"– Lagen säger att värnpliktiga ska användas vid försvar av Sverige, det är ju en definitionsfråga var det börjar. Vi har tillsatt en utredning som ska återkomma i höst som tittar på lagstiftningen för att använda värnpliktiga utanför Sverige, säger Pål Jonson."
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-vill-att-fler-gor-lumpen-kan-bli-10-000-varnpliktiga-om-aret
De 10 000 värnpliktiga om året kommer alltså inte att användas för att försvara Sverige. Det kan förefalla underligt. Det som kritiserats är att Sverige rustat ner sitt försvar, däribland skalat ner värnplikten. Men när Sverige ska bygga upp sitt försvar igen är den första åtgärden en centrifugal manöver för att göra det enklare att använda värnpliktiga i andra länder.
Jonsson får den lama frågan (journalister verkar vara rädda om jobbet idag) om föräldrar bör vara oroliga att sonen eller dottern kommer att skickas utomlands. Men nej - ingen anledning till oro. Trots att de politiska bombasmerna länge har gått ut på att det är Sverige som ligger i krig, det är en krigsvinter, Sverige är hotat, blod spills för vår skull - så ska föräldrar inte oroa sig. Det kommer att vara frivilligt och kräva personlig motivation för att skickas till andra länder. För några år sedan sades Sverige försvara sin säkerhet bäst i Afghanistan. Det var frivilligt att åka till Afghanistan. Det kommer att vara frivilligt även nu.
Motivation: det är här tidningarnas ledarsidor kommer in. Från "Blågul försvarsnostalgi" i Expressen för några år sedan, vilken gick ut på att territoriellt försvar var mossigt, förlegat, till "Äntligen blir Sverige ett normalt land" med hurra för NATO och kärnvapen, och efterlysningar efter en talare som med hjälp av eldig retorik skapar en vi-känsla och ger ungdomar lust att ta värvning. Motivation kan leda till frivillighet, är tanken.
Lagar och grundlagar ändras, yttrandefriheten är under reella hot på flera sätt, och i stället för ett artificiellt vi som konstruerats av militär, politiker och massmedier, behövs kritiskt tänkande, fler perspektiv, motstånd, att folk på goda grunder gör sig av med det där som svenskar förknippats med tidigare - tillit. I ett normalt land litar inte folk på överheten.
Nu ställs frågor som "är du beredd att spilla ditt blod för Sverige?" Det handlar inte om att försvara Sveriges gränser, men det är en tung retorik som det krävs ett starkt psykologiskt försvar för att värja sig mot.
Det kommer att bli förbjudet att värja sig mot den. Psykologiskt försvar är hädanefter rättning i ledet.
Ann Linde underströk i sitt medhåll med SwedishPM att medlemskapet i NATO måste ske i nationell enighet. Hon vet givetvis att det inte råder någon sådan enighet. Det hon säger är att det inte kommer att vara tillåtet att vara NATO-motståndare i Sverige.
I Sverige, av alla länder?
Journalisters möjligheter att rapportera om krigsbrott och oegentligheter som begås av allierade har kringskurits, och detsamma gäller soldater som vill vittna, däribland värnpliktiga, då grundlagsändringen gör det tillåtet för Staten att efterforska källor.
Varför skulle svenska föräldrar inte oroa sig?
Slutligen: ett förslag om en ny underrättelseverksamhet för att övervaka och motarbeta "partiintressen och debattörer med starkt avvikande agenda eller ren desinformation" https://www.dn.se/debatt/vara-varningar-om-putin-ignorerades-i-over-20-ar/
Partiintressen kan syfta på den spillra i Riksdagen som törs vara emot kärnvapen, eller t.o.m emot NATO. "Starkt avvikande agenda och ren desinformation" mer eller mindre förväxlas i den här artikeln, vilket är kännetecknande för ett totalitär synsätt.
Åsiktsregistrering är förbjudet enligt svensk grundlag, men grundlagar kan som bekant ändras för att gå andra länder till mötes.
45 kommentarer:
https://www.aftonbladet.se/ledare/a/jlOedo/for-unga-ar-ryssland-nu-porten-till-mordor
Det kommer inte bli några problem att få svenska värnpliktiga att åka till Baltikum och andra länder för att slåss mot orcherna. Så länge det är frivilligt är det väl inga större problem?
Det här är ett strålande exempel på varför det vore bra med undervisning i retorik och argumentationsanalys i skolorna.
Jag nöjer mig med att säga: lita aldrig på en ledarsida som säger vi. I det här fallet hamnar ungefär 40 procent utanför. Han kan inte heller uttala sig om "de unga", rättare sagt det är inte ett påstående utan en så kallad talakt.
Jag tycker nu den skribenten alltid varit klibbig, även när han kritiserade sd.
