torsdag 24 juli 2014

Fragment om pungråttorna

Några luddiga sengångartankar.
Hettan är en förevändning för att låta spökena visa sig mitt på dagen, som de gjorde under antiken.

Varför säger Thente att Knausgård är den första som gjort Hitler till en människa?
(Man kan annars t.ex nämna Alice Miller).

Varför skriver Tännsjö, psykkommunisten:

Märkvärdigt nog kommer detta slags antirasistiska retorik ofta från människor som ser sig själva som ”vänster”. Det är konstigt. Hur kan den som identifierar sig som vänster glömma klassfrågan?

(Jag lägger in länken sen, en konstig artikel på DN-kultur. Att den antirasistiska vänstern skulle glömma klassfrågorna - du kan fråga första bästa Flashbackhuligan så säger hen att det är tvärtom).

Fiskpinnerobotar. 

Som av en slump har jag just läst Bertolt Brechts Tredje rikets fruktan och elände. Det är fantastiskt att han så tidigt - eller tidigt och tidigt, 1938 var det - lyckades fånga in denna fruktan och detta elände och få det på pränt i en pjäs. Man tänker sig lätt att en viss typ av brutala skeenden undandrar sig diktandet, åtminstone det lite mer distanserade som dramatiken är, medan skildringarna lättare söker sig till lyrik eller dagboksanteckningar, till mer direkta vittnesbörd. Tredje rikets fruktan och elände är en kort, briljant pjäs, med inslag av dikt:

Vad är det för tider,
då ett samtal om grönska nästan är en förbrytelse,
därför att det innebär förtigande av så många ogärningar!

Så är det idag. Så var det igår, så var det i förrgår, så var det före Utöya, men det är ännu mer så efter Utöya. 
Om Tännsjö inte var medveten om att han sysslade med hittepå när han skrev den där artikeln, så är han det nog efter Athena Farrokhzads sommarprat. 

Nej jag har aldrig blivit ombedd att sommarprata, det är jag på tok för farlig för. Mouhahahahaha

Icke inbäddningsbar film från 1944. 








söndag 20 juli 2014

när solen sträcker ut tungan

Den 31 augusti 2012 gjorde solen sådär (se dagens astrobild). Och det gav så småningom upphov till norrsken på jorden.

söndag 13 juli 2014

Very, very ethnic

Sävlig, blid, stillsam svensk musik. Calle Jularbo.



Och här en kuslig. (Jag får kalla kårar när hon sjunger: "å herregud de dansar ännu", "man har inte långt till gråten"...)




onsdag 9 juli 2014

quien maneja mi barca

Jag tar det där med kvantmekaniken sen.

* * *

Jag har för mig att Kjell Alinge lät remedios amaya med quien maneja mi barca vara ständigt återkommande hedersgäst i Eldorado - var det inte Eldorado så var det något annat radioprogram på åttiotalet, men jag är snudd på säker på att det var Eldorado. Det kändes som en hemlig pakt, en utväxlad blick och en menande nick, jag blev glad varje gång den spelades - det var nämligen så att den inte fick en enda röst i schlagerfestivalen. Spain, zero votes.
Det här var året då Carola kom trea med Främling och en annan inte heller alls så dum låt vann, Luxemburgs Si la vie est un cadeau. Båda går att lyssna på fortfarande. Det var inte det att quién maneja borde ha vunnit, men ingen röst alls? Hade de inga öron att höra med?
Det här är väldigt länge sedan, 1983 är fruktansvärt länge sedan. Bara som ett exempel så fanns det inte särskilt många radio- och TV-kanaler, och därför kunde det kännas tungt, på ett bra sätt, när Eldorado (om det nu var Eldorado) i något slags protest lät den här spelas om och om igen, i flera år tror jag nästan.
Jag blev lyrisk när jag såg och hörde den, gick då personligen på gymnasiet och utväxlade några tjoho med en musikalisk klasskamrat, vilken häftig och originell låt!
(Jag tror inte att man sa wow på den tiden, lite osäker på det. Man kanske sa: förbaskat trevlig bit det där, alla tiders!). Något strävare än de mer eller mindre sockersöta schlagersrarna. Barfotachock, dessutom. "Very, very ethnic" säger den brittiske konferencieren. Han påstår också att hon uppträder i sin pappas badrock - jag vet inte om det är ett faktum eller en sarkastisk kommentar, men befarar det senare.
Om jag hörde den för första gången idag, kanske jag inte skulle bli lika golvad - det var ovanligare med very very ethnic music i radio och TV då, nästan lika ovanligt som tecknat. Ja, ni som var med minns, det var frugalt. Hörde jag den för första gången kanske jag inte skulle reagera lika mycket, men jag tycker fortfarande att den är häftig, och det är skäl nog, utöver det rent nostalgiska, att spela den igen.
Och ni som minns en tid då den etniska barfotachocken och den sträva och ovanliga rösten och melodin var väldigt överrumplande, kan liksom jag jämföra nu och då. Ni som är yngre än så får gärna berätta vad era knatteöron tycker.

(Man blir tvungen att spola över en i grund och botten antagligen djupt olycklig docka, med mera, men helheten är också intressant)




Schrödingers katt


Det är fruktansvärt pinsamt, men jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår vad kvantmekanik är.
(fortsättning följer, jag har skrivit en lång drapa).

tisdag 8 juli 2014

En tröstlåt för Brasilien

Jag kommer nog inte att se klart matchen, det var häftigt att se Tyskland göra så många mål. Händer det något spektakulärt mot slutet kan jag titta på det på play sedan.
Tröstlåt för Brasilien: Chico Buarque.

avdelningen namn med finfina anor

"Júlio César" heter Brasiliens målvakt.
Föräldrarna måste ha tänkt stort.
Laget har en Dante också.
Det kommer mig att tänka på ett roligt franskt reportage jag läste en gång. De hade letat upp personer med samma namn som berömda franska författare. De berättade ganska dråpliga saker.
Albert Camus hade blivit kallad Pesten när han gick i skolan.
(Om det fanns en Jean-Paul Sartre kanske han hade blivit kallad Äcklet, men det stod det inget om i reportaget).
Jean-Jacques Rousseau hade en gång varit på en tillställning där en man sträckte fram handen och presenterade sig som Voltaire. När Rousseau svarade Rousseau, trodde Voltaire att han drev med honom, blev stött och gick sin väg.
Och Jean Racine, som jobbade som bilmekaniker har jag för mig, berättade om en gång då han varit inlagd på sjukhus. Sköterskan hade stannat till vid hans säng, tittat på journalen och sagt: - Å vad roligt, ni är författare! Det måste vara ett intressant yrke.
Nu får vi se hur det går, jag hejar inte på någonting sedan Mexiko åkt ut, mer än att jag hoppas att det lag som spelar intressantast fotboll vinner.
Tjakloff.

Pueblo nuevo


måndag 7 juli 2014

Man får se upp lite med PK-maffian ändå...

Det som är PK idag är att vara för ett Natointräde. Snart sätter glappkäftarna igång med finkulturens falskvissel. Tuppjuckets och dammråttornas eristik.
Men jag kommer att se till att Sverige inte dras in i det tredje världskriget, om jag så ska behöva tillgripa vodoo, våld eller svart magi.

Är den här låten smörig? Kanske. Jag gillar den.

måndag 30 juni 2014

Grip dagen men ta inga sekunder

Ingen tjatar mer än Twitter. "Ta en sekund och kom tillbaks till Twitter". Jag ska kartlägga deras anglicismer. Man hävdar att jag missar vad som händer i Sverige om jag inte loggar in. Jag har undrat ett tag hur det kommer sig - varför är de så angelägna? Om Twitter tjänade pengar på antal twittrare, ungefär som vården får betalt per patient, skulle det vara mer begripligt. Nu förstår jag inte varför de är lika frenetiska som utrikiska damer i spamkorgen som tror att jag är en man.
Idag kom plötsligt den här:

"Tack för att du loggar in, Maja Lundgren. Trevligt att se dig igen."

Ja det är ju skräck. Man kommer att tänka på den illvilliga och manipulativa datorn i Kubricks 2001.

Jag har nämligen inte loggat in på Twitter på evigheter.

Grrrrrrr

Så här tycker vi om att Mexiko åkte ut efter en ganska orättvis straffspark:






De här koncentrerar sig nog på att be något slags förbön så att det går bättre nästa VM.




söndag 29 juni 2014

Heja Mexiko

video

Jag kommer inte att blogga om matchen mot Holland, nöjer mig med att hålla tummarna.
Under tiden en pauskolibri.

lördag 28 juni 2014

Fred i Gaggböle

Trevlig löpsedel idag - minns ej den exakta ordalydelsen, eftersom jag gick förbi så snabbt att jag knappt hann uppfatta den subliminalt. Men det handlade om att sossarna sträcker ut labben till Alliansen och föreslår ett försvarssamarbete. "Vi är seriösa" stod det - ungefär.
Jag tror inte att de dårarna kommer att trappa upp konflikten med Ryssland genom ett Natointräde, så allvaret handlar nog om att snacka ihop sig med vänsterpartiet och Finland, och komma överens om att vara varandras strategiska djup.
Det har inte varit mycket klassiskt i bloggen. Här är en urtjusig bit. Bland det mest underbart smäktande som finns i tonernas värld.




* stor tugga av Sverige.


onsdag 25 juni 2014

Umbabarauma

Är det VM i Brasilien så är det, och då är det lite svårt att INTE spela denna.


Det här sägs vara en engelsk översättning. Ett lite längre sätt att säga bollen är rund och fotboll är fotboll och i fotboll kan allting hända, tror jag. 



Umbabarauma goal man
Umbabarauma goal man

Play ball play ball ball player
Play ball I want to play ball ball player
Jump, jump, fall, get up, go up and get down
Run, kick, find a hole, thrill and give thanks
See how the whole city empties out
On this beautiful afternoon to watch you play

Play ball ball player
Play ball corocondo

Slum Street Soccer Slum Street Soccer

Soccer Soccer Soccer Soccer…
*This is the story of Umbabarauma
An African point man
A point man whose mind is made up
Umbabarauma* 

tisdag 24 juni 2014

Lästips

Mexikos målvakt har inte elva fingrar.

Medan älvor i negligé fnissar sig ner i lungorna

Sjätte dagen med elektroniska cigaretter. Svårt att göra rökringar, men det gjorde jag å andra sidan inte heller på den tiden jag rökte akustiska cigaretter (eller vad man nu ska kalla de icke-elektroniska).

Akustisk rökscen - klassisk som en forntida luta.



(Ja, hon lutar sig skamlöst, Humpfrey Bogart är bara hennes humankapital, det är därför han ser så stenartad ut).

Jag skulle nog tycka att det var äckligt att röka en akustisk cigg nu. Det tuggande mellanspelet - nikotugg alltså, obegripligt dyra med tanke på att det bara är tuggummin med lite sketen nikotin i - vem skor sig?  hur och varför, med tanke på att det varken är kul eller farligt eller kostsamt för tjyvsamhället? - en del inställsamma med karamellsmak, andra sträva och osmakliga som man bara väljer för att göra en bugning åt den så kallade Luther - transportsträckan mellan cigaretter och vejp hade ingenting med lyx eller inspiration att göra. Det var bara sega substitut. Tugga som ett fä kan duga när man spelar dataspel eller när man inbillar sig att man ska sluta med nikotin på lite längre sikt. Så jag tänker tugga i mig det som återstår i asken, medan jag spelar Plants vs Zombies. Vejpa är något annat.
Å denna ljuvliga ånga, denna lite mindre farliga dekadens (än så länge, det kan ju hända att de upptäcker att själva ångan absorberas mer och på ett särskilt dåligt sätt av lungorna, jag tar självklart ansvar för min last och kommer alltid själv att vara skapare av min egen lycka och olycka).
Ett bloss är ett bloss, det är härligt och löser upp sig själv, det är som om älvor i negligé fnissade sig ner halvvägs mot lungorna, men den som vill känna tjäran dra ner en motorväg inombords och som ända ner i tårna, bör hålla sig till gammcigg.

