måndag 19 januari 2026

Verso un eventuale giorno dopo

 

Giuseppe Misso och Luigi Giuliano satt i fängelse första gången som trettonåringar.

                                                       * * *


12 kommentarer:

  1. Så det fanns rejäla straff för unga vuxna förr i tiden ...

    SvaraRadera
    Svar

    1. Du verkar vara lite dum i huvudet.

      Radera


    2. Nöjer mig med att påpeka att "ung vuxen" är en befängd beskrivning av en trettonåring.

      Radera

  2. Luigi Giuliano flyttade tillbaks till Forcella nyligen. Giuseppe Misso gav ut en ny bok på Mondadori. Livet behöver inte vara slut för att man hamnar i fängelse som trettonåring. Poängen med mitt påpekande är en annan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://it.wikipedia.org/wiki/Giuseppe_Misso
      Spännande språk det där ...

      Radera


  3. Jag är alltså inte emot rakt av, hör och häpna, även om jag tror att det måste formaliseras, preciseras juridiskt att det inte är detsamma som att döma en vuxen till fängelse. Allt beror på vad som händer efter att en minderårig fängslats. Sluten ungdomsvård verkar inte funka alls.

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ExWP0a/har-skapas-de-nya-barnfangelserna

    SvaraRadera

  4. "Även i en värld där brotten upphörde om barnen spärrades in ska de självklart gå fria, av den enkla anledningen att vi inte bör låsa in barn."
    https://www.aftonbladet.se/kultur/a/QJxgaV/ska-barnen-fa-ha-med-sig-gosedjur-i-fangelset-elina-pahnke-om-straff-for-13-aringar

    Det här kan möjligen låta snällt, men är inte omtanke. Tvärtom. Hon menar att trettonåringar ska få gå lösa med vapen, döda och dödas, och sätta skräck i allmänheten. "Gå fria", som om det var fritt.
    Jag tror inte andra minderåriga kommer avskräckas, och
    maffian rekryterar väl en del via spelvärlden som jag fattat saken. Rekryteringarna sker i alla samhällsklasser och socialgrupper, som jag också förstått saken. Att bura in barnen utan särskilda åtgärdsprogram, osv, kommer göra stora kriminella av små. Och förslaget verkar ha hastats fram, lagom till nästa val.

    Men artikeln är ett exempel på vad som är sämst med det som man alltid bör kalla delar av vänstern. Trettonåringar som mördat ska "självklart gå fria", en åsikt som kanske känns barnvänlig att säga och höra för en del, men som väldigt få menar om de tänker på vad det betyder.

    Men

    SvaraRadera

  5. Javisst ja, sånt kallas väl frasradikalitet. Som ett glassparasoll nerstucken i en mördad trettonårings sår, eller nåt (för att bli lite billig, men man dömer minderåriga till döden eller ett i längden mestadels jävligt liv, om man säger att de självklart ska gå "fria" efter att ha dödat)

    SvaraRadera


  6. Recenserade Savianos La paranza dei bambini i UNT, nån gång 2017

    SvaraRadera

  7. https://www.unt.se/kultur/recension/litteraturrecension/artikel/bladvandare-forankrad-i-verkligheten/rg1x8x0r

    Artikeln är upplåst

    SvaraRadera

  8. "Behärskar inte romankonsten", Saviano blev nedsablad av rätt många svenska kulturknuttar som var angelägna om att spänna musklerna på diverse sätt, han ska inte tro att han är nåt för att han är mordhotad, han är ett fenomen ingen författare, karaktärerna är grunda, det är inte tillräckligt hisnande, en del recensenter hade den dåliga smaken att ha gått på Ferrantes habila plastprosa som ansågs rikta sig till hjärtat, men kritiken var genomskinlig, du ska inte tro att du vet nåt vi inte vet mer om, ingen vet mer än vi om kvalitet, skicklighet och våld

    SvaraRadera

  9. "Karaktärerna genomgår ingen psykologisk utveckling" är en annan kritikerkliché, intressant som invändning pga vad det säger om moraliska förväntningar på litterära gestalter, i just det här fallet hinner de ju inte det men det finns annan litteratur där den psykologiska utvecklingen är noll, det är samma attityd eller grundstämning rakt igenom men det passerar eftersom det inte nödvändigtvis är en litterär brist. Jo, snubblade över den här gamla recensionen av Saviano, och ord är inte färskvaror. Har inte läst om Savianos bok sen dess men poängen med den var inte att vara en skickligt komponerad spänningsroman, mycket är såklart helt dokumentärt.

    SvaraRadera