tisdag 24 april 2012

Och här kommer jyckarna

Lite mer om Günter Grass dikt.
Här en artikel, "Grass skuld", där det hävdas att diktens antisemitism röjer sig i  ordvalet. Det existerar inget tabu mot kritik av Israels politik, skriver Mathan Ravid. Påståendet att den som kritiserar Israel automatiskt blir kallad antisemit är en konstruktion som ofta används i antisemitisk propaganda, "med syftet att göra den "modige" budbäraren - när denne kritiseras - till en martyr på den "politiska korrekthetens" altare. En jämförelse kan göras med invandrarfientlig och antimuslimsk retorik, där det ständigt hävdas att eliten tabubelägger vissa obehagliga sanningar som inte får kritiseras."

Den retoriska figur antisemitismen idag använder sig av, menar skribenten, är analogin mellan Israels behandling av palestinierna och nazisternas behandling av judarna. Dikten anknyter till den retoriken då den anklagar Israel för att planera likvärdiga brott som nazisternas, och detta med Tysklands goda minne (genom export av den påstådda kärnvapenbetyckningsbara ubåten). Genom att använda uttryck som bland annat historiens fotnoter och Überlebende anspelar dikten direkt på Förintelsen, och när den påstår att Israel förbehåller sig rätten att slå till först mot Iran, kanske rentav med kärnvapen, ger den prov på samma grumliga antijudiskhet, menar skribenten.

Mina egna tolkningsförsök av Grass dikt kan ni läsa längre ner i bloggen. Det jag ställer mig mest tveksam till i Ravids artikel är följande: de som okritiskt försvarar honom värnar i alla hänseenden mycket grumliga uppfattningar. Detta tycks inkludera oroväckande många inom den svenska mainstreamdebatten.
Jag tror inte att det har varit en särskilt stor debatt om dikten i Sverige, ingenting som motsvarar den i Tyskland, och uppfattningarna  om den har nog mestadels varit rätt trevande. Och det låter nästan lite som om "i alla hänseenden mycket grumliga uppfattningar" rymmer en sådan anklagelse om antisemitism, som skribenten menar att kritik av Israels politik inte automatiskt ska ge upphov till.
Men jag har ingen fullständig överblick, så jag ska kanske låta det vara osagt.

 Weyler i Expressen kopplar även han Grass dikt till antisemitiska tankestrukturer.
För att ta ett känt svenskt exempel på en sådan struktur: judarna i Malmö bör be om ursäkt för Israels ockupation av Palestina, då, men först då, låter vi dem vara i fred.
Att trakassera judar i Malmö och att anklaga dem för situationen i Mellanöstern är antisemitism. Men det är ju Marcus Birro som har varit ute och vifsat och krävt att alla judar ber om ursäkt för Israels ockupation av Palestina. Han är framförallt extremt korkad. Men man kan inte låta Günter Grass bära ansvaret för det Marcus Birro skriver.

Det som föranledde mig att ge epitetet estetiserande goddagspilt till Weyler var följande:
Grass dikt är ingen bra dikt. Det enda "lyriska" i den är, förutom de brutna raderna, den ohämmade subjektivitet som poesin tillåter.
Poeten blir alltings centrum. Textens estetiska värde och argumentens intellektuella innehåll blir helt underordnade poetens själsliga lidande. Konsten som täckmantel, känsla i stället för tanke. Sådant behöver man egentligen inte bli upprörd över. Det räcker med att avstå från att läsa - eller från att publicera. Och här kommer jyckarna in. Det verkligt upprörande med dem var att de var så dåligt gjorda. Det hade varit rätt skäl att avstå från dem. Det hade räckt.

Det är det där jag kallar borgerlighetens diskreta kretongskärm, retorikens motsvarighet till Svenskt Tenn.
Jag har tagit till etiketten "block that metaphor" - en aning långsökt kanske, vad jag menar är alltså att "litterär kvalitet" används som metafor eller retorisk figur.
Man kan strängt taget strunta helt i om dikten är lysande eller urusel, och bara bemöta dess innehåll. Till exempel så här:
"Jag tror att Grass farhågor om en israelisk attack mot Iran är tagna ur luften, och särskilt kopplingen till den tyska u-båten uppfattar jag som överdriven. Ingen tror på en kärnvapenattack, hotbilden är obalanserad. Dessutom menar jag att det är Iran som är ett hot mot Israel och inte tvärtom, samt att Israels kärnvapeninnehav inte är något hot mot världsfreden utan stabiliserande i regionen". Osv osv.
Bemöta innehållet och ge sin syn på saken, alltså.
Gör man så behöver man inte ens yrka på censur, och inte heller ta till vare sig antisemitism eller bristande kvalitet som anklagelser.
Och så kan andra ge sin syn på saken, osv.

