söndag 19 februari 2012

Bra beslut

Att hålla sig för god för att tala om vad man anser om kissbjörnens senaste.

22 kommentarer:

  1. "Världens första, och största atombomb…"
    "Ett enda vapen, mäktigare än allting annat."
    "Nu kommer kärleken, nu kommer armén, nu kommer soldaterna".

    Vem behöver psyken när det finns soldater.
    Ingenting emot att kärleksaposteln ställer upp i Let's Dance eller Melodifestivalen. Absolut ingen snobb på det viset. Men bortsett från att låten är kass, så handlar texten mer om krig än om kärlek. Det är inget nytt att jämföra kärlek med krig, världens äldsta analogi. Men här är ju vapenskramlet huvudsaken. Dessutom vet jag varför han vänder "mirakel" på det viset. Så jag tycker att spektaklet är motbjudande. Så har jag sagt vad jag tycker om den saken.

    SvaraRadera
  2. (på min egen blogg har jag sagt vad jag tycker om 'saken'...)

    SvaraRadera
  3. Marianne: jo jag... tycker inte att det är fel att ställa upp i schlagerfestivalen eller så. Det var bara texten och musiken och framförandet som...
    Men gillar du det ska du såklart fortsätta med det.

    SvaraRadera
  4. Gubbfan sjunger om atombomber och manlig säd flankerad av glittriga bimbos. Äckligt, jag fick akut depression och måste sjukskriva mig för posttraumatisk stress. Men det gick ju hem i stugorna, så...

    SvaraRadera
  5. szigge: jag ska uttrycka mig pubertalt: jag tyckte det var jääääääääääääätteäckligt. Och det handlar inte om att han ställde upp i festivalen i sig. Men det har jag ju redan sagt.

    SvaraRadera
  6. Men håll med om att jag har ett föredömligt snorkigt von oben-tonfall: "hålla sig för god för att..." Minsann... Det var ett högtidligt beslut eftersom jag lika gärna hade kunnat tala om hur fruktanvärt jävla vidrigt jag tyckte det var.

    SvaraRadera
  7. jag tycker det är fel med schlagerfestivalen öht - den är för mig totalt ointressant - 'men gillar du det ska du såklart fortsätta med det.' - nej jag gillar 'det' inte - och det var bara som ett undantagsfall jag kikade på det hela igår - liksom jag kikade när han skådisen uppträdde och dessutom råkade göra bort sig med att beklappa 21-åringens ända - men man kan ju undra om det inte finns viktigare saker att uppmärksamma... ('spektakel' vore kanske ett mer passande 'ord' än 'mirakel'...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Thorsten Flinks bidrag var rätt så bra, och rumpgreppet, kanske inte så bra, men han bad om ursäkt. Sen tog ju mello-ledningen det hela med en viss humor, såg en lapp med "rör ej" på den berömda rumpan i lördags.

      Men BR, förutom texten, så tänkte ni på hur han betedde sig när han fick veta att de (för de var ju flera) gick vidare? Inte en kram eller ens uppmärksamhet mot Sara Li, utan rusade runt och highfivade. Ignorerade henne totalt. Efter sitt tjatande om kvinnan som det första könet osv.

      Radera
    2. Hej En ettrig en, vad kul! Det var inte igår.
      Jag hörde inte Thorsten Flinks bidrag, orkade inte lyssna på hela festivalen. Men det finns kanske på play? Jag tycker inte att rumpgreppet var så farligt, han bad om ursäkt osv. Dessutom ger han inte ett riktigt lika uppblåst intryck som herr R.
      Jag tror faktiskt att om man gastar väldigt mycket om att kvinnan är första könet, så är det något lurt. Och jag är inte speciellt överraskad av triumfdansen, kvinnorna var bara utsmycknad, inklusive Sara Li.

      Radera
  8. ja Marianne det finns viktigare saker, och man skulle kunna ta det här med samma sorts fniss som Let's Danceuppträdandet, men - för mig, inte den här gången. Han våldtar poetiska och musikaliska öron, och hans atombombsmirakel och soldatsnack är inte oskyldiga. Det finns ingen ursäkt för det han gör där.

    SvaraRadera
  9. maja! jag lyssnade öht inte på hans ord - men som du kanske vet så tar jag det här med soldater och atombomber och sådant på största allvar - min inställning kan nog framgå av det jag i stort antal fört över till min blogg från you tube...

    SvaraRadera
  10. Hans barn kommer nog att omyndigförklara honom så småningom. Marianne, ja det vet jag! Djupt engaagemang i frågan!
    Som sagt, krig och kärlek har alltid betraktats som knoll och tott, Waterloo är en helt ok text tycker jag (Stickan A blev ställd mot väggen av en journalist, idiot, dogmatisk vänster osv. Larvigt - men det Ranelid gör i den låten är nåt annat menar jag.
    i hast etc

    SvaraRadera
  11. Det som är så fantastiskt med IT-revolutionen är ju att vi har så mycket annat spännande vi kan läsa och titta på än det som kvällstidningarna försöker inbilla oss är viktigt! Underbart att kunna välja och välja bort, men samtidigt lätt skrämmande att offentligheten blir allt mer fragmentariserad, de gemensamma referenspunkterna allt färre. Och då är det deprimerande att de få referenspunkter som fortfarande är gemensamma för många är på en sådan nivå ...

    SvaraRadera
  12. Henrik: ja, det är trist när de gemensamma referenspunkterna är så urusla. En dyr musikmassaker (för jag antar att det kostar en del).
    Det hände att det kom fram rätt hyfsade schlagers på den där festivalen - FÖRR.

    SvaraRadera
  13. "Jo jo, i Waterloo Napoleon fick ge sig.
    Men men, sitt öde kan man möta på så många skilda sätt" "Jo jo, man värjer sig och fäktas i det längsta, Men men, mot känslor kämpar gudarna förgäves har man sagt".
    Snygg text eller hur? Att jämföra med den taskiga texten till Mirakel...
    Är det möjligen så att Ranelid skriver under sin förmåga, eftersom han ändå inte tar festivalen på allvar...?

    En levnadskonstnär

    SvaraRadera
  14. En levnadskonstnär: det vet jag inte - han återanvänder ju rader ur sina dikter, "kvinnan är det första könet" t.ex. Så han tar det nog på fullt allvar.
    Fast det här är faktiskt inget att bry sig om egentligen.
    Waterloo var en bra schlager, det tycker jag med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Återanvänt, kan man säga. Testa den här:

      http://mcranelid.delorean.se/

      tips frpn Corren Kultur

      Radera
    2. Ja jag såg den på facebook. Väldigt kul.

      Radera
  15. Jag gillar den här snutten. Men den är gammal så han nämner inte schlagerartist...

    http://www.youtube.com/watch?v=BRSIK8npfS4&feature=player_embedded

    SvaraRadera
    Svar
    1. hahahaha... För några år sedan sa Ranelid att man inte borde få kalla sig författare förrän man givit ut fem eller om det var sex böcker. Vem som helst borde inte få kalla sig författare - men schlagerartist får vem som helst kalla sig...?

      Radera
  16. Ett ännu bättre beslut skulle ha varit att hålla sig för god för att använda det gamla oerhört kränkande öknamnet.

    "Nu stirrade Margareta Ranelid på Maja Lundgren i några sekunder innan hon brast ut i gråt:
    – Hur kan du skriva så? Hur känns det att förstöra en människas liv? Hur känns det att förstöra en familj?
    Författarhustrun vände sig om och gick därifrån med kinderna våta av tårar."

    SvaraRadera
  17. Jag minns tillfället, det var på Akademibokhandeln, men jag har inget minne av att författarhustrun brast ut i gråt. Är det ur Fokus du citerar? Ranelid kan ju alltid lyssna lite på den här That's Life-trudelutten.

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)