På oförskämt gott humör men det kraschlandar så fort jag går ut i sociala medier.
Det känns som en signalsubstanschock. Allt trevligt serotonin eller vad det heter rinner ner i skorna.
Har det med tumme upp och tumme ner att göra, popularitetens amfiteater blablabla?
Jag tror inte det. Men jag behöver inte grubbla över varför egentligen. Det är bara en stark känsla. Håll dig borta från sociala medier för tusan bövlar.
Det radikala nejet gäller även den här bloggen (för tillfället). Allt jag skriver känns plötsligt oärligt, tillkämpat, oavsett om det är allvar eller skämt så är det något frampressat över det.
Men det är svårt att slita sig. Blir lätt så att man sitter och okynnesbloggar. Och sen tar bort inlägg. Och så kanske tycker att nej det där vill jag faktiskt ha sagt - och publicerar igen. Och det där var ju faktiskt ganska kul, det kan väl få stå. Eller?
Så kan det inte fortgå. Alltså en paus.
Nu hoppas jag att alla sköter om sig och har det bra. Lånar en ramsa ur Bengt af Klintbergs Svenska trollformler.
Det här ska corona ha och hör sen.
Dig vill jag bortvisa långt norr
i en skog, där ingen bor,
på en båt, där inga åror är,
dit norr, där ingen kör,
där elden brinn och tjäran rinn.
Clash får stå för pauslåten.
10 kommentarer:
Ha en underbart vederkvickande (men förhoppningsvis inte alltför långvarig) bloggpaus! Fantastisk pauslåt: ”What the hell is wrong with me? I'm not who I want to be.”
Pompe
hehe visst passar den bra?
Du vet väl att paus är ett anagram av SUPA ...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Paus_(musikgrupp)
Tråkigt att höra, men förstår allt för väl. Man behöver pauser från det där. Försöker dock se bloggosfären som något skiljt från eländet på de sociala medierna.
Man behöver ju inte göra samma sak här som där. Behöver inte vara samtida, behöver inte kommentera kultursidor eller gnäll i kommentarsfält, behöver inte manipuleras av dopaminkickarna som lajksen och delningarna ger.
Mitt manifest och programförklaring: http://detgladatjugotalet.se/2020/01/01/har-med-aterupprattas-bloggosfaren/
Join us!
Kan inte motstå att länka till en låt som också är inne
på det här temat men kanske med en lite mera positiv
approach ...
http://www.mikaelwiehe.se/komment_du_ar_den_jag.htm
Jag håller med Carl Bildt om att Tegnell och inte minst Giesecke framstår som nonchalanta.
Giesecke värst - han kan omöjligen veta att Norge och Finland "kommer ikapp" nästa år med dödstalen. Han kan inte heller veta att det inte kommer att framställas något fungerande vaccin.
Både han och Tegnell framstår som arroganta och uttrycker sig mer tvärsäkert än de har fog för. Och den svenska nationalismen yttrar sig på ett både typiskt och otypiskt sätt - det typiska är väl att protester kallas neurotiska, gnälliga eller otacksamma, man ska inte sticka opp och vara till besvär.
Det otypiska är t.ex Expressens rubrik härförleden, där kritiker av Folkhälsomyndigheten kallades "en skam för Sverige". Den typen av retorik brukar vi inte ha här.
DGTT: man behöver inte vara samtida - njae men det vill ju jag i allra högsta grad vara.
Jag joinar ingen annan, men lycka till med återupprättandet av bloggosfären.
Oavsett vad man/du anser om Akademien var det lite sorgligt men
inte helt oväntat med K Lugn. Sveriges roligaste kvinna utan att
anstränga sig så mycket utom kanske på senare år.
https://www.svenskaakademien.se/kvallens-frihet-en-musikalisk-afton-kring-kjell-espmarks-dikter
Sista gången man såg henne livs levande men inte så aktiv ...
Ja, klart det är lite sorgligt. Men dikterna finns ju kvar!
Sen tror jag inte det stämmer att hon inte ansträngde sig så mycket - det som verkar enkelt ligger det ju ofta väldigt mycket arbete bakom. Och det fanns även ett stort allvar i hennes dikter.
Håller med Pompe, fantastisk pauslåt. Ha en fortsatt skön bloggpaus men hoppas den inte blir alltför lång.
Mvh
Zigge
Tack så mycket Zigge.
Jo jag tänker dra igång igen så småningom men ska nog fixa till layouten (tror jag).
Och så tänker jag köra utan kommentarfält. Jag får nästan inga hatiska kommentarer men rätt många passivt aggressiva, och det tar energi. Det är obehagligt på ett lite malande sätt. Numera har jag ju förhandsgranskning så jag släpper inte igenom kommentarer jag inte har någon lust att besvara, vill inte vara värdinna liksom. Det har hänt tidigare att folk har hängt här och kommenterat massor trots att det visat sig att de faktiskt inte gillar bloggen och dessutom aldrig skulle kunna tänka sig att läsa mina böcker.
Du har väl hängt här i princip från början, när bloggen var något av ett community. Så är det ju inte längre, det finns väl knappt såna bloggar numera. För att göra en lång historia kort: jag kommer att skjuta i taket, tuta och köra längre fram och för att kunna stöka helt fritt kommer jag att köra utan kommentarfält.
Simma lugnt!
Skicka en kommentar