I all hast, osv

28 kommentarer:

szigge sa...

Jag trodde att Birro hade krävt att muslimer i Malmö tar avstånd från antisemitismen. Eller har han krävt både och?

maja lundgren sa...

Både och, och båda gångerna i ordalag som åtminstone jag studsade till inför - om det var i bloggen eller twitter minns jag inte.
Klart att det är bra om de muslimska och judiska församlingarna i Malmö knyter kontakt och jobbar gemensamt, och som jag fattat det sker också detta.

Mariannesson sa...

Jodå, Marcus Birro har kyrkan fått för sina synders skull...

maja lundgren sa...

Hahahaha... Jo, det kanske nästan bokstavligen är så. Som ett litet spöke.

Zamenhof sa...

"Grass dikt är ingen bra dikt"

Sorry to contradict you, but this is exactly the point, in my view. Ok, the text might not be antisemitic at all: but then, why is this worth all these comments and rethoric fights?

Once we admit that what the author is saying there is not very shocking, new or original, and could have been said in a more plain and convincing way, we can maybe start asking some other - and truly "political" - questions: why such huge reactions about that short text, what the text was meant to provoque, etc.

On the other hand: if you state that the form is not relevant in this discussion (and implied: "BUT WE HAVE to think about it, anyway"), then I should wonder what the debate is about.
Israel? Iran? And why should be discuss it through the few sentences a former icone of the german "good-consciousness" wrote about it? Just in order to conclude "once a nazi, always a nazi?" Or at the opposite "you see, Israel is a danger, and NOT EVEN G. Grass is allowed to say that"

I have the feeling we are just adding confusion to confusion this way.

maja lundgren sa...

I guessed you would't like the poem Zamenhof, but I think it would be a mistake to say:
"ok it's not antisemitic, but then why is everybody so upset? Their rage must prove that it is antisemitic".
And it seems to me that this is more or less what you're saying.

And you are also saying something like this:

"What Grass says is not controversial at all, no not at all, so why didn't someone censor the poem?"

Och varför sätter du frågetecken efter Israel och Iran? Det är ju den konflikten dikten handlar om. Och jag tror inte att man ökar förvirringen genom att tala om den - tvärtom ganska riskabelt att inte tala om den.

När det gäller den litterära kvaliteten tycker jag alltså att det är en bra dikt, och jag tror inte att någon på allvar menar att det skulle vara den dåliga kvaliteten som borde ha motiverat att man inte publicerade den. Utan det är innehållet.

Tror du att det hade blivit mindre rabalder om Grass hade skrivit en artikel där han helt enkelt sa:
jag vill att Tyskland stoppar den planerade exporten av en u-båt som kan kärnvapenbestyckas, eftersom jag tror att Israel planerar att slå till mot Iran i förebyggande syfte.

Jag tycker nog att han borde ha rätt att lufta den farhågan, och kravet på kontroll av både Israels nuvarande och Irans påbörjade kärnvapeninnehav tycker jag är en förnuftig slutsats. Netanyahu har talat om att tiden för diplomati rinner ut, och om det är så att man planerar att slå till mot Iran, så tror jag att det blir katastrof.

Mariannesson sa...

Är inte all värdering av litterär kvalitet en subjektiv historia? Jag får en liten liten känsla av jantelag i Weylers artikel. Grass har inte varit tillräckligt ödmjuk, står det rentav. Vem tror han att han är! Mer intressant tycker jag diskussionen är om vissa nyckelord som skulle anknyta till en antisemitisk diskurs. Jag kände till exempel inte till att "fotnoter till historien" anspelar "nästan ordagrant på den ceremoni till minne av kristallnatten 9 november 2008, vid vilken Charlotte Knobloch (dåvarande ordföranden för judiska centralrådet i Tyskland) varnade för att Förintelsens offer kunde bli 'historiens fotnoter'".

Men måste Grass dikt verkligen ha anspelat på det - och är det i så fall antisemitiskt att använda samma uttryck som en ordförande för judiska centralrådet? Är det inte snarare att läsa in saker som inte alls står i dikten?

maja lundgren sa...

Jo, gamla 68-fördettingar ska hålla snattran, ungefär.

maja lundgren sa...

Men flera av de här artiklarna utgör mest av allt referat av andra artiklar som i sin tur hänvisar till vad någon annan har sagt eller skrivit vid ett annat tillfälle. Jag ironiserar nu, det kanske man ska undvika.

Anonym sa...

