fredag 10 maj 2013

Ruinsex och ruinvåld

... blir det inte. Luring igen.
Men jag har recenserat Wilhelm Jensens berättelse "Gradiva, en pompejansk fantasi" på Expressens kultursida.
Gradiva är mest känd för att farbror Freud har analyserat den - i "Drömmar och vanföreställningar i Wilhelm Jensens Gradiva" (band 11 av Freuds samlade verk, Konst och litteratur, för den som blir nyfiken).

Gradiva, en kortroman eller snarare lång novell (både den förtätade berättarstilen och att den har knorr gör att den nog hellre bör kallas novell än kortroman) är rolig att läsa även av rent topografiska skäl - de går ju runt i Pompeji, om man är lite hemmastadd i den stan så är det helt enkelt kul att känna igen gator och hus.

En detalj som kan vara värd att nämna är att Casa di Meleagro, som delar av berättelsen utspelar sig i, idag ingår i det svenska pompejiprojektet. Man kan kolla här om man så vill, till exempel.

Jag ska erkänna att när jag läste Gradiva första gången tyckte jag att den var ganska mossig. Jag har blivit gammal och tolerant, eller klok, för de ord jag fick i skallen oftast under omläsningen var "pärla", "charmant", "bedårande" eller "vrålbedårisk".
Så kan det gå. Nåja. Hm.

Däremot har mitt omdöme om Théophile Gautiers novell Arria Marcella bestått: historien om mannen som blir besatt av ett avtryck av ett perfekt bröst på arkeologiska museet i Neapel, och sedan möter ett femme fatale-spöke i ruinstaden - den är inte värd mer än en fnysning.


Apropå Gradivas speciella gångstil , som spelar en så viktig roll i Jensens berättelse (jag ska lägga in bild här i bloggen när jag får tid): tja, det kan se elegant att stå med ena foten vinklad så, men som gångart blir det närmast Monty Python.


Fantastiskt att den här finns på YouTube. De gånger jag blir lite sur för att någon lagt upp en eller annan bok av mig för gratis nerladdning, tänker jag på hur rätt det egentligen är att allt ska vara fritt och gratis. Svårt.

9 kommentarer:

maja lundgren sa...

Kan väl erkänna att bortsett från "Another brick in the wall" /we don't need no education) så är Pink Floyds musik inte riktigt i min smak. Men det är en del alldeles ok bilder i den här. Döskallen 0.13 till exempel.

Anonym sa...

Välkommen tillbaka ville jag bara säga.

Anonym pultron

maja lundgren sa...

Tack anonym! Å har så svårt för uttrycket pultron ...

Anonym sa...

välkommen tillbaka från en annan anonym. jag har inte heller mått bra i vinter. det muntrar upp att du skriver igen.

maja lundgren sa...

Tack annan anonym. Roligt att det muntrar upp. Då känns det kul att blogga!

Anonym sa...

Den måste jag läsa! Intressant att antikens spöken föredrar dagsljus. Det gäller även mina. De verkar gilla solgassiga sommareftermiddagar bäst, nånstans mellan två och tre. Vargtimmen mitt på dan. Kul, tycker även jag, att du är tillbaka!

Pompe Janson, ruinromantiker

maja lundgren sa...

Pompe Janson: ja, läs den! Särskilt om du är ruinromantiker och gillar historier där man inte är riktigt säker på vad som är dröm och vad som är verkligt.

Anonym sa...

Mina spöken visar sig sen eftermiddag. Halv femsnåret.
Zigge

maja lundgren sa...

Smiley!