söndag 26 februari 2012

I köksfönstret

 
- Vad är det där?
- Det är en foffe ser du väl.
-Ja... Ser jag väl... Den har en jöd gjej junt magen. Löjligt!
- Ja, jättelöjligt!
- Det är en pudelfoffe.
- Heter det inte foffepudel?
- Nej det heter inte så. För det heter pudelfoffe.
-Oj oj oj! Vad är det där, då!
- En snögubbe!



Bilderna togs för en tid sedan, nu är det nästan barmark. Atossa fångade två möss igår som hon kom in med i tur och ordning. Jag slängde ut först den ena med skyffeln. Då sprang hon nerför kattrappan och jagade rätt på den, och satt sedan på fönsterblecket igen med den blodiga musen i käften och förstod inte alls varför matte inte släppte in henne. Sen försvann hon iväg med den i alla fall. Men någon timma senare tog hon sig in på något sätt som jag inte riktigt begriper - och nu med en ny skogsmus. Hur jag vet att det inte var samma skogsmus - den andra var hel. Om man säger så. Den hade kvar sin päls. Den första hade huvud men knappt någon mage, den andra var ganska nyfångad och Atossa hade precis bara börjat leka med den. Skillnaden mellan riktigt rolig mat och tråkig är att man leker med den förra innan man äter upp den. Lite som människor med köttfondue, eller kräftor kanske. Burkmat käkar man i sig så fort som möjligt. Jag tog skyffeln och slängde det nya bytet i sopen. Samtidigt som jag berömde Atossa för att hon är en så duktig jägare.

5 kommentarer:

  1. Hehe, det verkara bara vara jag (som stolt mormor) kommenterar dina kattinlägg. Pudelfoffe heter det, det säger mina katter som f.ö. är livrädda för foffar.

    Så du menar att mussäsongen har börjat. Håhåjaja, det är måttligt skoj med dessa stolta katter som kommer in med sina byten och honkatter tycks vara värst. Bäst? Liknelsen med fondue eller kräftor var klockren, jag har inte tänkt på det viset men visst är det så, alla älskar mat som ska plockas/lekas med. Stackars möss. Här har de överlevt hela vintern (går de i nån sorts dvala?) och så fort de pilar ut så möts de av kattkäftar. Hälsa Atossa att hon är en duktig flicka och var glad att hon inte släpar in rådisar som mina har gjort.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja... och det tackar vi för. Trygga glada kissar när jag fick dem, och det är de ju fortfarande. Visst heter det pudelfoffe, undrar inte om det heter fnögubbe också.
      Lite tidigt för att vara mussäsong, hade jag nog trott. Men det är kanske så att de första stackarna kryper fram när det är tö, lite yrvakna och lättfångade. Xerxes brukar också släpa in djur, men mest fåglar.
      Köttfondue - med champignoner, paprika och korv och vad man nu kan ha på spettet. Ostfondue tycker jag är lite äckligt, konstigt egentligen för jag gillar ost.

      Radera
  2. Det är inte bara levande möss som behandlas sådär. Sirre, som är på besök hos mig, äter och sliter på sina leksaksmöss så de kan mista hela bakkroppen. När musen piper i dödsskräck biter han extra hårt den galne jägaren. Sen hamnar musen i matskålen bland torrfodret.Ibland har jag varit orolig för att han fått i sig för mycket päls. Det kan väl inte vara bra egentligen det där?

    SvaraRadera
  3. Hm. Lägger han leksaksmössen i matskålen? Men jag tror inte det gör så mycket om de får i sig lite syntethår.

    SvaraRadera
  4. https://www.youtube.com/watch?v=l_jHJPhzYiY&feature=youtube_gdata_player

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)