Sluta anklaga judarna för palestiniernas situation. Sluta försvara diktaturer som Iran.
Iran har hotat med att utplåna Israel. Då skriver en gammal nazist att det är Israel som är ett hot mot världsfreden.
Den svenska vänstern har alltid hatat Israel. Aftonbladet jublar och skålar i champagne då Israel av förklarliga skäl inte vill ta emot Grass längre. Maja Lundgren ritar töntiga och barnsliga teckningar och låtsas naiv fredsvän.

maja lundgren sa...

Jag anklagar inte judarna för palestiniernas situation. Och jag försvarar inte Iran.
"Gammal nazist" passar inte på Grass. Den svenska vänstern är av hävd övervägande propalestinsk och den svenska högern övervägande proisraelisk, men det finns nyanser också.

szigge sa...

Israels kärnvapen uppfattas inte som ett hot mot Väst. Därför ser man mellan fingrarna på det. En ev. "first strike" mot Iran skulle ses som ett försvar för demokratin, som kriget i Irak. Lätt som en plätt, har inget med antisemitism eller inte att göra.

Henrik Brändén sa...

Din avslutning är det klokaste jag läst i den här debatten!

maja lundgren sa...

Tack så mycket Henrik, jag antar att du syftar på mitt förslag om hur en kritiker av dikten skulle kunna uttrycka sig utan att ta till antisemitism, bristande kvalitet eller att dikten inte borde ha publicerats eftersom den väcker upprördhet. Och sedan skulle den sakliga diskussionen ha bättre förutsättningar än idag.

Anonym sa...

Förvånande att en författare så lättvindigt hävdar att en dikts innehåll kan skiljas från dess form. Det är ju en dikts särart att den INTE kan reduceras till sitt innehåll. Varje element samverkar, även de associationer dikten väcker hos läsaren. Om Grass helt enkelt hade skrivit en debattartikel där han kritiserar u-båtsaffären, utan att utsmycka dikten med självförhärligande ord i stil med "med mitt sista bläck", så hade ingen reagerat nämnvärt. I stället har det skrivits otaliga artiklar. Det räknade Grass säkert med, samtidigt som han gömmer sig bakom konstens täckmantel. Fult gjort, ja grassligt.

Anonym sa...

Det skamliga med Grass dikt är inte bara att den är dålig rent kvalitetsmässigt, så tafflig att den just av den anledningen borde ha stoppats, utan att han, den forne SS-officern, har mage att framställa sig som världssamvete. "Textens estetiska värde och argumentens intellektuella innehåll blir helt underordnade poetens själsliga lidande" skriver Svante Weyler. Det är just så den är uppbyggd. Läsaren ska rentav tycka synd om den lidande poeten som offrar sig för världsfredens skull. Det är obegripligt att en enda tysk eller annan tidning överhuvudtaget övervägde att trycka dikten.

szigge sa...

Det här tror jag aldrig censurivrarna hade
kunnat få ur sig:
"samt att Israels kärnvapeninnehav inte är något hot mot världsfreden utan stabiliserande i regionen".

Även om de tyckte så kanske de skulle dra sig för att skriva det. Eller är jag ute och spekulerar nu?

maja lundgren sa...

Anonym 07.28: Jag menar inte att en dikts innehåll kan skiljas från dess form, eller att en dikt kan reduceras till bara sitt innehåll. Och inte heller avfärdas som "dålig kvalitet" på ett enkelt sätt (litterär kvalitet är något ganska svårdefinierat, om man tar saken på allvar).
Om du även läser det jag har skrivit tidigare så har jag funderat över vilka uttryck i dikten som kan ha väckt en sådan enorm upprördhet.
Jag uppfattar det som om retoriken kring dikten får ta till väldiga kringelikrokar för att kunna stämpla den som antisemitisk.

Visst finns det ett innehåll som skulle kunna bemötas på det sätt jag skisserar. Det finns en central utsaga ("jag befarar en israelisk attack mot Iran") som, hur illa man än tycker om Grass och hur mycket man än tycker att han har hybris och skriver illa, skulle kunna bemöta och säga sin mening om.

maja lundgren sa...

szigge: det kan nog hända att en del resonerar så. Men det är bara en gissning, och som någon påpekade här tidigare, det är vanskligt att gissa sig till var någon egentligen tänker
:-)

maja lundgren sa...

Förrförra kommentarens sista mening blev lite ofullständig men jag antar att det går att förstå vad jag menar.

Zamenhof sa...

"ok it's not antisemitic, but then why is everybody so upset? Their rage must prove that it is antisemitic". And it seems to me that this is more or less what you're saying.

Yes and no, Maja. I am goint to try to be a little more analytic.

1. I think that writing about politics under cover of poetry, without beeing particularly inspired (and honestly I can't believe that even Grass think his poem is a litterar masterpiece) is a kind of hyckleri. A poem must be admired and assimilated, you don't start a discussion with Dante, right? Same about writing about "forbidden thoughs" (= i.e. Israel as a danger for world stability) when such thoughs are neither forbidden or particularly new. I guess a poem by Grass about "why I never talked about my past as SS" or even about "why I am in favour of atom bombs" could reach more easily a positive esthetic score. I don't know much about esthetics, but I think poetic quality has something to do with surprising the reader.

2. The point with this litterary operation was creating a scandal. A scandal about the great writer speaking out on a tabu subject (Germany - Israel relations, to be clear) and
eventually about the tabu itself, about censorship, "what cannot be said" etc. The use of "laddad" vocabulary by the writer, as the articles you are quoting point out, is a sign of this. It means that the implied polemic target is not ONLY Israel but a kind of existing consensus in Germany about history, historical responsability etc. Then again: nothing bad in itself, but nothing to do with foreign politics.

3. Zamenhof's own position on this matter. Of course, it should be ok to discuss Israel's militar politics without beeing intimidated with charges of antisemitism etc. But if the polemic starting point has to be "now a good/leftist/democratic/poet is speaking out, so you shut up and listen, but of course the establishment will not allow it and this is just a proof that I am right" ...well, I feel unconfortable about that.

I have doubts about Grass' intellectual honesty in this matter, rather than about his antisemitism.

Anonym sa...

Visst, kanske är det att gå för långt att hävda att dikten inte borde ha blivit publicerad. Men bara genom det faktum att han valde diktformen i stället för att låt oss säga skriva en artikel, där han framförde dessa långt ifrån kontroversiella ståndpunkter, vill han ge sken av att stå högre än vilken debattör som helst. Om någon då skulle svara på det sätt som som du ger förslag på, skulle det aldrig kunna få det genomslag som en dikt har. Och det trots att det är en så dålig dikt, för det behöver man inte vara särskilt bevandrad i poesi för att upptäcka. Vad han skriver är att Tyskland på grund av sin gamla skuld ser mellan fingrarna på Israels kärnvapeninnehav. Han måste ha räknat med upprördheten och måste även ha förstått i vilka kretsar dikten skulle emottas med jubel. Det allra mest sannolika är att Grass ville skapa uppmärksamhet kring sin egen person. Ingenting annat.

Zamenhof sa...

"och jag tror inte att någon på allvar menar att det skulle vara den dåliga kvaliteten som borde ha motiverat att man inte publicerade den."

Très important d'être clair sur ces notions où se mêlent l'art, l'éthique, et la sociologie.

On ne publie pas une chose pour mille raisons. Si il s'est agi d'une censure idéologique, c'est une mauvaise chose (je n'ai jamais dit que c'était bien de ne PAS le publier). Mais un texte qui a été censurée, n'est pas par définition bon, ou vrai.

Par contre, si un grand écrivain écrit une chose et peut affirmer qu'elle a été censurée, il est sûr et certain que beaucoup diront que c'était un chef d'oeuvre et qu'il avait raison (ce qui se confirme dans ce cas). Spécialement si la "chose" qu'il a écrit va toucher à certaines cordes sensibles.

Soyons sincères Maja. Imagine que Grass ait écrit un poème sur les dangers que courent les chrétiens on Turquie. Ou même, sur le fait que les aides des pays de l'UE à l'Afrique sont ridiculement bas et que les gens y meurent de faim. On le défendrait autant? On s'y serait intéressé, hors d'Allemagne?

Zamenhof sa...

Tror du att det hade blivit mindre rabalder om...

I don't only believe so, but I think he could have written a good article I would have been able to subscribe. So, in my humble opinion, here it is just the form, and the bad form, which is controversial and even suspect.

I found him guilt of narcissism, but I am more concerned about people treating him as an hero.

Anonym sa...

Antisemitism, låg kvalitet och att ingen har rätt att kränka med så sliriga formuleringar som Gunter Grass - där har du din "sakliga diskussion".

Anonym sa...

Ingen har sagt att dikten inte borde ha blivit publicerad. De som påstår det påstr bara ett sätt att försöka göra Grass till martyr.

maja lundgren sa...

Jag tror att det hade varit fullt möjligt att svara som jag föreslår, i stället för att vifsa runt som herrarna gör. Jag svarar i eftermiddag.

maja lundgren sa...

Så det hade varit bättre ur estetisk synvinkel om Grass hade skrivit en dikt på temat "varför jag gillar atombomben", eftersom litterär kvalitet främst består i att överraska läsaren.

Ingen kommentar. Diskussionen är avslutad.