lördag 2 april 2011

"Osvenskt"

Uttrycket osvensk har länge använts positivt; osvenskt kallas det som är spontant och passionerat och bryter av mot den förmenta svenska tråkigheten. Det är knappt man tror att man är i Sverige! jublar någon när en helig eller kaotisk ande får folk att börja prata med främlingar på tunnelbanan. Om trygghet och försiktighet kallas svenskt, beskrivs frihet och risktagande som osvenskt (men som Zamenhof påpekat är det tveksamt om osvensk används positivt om beteenden som uppfattas som FÖR stökiga, i synnerhet om de är kombinerade med utländsk bakgrund).
Kopplat till detta har det funnits en föreställning om att Sverige skulle vara det enda land vars folk inte är patrioter. "Det finns ingenting så svenskt som viljan att var osvensk" skrev Fredrik Lindström, och där tycker jag att det börjar skorra. Jag ska inte säga att svenskar är mer nationalistiska, konformistiska eller självgoda än andra folk, men du hittar inte särskilt många vimplar med den franska eller italienska flaggan i trädgårdar och på balkonger i motsvarande länder.

Här nedan ser vi en annan användning av osvensk. Negativ. Den hakar mer i ordalagen om "svenska värderingar", som har använts från höger till vänster i förhållande till invandringen (eller ska vi säga från folkpartiet till Yrsa Stenius: höger och vänster är begrepp i uppluckring).

Från SVT Nyheter:

"Inte lägga sig i är osvenskt"

Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman, Urban Ahlin, hävdade att det - på ett sätt - är ett lätt beslut för Sverige att delta i Libyeninsatsen.
-Vi ställer upp när FN kallar för att skydda civila, det är en svensk tradition, sade Ahlin och kommenterade Sverigedemokraternas hållning.
-Att säga att vi inte ska lägga oss i, det är osvenskt.

Det här kallas rättning i leden. Det har en mycket lång tradition detta att anklaga någon för antipatriotism, och den är varken svensk eller osvensk utan universell: i krig är det lätt att bli betraktad som landsförrädare. Högersossar är kusligare än moderater. Kanske för att S ägt landet så länge, att de inte vilar på en liberal tradition och att de vant sig vid att förväxla makt med godhet. Kom ihåg att krav på konsensus alltid är auktoritärt, och oftast en högerhistoria.
Läs gärna ett inlägg som varken är plakatvänster eller polemik, av Åsa Linderborg i Aftonbladet.

24 kommentarer:

  1. Förutsättningen för att nånting ska bli klassat som "osvenskt" på det positiva sätt du beskriver, är väl att det redan råder en mycket svensk enighet om att den uppvisade attityden är "fin"? (Generositet, spontanitet, sprudlande temperament etc.)

    Med andra ord, man kan knappast vara så där härligt "osvensk" om beteendet inte redan är allmänt accepterat och kravmärkt.

    Därför har "osvenska" personer alltid enbart svenska vänner. Folk med annan bakgrund är ju så satans obegripliga.

    SvaraRadera
  2. Jo. Fransmän brukar också kunna tycka att folk med annan bakgrund som försöker tala deras språk är obegripliga (mig har det aldrig hänt förstås, eller sällan, även om det var längesedan jag pratade franska nu och den har börjat trängas ut av italienskan). Små små fel i uttalet kan ge stora stora konsekvenser för betydelsen i franskan.
    Svenskar är nog varken mer eller mindre chauvinistiska än andra folk. Jag tror inte att man kan dra så mycket fler slutsatser av "osvensk" än att det betyder "pikant". Jag uppfattar det positiva osvensk som det "borgerligt" ord, precis som pikant. Eller topp! som tydligen är ett överklassord, det läste jag i tidningen häromdagen att det är. Framförallt kvinnor på Djursholm säger topp!

    SvaraRadera
  3. Men sen vill jag ändå fästa fokus på Urban Ahlins uttalande. Det är inte riktigt lika obehagligt som kungens ord om drottningen nyligen (sorgligt att det svenska folket är så djupt nersänkt i synd att de inte kan sympatisera med Silvia). Men nästan.

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. clam: ja precis, så händer det att jag också använder topp! T.ex när man bestämt tid och plats för möte, kan det avrundas med: topp! Blev förvånad att det skulle vara typiskt överklassutryck. Men man ska ju inte tro allt som står i tidningen.
    Jo det var nog åtminstone delvis avsett som ett skämt. Att anklaga sd för osvenskhet. Men det är slingrigt.

    Och titta här då:

    "Bruna bönor med fläsk hör till de klassiska svenska maträtterna. Men EU:s jordbruksregler kan göra att den blir mindre svensk till sitt innehåll framöver" (Juholts första motion i Riksdagen, 994).

    SvaraRadera
  7. oj: 1994. Inte 994.

    hehe. En del tycker säkert att det låter medeltida. Bönor med fläsk.

    SvaraRadera
  8. Uttrycket Jantelagen används… spontant och passionerat. Är det "osvenskt"?

    Däremot Janteloven är ett inrotat beteende lite överallt i svenska samhället. Är det "osvenskt"?