Så nu, om jag får önska mig en enda sak av Gud Fader som är så stor och god och allsmäktig, så är det att jag lyckas lära mig dansa så här.



måndag 23 juni 2014

sommartävling

Den som gissar vilka två nick jag har på Flashback får 2 Snickers. En Snicker per nick.






halvtoka, medelsvenssontoka

Det där betyder inget just - jag har råkat vända på dygnet, de facto lite osäker på hur det gick till men jag somnar sällan före fyra för tillfället och vaknar när det faller mig in att vakna, det är ingen stor sak (det är ju ungefär lika ljust dygnet runt). Det har kommit till min kännedom att jag har blivit diagnosticerad nu igen, på en scen, av någon herre journalist. Okay, eh, okaaay.... då infinner sig återigen ett utmärkt tillfälle att sjunga dårskapens lov, och ge dödsstöten åt positivismen, som håller Sverige i ett segblekt grepp.
DDD. Diagnos, dårskap, dödsstöt. Varför det är en så stor stolthet, att bli sinnessjukförklarad,
"Jag är ställd under observationdärför att jag misstänkes vara klok"
Det här är inget arbiträrt lån utan det är så. 
Ingenting kunde vara mer hedrande, 
Om än kusligt när det var många på en gång. 
Det är inte överståndet, tro för all del inte det: kalla det inte Luther eller Jante, avund smälek, men konformism kan det kallas, även om ordet inte riktigt räcker till för att omfatta dem som redan tror sig veta allt om hur verkligheten är beskaffad, och som inte erkänner att det finns marker som de aldrig har beträtt.
Be dem förklara vad elektricitet är. Nästa gång du blir förklarad tokig - jag säger det till alla okända vänner jag har - då ska du granska dem uppifrån och ned med ett häpet leende, och säga dig vara villig att bemöta alla deras påståenden, om de först förklarar vad elektricitet är.
Glöm inte det förryckta skrattet.



söndag 22 juni 2014

Självförmaning


Inga fler frivola, larviga selfiesar i bloggen. Jag är emot personlighetsmarknaden, hånskratta den som vill, så är det ändå. Men plötsligt hade jag lagt ut en bild av min nära-döden-svullna-kind, och sedan började jag fjompa.
Kattbilder är en sak, fjompisar en annan. Det skulle kunna spåra ur fullständigt, t.ex om jag började lägga ut mina karaoke-sessioner. Det här är en bekännelse, jepp, det händer att jag spelar in filmer där jag sjunger karaoke. Rocky Raccoon, till exempel. Mer narcissistiskt än så kan det inte bli - galet, ensamt, apart, asocialt eller vad det heter - att spela in filmer där man sjunger karaoke. Rocky Raccoon är inte helt lättsjungen, åtminstone inte början som man bör pratsjunga fram på ett slängigt cowboysätt:
Now somewhere in the black mountain hills of Dakota there lived a young boy named 
Rocky Raccoon-ah
Det finns bara en sak som är bättre än beröm och det är självberöm, därför behåller jag stolt mina karaokefilmer för mig själv.
Jag googlade förresten fjompisar! Bara för att ta reda på om det var jag som hade myntat begreppet. D.v.s i stället för lånordet selfie, selfies skulle man kunna säga en fjompis, två fjompisar. Jag tror inte att fjompis har använts på just det sättet tidigare, däremot existerar det - här kan man hitta riktigt roliga bilder på fjompisar, och instruktioner i hur man tillverkar dem.
Nej, det blir inga karaokefilmer i bloggen, men favoritlåtar kommer även fortsättningsvis att vara legio. Så även favoritartister och älsklingsröster.

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)