söndag 15 januari 2012

punkt punkt punkt

Ja det är ju inte meningen att folk ska tro att man är död bara för att man inte skriver i bloggen.
Jag slänger in början på en gammal dagboksanteckning,
I lördags kväll fick jag mens. Vi hade sett på någon engelsk gentlemannatjuvserie som började den dagen.
15/1 1978
Lite kul tycker jag, senare framgår det att jag kände mig "nerfläckad med blod", vilket jag kan tycka är lite sorgligt, även om den känslan beledsagades med jubel. Ambivalens, med andra ord. Jag kommer inte ihåg vad det var för gentlemannatjuvserie, men uppenbarligen var det under en sådan jag fick min första...
(Punkt punkt punkt är en eftergift till... Rättare sagt: punkt punkt punkt är min egen gentlemannamässiga bugning för mig själv som tolvåring).

Tvära kast:
Jag lägger även in nåt som jag skrev när jag försökte förstå Bengt Ohlssons artikel (det är nämligen så att jag inte bara tycker att den är dålig):
Bengt Ohlsson uttalar sig mot auktoritetstro (att blint lita på vad någon framträdande person säger, och skriva sitt namn under en lista utan att själv ha tagit reda på fakta).
Mot "tillhörighetskortet" (att rösta vänster för att det känns bra, känns som att man är på rätt sida, men utan att på allvar ha satt sig in i de frågor som står på dagordningen).

Jag tror att vad Ohlsson längtar efter är dygd. Dygden är de kulturkonservativas alternativ till vänsterbegrepp som solidaritet och jämlikhet.
Det finns kardinaldygder, på samma sätt som det finns dödssynder.


Sen tyckte jag att det fick räcka. Min undervisning krävde all uppmärksamhet, och utöver att styrketräna så har jag haft en del andra bestyr. Och debatten rasade, och jag tänkte att vad Ohlsson egentligen ville göra var väl en satir över slentrianvänster, som jag gör i Mäktig Tussilago (min egen hybris kommer jag att få tillfälle återkomma till senare).


För att det här inlägget ska bli lite längre, för att kompensera den långa tystnaden, kan jag ju slänga in en gammal dagboksrad till.

På syslöjden var det bara att sprätta upp en del av nattlinnet, något var fel på något sätt.
15/1 1979

Trevlig söndag.

Inga kommentarer: