torsdag 19 januari 2012

Tidsödlan och krigsplanerna

Folkets vrede väcks av etikettsråd. Ribbing. Ska man ha släktkalas bör man bjuda alla, även släktingar man inte står ut med, hävdade hon vid en så känslig tidpunkt som strax före jul. Ojojoj... Att förespråka diplomati, artighet, bilagda släktfejder och vapenstillestånd under julen visade sig vara bland det mest kontroversiella man kan göra. Rätten att inte försonas och rätten att slippa hålla masken är jävligt helig och tungt julgransförankrad, och det var taktlöst av Ribbing att påminna om hur traumatisk julen är för många, både för dem som har en släkt och för dem som ingen har, både för de bjudna och de objudna, och inte minst för dem som vägrar gå på släktkalas och helst skulle se att sådana förbjöds. Så rådet väckte ett fruktansvärt ursinne mot den behärskade överklassen som försöker få alla att glida runt med förbindliga leenden även när de hatar.

Bildts affärer däremot verkar lämna svenskarna ganska oberörda. Afrika är för långt bort.

Jag såg en artikel av Carl Bildt och Hillary Clinton i Svenska Dagbladet, om "vikten av att inte vara likgiltig inför ondskan". Artikeln kan läsas på många sätt, bland annat som att Sverige ska delta i krig mot Iran. Eftersom Urban Ahlin, en av de socialdemokrater som är mest engagerade i NATO, nyss blivit vald till gruppsekreterare för s hoppas jag att den övriga oppositionen ser till att Sverige inte snubblar in i eventuella kommande krig, utan att de drar igång en ordentlig debatt om alliansfrihet.

Inga kommentarer: