
      "Vad såg hon då? Vad ser hon nu?"
      Mjukar han inte till det en del? Journalister och fotografer som tittar in genom fönstret till någons hus - det är ju så det går till, drevjournalistik eller paparazzijournalistik. Man kan ha olika åsikter om uthängningen (rätt eller fel) - men varför få det att framstå som mys och gos?

      Radera
    2. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/602573?programid=909

      "Vem ska bota MAJA ?" hette programmet faktiskt ...

      Radera
    3. Det var hans jobbmobil och han hade kunnat stänga av den. Vem som hittat hans barns nummer och lagt ut i sin blogg skriver han inte, det borde han så att man kan kolla upp det. Julia Caesar var det i alla fall inte.
      Haha vem ska bota Maja.. Har jag undrat länge ;-)
      Calamity Jane

      Radera
    4. haha, där kom den ja...

      Det var många konstigheter i den artikeln. "Jo, hon blev nog rasist". Orrenius är inte övertygad om att hon är rasist. Men jag tror att alltihop blir obegripligt om man ser Orrenius som en antirasist (oberoende av vad man anser om antirasismen). Han verkar drivas av journalistisk fåfänga, kanske hopp om stora journalistpriset, han tycker om att befinna sig i närheten av sverigedemokrater och beskriva dem. Effektsökeri. Sen verkar han ha skickats ut av DN på det här uppdraget.
      Det här är riktigt, riktigt usel slaskjournalistik.

      Radera
  3. Och Wiman idag skriver om "upplysningens kanske allra mest konstituerande tanke: den om alla människors lika värde".
    Syftar han på de franska upplysningsfilosoferna, så var flera av dem övertygade rasister. Så sent som för några dagar sedan läste jag några ord av Fontenelle som hade givit upphov till ett sjuhelsikes tjatter på twitter om de skrivits idag (jag tyckte också att det var obehagligt skrivet fast jag läste vidare ändå). Så de får nog ta och definiera vad de menar med Upplysningen.
    "Alla människors lika värde" är dessutom - jag ber så hemskt mycket om ursäkt, det är tänkbart att det verkar som om jag sysslar med rabiata hårklyverier - en floskel. En floskel på samma sätt som yttrandefrihet är en floskel. Det är ytterst få som verkligen menar att alla människor har exakt samma värde. Möjligtvis några enstaka fornkristna som trivs bäst i syndares sällskap, men det är vanligare med fariséer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med. Wiman är en festtalare och frasmakare. ”… den breda enighet som råder i det svenska samhället … om alla människors lika värde”. Han kan ju börja med att dela med sig lite grann av de 119.825 kronor han har i månadslön (2013) till sina underbetalda frilansare, innan han tar såna där floskler i sin mun .

      Pompe

      Radera
    2. Du skojar. 119.825 i månaden. Det är ju sjukt.

      Radera
    3. Varning! Ingen uppbygglig läsning.
      http://www.dagensmedia.se/dm_jobb/article3867121.ece

      P.

      Radera
    4. Apropå alla människors lika värde.
      Hela mediekrisen är något slags marieantoinettegrej.

      Radera
    5. Jag hittar inte Wimans namn på den listan. Över 100.000 i månaden kan väl ändå inte stämma?

      Radera
    6. Han finns där. Omedelbart efter Adam Alsing och Gert Fylking (kanske inte enbart ett sammanträffande). 1.437.900:- om året.

      P.

      Radera
    7. Den höga lönen är kanske kompensation för bristande begåvning.

      Radera
    8. Vad ska då inte vicesheriffen på DN kultur tjäna? Det vågar jag inte ens tänka på.

      P.

      Radera
    9. Nej, jag föredrar också att inte veta.

      Radera
  4. ... och det är inte bra att uppmuntra till auktoritetstro:

    Dessa kändisar tror på alla människors lika värde. Gilla och dela så blir du som dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. OM man nu ska bekänna sig till tron på alla människors lika värde, så ställer det enorma krav på självprövning, från dag till dag. Det innebär nämligen att det är just de personer som det anses legitimt att förakta - om det så är bankdirektörer, skattefuskare, pedofiler, högerextrema, våldtäktsmän, moderater, miljöpartister eller notoriska lögnare - har samma värde. Ett radikalt ideal som nästan inte går att efterleva tror jag.
      Gokväll!

      Radera
  5. 'wir sind alle gleichwertige wesen - und das universum besteht aus unseren gegenseitigen beziehungen'... under den tid jag från maj år 1985 till november år 1986 var arbetslös och befann mig i kris på mer än ett sätt så fördjupade jag mig i en del böcker i filosofiska frågar - und zwar - bl a - på tyska språket - och - bl a - denna mening fastnade jag för och skrev upp för att ej glömma den... ... att liksom tro att alla vi human beings har ett värde - ja det är väl något att hoppas på att det skulle kunna vara så... en tröst på något sätt - om man kan inbilla sig något sådant... man ger väl sej själv ett värde... jag försöker ge mej själv ett slags värde - även om jag förstår att ingen annan har förmåga till något sådant - dvs ge en sånn som 'moi' ett slags värde... är livet ett värde? - ja varje dag jag har chans att få leva är en Nåd... så upplever jag det... men det finns även en annan mening som jag kommer ihåg att jag tidigare i mitt liv begagnat mig av: 'man blir sånn som man blir behandlad!'... men det behöver ju inte nödvändigtvis bli så... man kan ju trotsa en behandling - ett sätt att bli bemött - som man anser vara unfair... - ett annat talesätt jag tidigare använt mig av: 'man talar som man har förstånd till'... ja olika männischor har liksom olika 'förstånd' - och då blir det - infolgedessen - en aning olika... - men - i dagens läge - med alla human beings som tvingas fly för sina liv... är det inte pretentiöst i överkant att hålla på med sånna hääringa - liksom privata - tankegångar som jag nyss låtit här komma till känna... allt beror på vad man har att jämföra med...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår vad du menar och så har ju jag också tänkt - Medelhavet förvandlas till en grav, varför skulle man då ägna sig åt hårklyverier? Undersöka vad alla människors lika värde egentligen är?
      Jag tror det spelar roll. Låt oss ta kändisarna som DN har i sin "jag delar"-kampanj. Det måste ju bottna i meningen att de har ett större värde - eller åtminstone att deras moral har ett högre värde. Det tror inte jag på, och jag tror också att det innebär en förslöing att uppmuntra människor till att dela och gilla. Om man nu kan säga förslöing...
      Europa måste absolut ta emot fler flyktingar, Europa har för övrigt bidragit till den situation som är nu, bland annat genom Libyenkriget. Ryssland är inte bättre, deras skuld är antagligen större eftersom de stödjer Assad.

      Jag tror inte att det är pretentiöst, du är i alla fall inte pretentiös. Man blir som man blir behandlad, det är en bra paroll. Man kan också bli den man blir beskriven som, det är inte mycket roligare det... Nåden och värdet, båda finns, och det går alltid att trotsa orättvisa beskrivningar eller behandlingar.

      Radera
    2. Ursäkta min självupptagna pessimism - men att hata hela mänskligheten känns faktiskt som en bärkraftig moral i dessa yttersta tider. Det svarar nog bäst upp till devisen om alla människors lika värde.

      Radera
    3. Ja alla människors värde är noll, det är nog enklare att hitta vattentäta argument för en nihilistisk ståndpunkt. Det är väl bara att peka på all mörk materia och mörk energi och att universum håller på att upplösas i intet osv osv.
      Eller peka på facebook och twitter. Eller på sig själv, mouhaha.
      Men så finns den där lilla kraften, jag ska inte säga människokärlek för det är en överdrift men ett slags förtjusning: som idag, då jag såg en rullstolsbunden pojke säga "det är bara det att man inte får kritisera invandrare", och en kvinna som satt på marken prata om gud. Allt det här kan man ju lobotomera bort om man vill, och det är det som är problemet med de här överbetalda medietyperna: de leker Anticimex.
      Så länge mediechefer har sådana löner bör absolut inte ett öre av statens pengar betalas i presstöd, för övrigt.

      Radera
    4. Jag ska samla mig till ett inlägg om varför Orrenius artikel om Björn Söder var urusel - den som gjorde att den echaufferade borgerligheten fick tuppjuck.
      Men det måste vara ett tungt och tydligt inlägg som inte riskerar att framstå som nyckfullt och underhållande.
      För övrigt önskar jag att hela gammelmedia självdör.

      Radera
    5. En tillfällig sammanfattning: jag har uppfattat ett stort missnöje som inte alls har med invandring eller flyktingar att göra, utan som är en protest mot olika typer av bigott eller nedlåtande tonfall inom medierna; mot dubbelmoral (helt ok att hota sverigedemokrater men inte vänsterpartister), mot kväljande konsensus, med mera.

      Radera
  6. Drottning Elisabeth av England stavas med z

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, jo jag upptäckte fadäsen själv men iddes inte ändra. Lättja och slarv är knoll och tott här i tillvaron.

      Radera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)