    ”Svenskt” eller ”Osvenskt” - det är frågan. :)

    SvaraRadera
  9. Valens: minsann en paradox!
    (Jantelagen är inte bara inrotad i Skandinavien skulle jag vilja tillägga - mycket vanlig bland bushfolk! och i franska kulturkretsar förekommer det svårartad avund! )

    SvaraRadera
  10. Man bör inte heller glömma konflikten mellan stad och land. Tjejer i stan tycker oftast bönor och fläsk är helt otänkbar mat. Men flickorna på landet, dom kan nog klämma både en och två tallrikar!

    SvaraRadera
  11. Tvära kast:
    är det trots allt inte underligt att det framställs som att varken Nato eller FN eller några andra "vet vilka rebellerna är?" Jag såg på Rapport, där sades att man tvekar att ge rebellerna vapen eftersom man inte vet vilka de är - nåväl, man vill avskaffa Gaddafi men inte riskera att helt enkelt stödja en annan klan, vars demokratiska avsikter man inte är helt på det klara med. Eller hur tolkar ni det?

    SvaraRadera
  12. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  13. I princip alla är väl där. Nato kanske har koll på vilka libyska klaner som är mest organiserade men sen är det väl AlQuaida, Iran, Ryssland säkert på ett hörn, massor med intressenter. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om att de ska försöka kriga bort Khaddafi, men skeppa in vapen som de inte vet var de hamnar skulle vara det sämsta de kunde göra.
    zigge

    SvaraRadera
  14. Det begriper jag. Det är kanske inte så konstigt heller att de inte har någon överblick över oppositionen. I länder med diktatur är ju allt motstånd hemligt. Vad jag menar är att om rebellerna redan har ett avtal med det statliga oljebolaget i Quatar, vilket inte behöver vara något fel i sig, så torde det ju delvis handla om något annat än det man föreställer sig när man tänker "folkligt uppror". Men inte vet jag. Det klarnar eventuellt längre fram.

    SvaraRadera
  15. Top! Finns det inte på engelska också?

    SvaraRadera
  16. Valens: jag tror jag har frågat förut - men hur gör du för att länka i kommentarer? Det är elegant.
    Jo, orsaken till Natos ingrepp är nog ändå mest att de vill ha kontroll över utvecklingen i Libyen. För att det betraktas som en krutdurk. Mindre för civilbefolkningens skull. Så egentligen tror jag det som bör diskuteras mest är FN:s roll: när motiverar en regims övergrepp på civilbefolkningen att FN ingriper, och när inte; var går gränsen mellan revolt och inbördeskrig (som FN såvitt jag begriper inte ska lägga sig i), och vilka länder kommer alltid att lämnas ifred för att de är för stora, ev. har kärnvapen, och en inblandning skulle kunna resultera i storkrig? Ryssland, Kina...
    Lätta frågor är det inte, givetvis.

    Ank-Käthe törs inte fråga något i sammanhanget, hon är helt paralyserad.

    SvaraRadera
  17. Men kungen i Gaggböle, jag säger det rakt ut, är ett svin.

    SvaraRadera
  18. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  19. För att länka till länk med ”överskrivning" av original-länknamnet. Gör så här:

    [a href="länken inom citationstecken här"]vad du vill ska stå i stället här[/a]

    Byt ut fyrkantsparentesen mot spetsparentes. Alltså denna <

    Då kommer det att se ut så här Majas blogg

    SvaraRadera
  20. Joli sujet.

    Ce qui est frappant dans "osvensk" c'est que c'est un concept descriptif (en France ou en Italie on dirait que le traître se comporte en "anti-français"). Comme s'il était évident (et en positif, et en négatif) ce qui est suédois et ce qui ne l'est pas - comme si dans la plupart des situations de l'existence (conduire une voiture, boire un verre, décorer une maison, avoir des relations sexuelles, traduire un texte) étaient nationnellement connotées, pour parler compliqué.

    Il me semble que c'est ça, le trait assez typiquement suédois. Que la "Suède" se trouve partout, alors que la "Suède", ce n'est pas plus réel que "Dieu", ou "la nature humaine".

    Dans ma thèse j'ai un passage sur le fait qu'on dit souvent "den svenska skolan" - alors qu'il suffirait de dire "skolan"

    SvaraRadera
  21. clam: det tycker jag med.
    Anonym 19.11: tack! jag tror jag fattar, ska testa.
    zamenhof: "la nature humaine" - ah. Joli sujet cela aussi.

    SvaraRadera
  22. en tout cas, ce n'est qu'en Suède qu'on discute autour de combien la suédicité est problématique. Oscar avait bien raison.

    SvaraRadera
  23. c'est vrai... on trouve souvent des discours comme "julgranen n'est pas vraiment suédois, c'est un truc allemand, så det så" - je crois que c'est une espèce de autoflagellation.
    L'identité nationelle n'existe pas, c'est devenu en partie un dogme. "Jag är så glad att jag är svensk", "Ljuva dröm, att som en svensk se ut", osv.
    Mais en même temps... Ärtor med fläsk! Det ska väl ändå bevaras svenskt!
    ("Porc and beans are taboo" sjöng Blanche Calloway)
    Un détail: c'est pas Oscar mais un de ses copains qui dit que la Suède est le seul pays où l'on problematiserar att man problematiserar svenskheten - och han drar det hela ett varv till, han pratar om reaktionen emot l'autoflagellation antinationaliste. För det här gänget befinner sig i ett skede av svenskheten där allt det där rämnar.

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)