Dina åsikter är vanligare i andra länder. Frankrike, Italien, Tyskland. Här framstår du som extremt apart. Och ja, det du skriver kan komma att kriminaliseras. Men alla är med på att det kriminaliseras. Det är just det som är det finurliga när det råder samling mot ett yttre hot.
Zelensky har förbjudit fri press i Ukraina. Ingen i Väst protesterar - det råder krig. I krig råder undantagslagar. På motsvarande vis är protesterna mot ändringen av yttrandefrihetslagarna i Sverige absurda. Vi tillhör Väst. Vi ska hålla ihop med våra allierade. Är det ett "artificiellt vi" som du skriver? Varför, för att 40 procent (ungefär, siffran krymper väl ständigt?) inte har tagit ställning för NATO? Lärare kommer instrueras i att lära eleverna att det är NATO som gäller, inte fan handlar det om att uppmuntra kritiskt tänkande. Precis som Ann Linde säger, är det nationell enighet mot Putler som gäller från och med nu.
Jag är inte heller överdrivet förtjust i Anders Lindberg men tror samtidigt att de flesta unga är med på att göra sin värnplikt i andra länder och tycker det är spännande. De lever sina liv på Internet, TikTok, Instagram, där nationsgränser är upplösta. Så varför inte kriga mot Mordor i Baltikum?
Joppen på Folk och Försvar som vill ha mer övervakning kommer få mothugg. En sån underrättelsetjänst och åsiktsregistrering finns redan. Sverige är i praktiken redan med i NATO i och med partnerskapet och redan innan hade vi avtal lite mer i hemlighet. Det nya nu är att USA:s militär helt öppet etablerar sig här och att Sverige har huvudansvar om Ryssland går in i Baltikum.
Att värnplikt skulle vara frivillig eller värnpliktiga kunna välja var de ville posteras tror jag för min del inte på. Blir det krig med Ryssland, upphör valfrihet.
Men inte kommer det kriminaliseras att vara NATO-motståndare. Grejen är väl den att det inte kommer tjäna nåt till.
Z Stardust
Z Stardust: Jo precis, men det är ett stort steg. Det blir enklare för amerikanska styrkor i Sverige, och det är mer riskabelt för oss än för USA.
Anonym 15:21: visst, det beror bland annat på att folk suggererats att tro att Ryssland har för avsikt att invadera Sverige, och att det gör Sverige tryggare att det blir mer amerikansk militär här. Vilket inte är sant, varken det ena eller andra.
I andra länder är färre rädda för rysk invasion, tror knappast att bilden av Putin som Hitler har slagit igenom på så stor front. Jag skulle sticka direkt eller hade egentligen planer på att göra det, men det är för sent.
Anders Lindberg använder historien på samma sätt som Magdalena Andersson, anspelar på ett nedärvt rysshat, Ryssland som arvfiende. Karl XII igen.
Det är på vissa sätt en skicklig artikel, men givetvis är det många som inte känner igen sig i den. Jag har aldrig sett Ryssland som en arvfiende, Sovjet var ett repressivt system och man var rädd för världskrig men idén om att ryssar skulle vara mer barbariska än andra folk, det är något som Peter Englund och kompani lanserat. Englund är väl son till en militär också, där kan rysshat traderas.
Carl Bildt bor i USA och i ett slott i Italien - hyllar Chat Gpt med ett tonfall som en robot - och luftar en oro att Kina kommer bli ännu bättre på AI än USA.
Anna-Lena Laurén framstår som väldigt svensk - även om hon nu är finlandssvensk - i det att hon alltid betonar hur hon försöker undervisa sina ryska vänner om hur de bör tänka; nämner hon ett samtal med en väninna brukar det ingå en uppläxning, hon missionerar om hur bra det är med solidaritet och tilltro till myndigheter, tecknar lite tokroliga om än varma porträtt - hon påminner om svenskar som raljerar över sydlänningar och låter framskina att de är lite bakom. Den svenska stöddigheten, eller ska man dra till med kulturimperialismen. Hon tycker och moraliserar och det brer ut sig som en beskäftig ljudmatta, men är detta en nödvändig förutsättning för utlandskorrespondens? Reportage där journalisten och de intervjuade är på samma nivå, och den ena inte finner det nödvändigt att tillrättavisa den andra, blir intressantare och så kan läsaren själv döma eller inte.
Sverige ska skicka marksoldater till Baltikum och det kommer krävas många fler än som gör värnplikt idag. Om det behövs en lagändring får den juridiska processen stökas undan så snabbt det går i så fall.
https://www.svd.se/a/EQR4k2/nato-medlemskap-kraver-fler-soldater
Tveksamt om det framgick ordentligt under skendebatten före ansökan, och folk är avdomnade om de inte fattar hur farlig den här utvecklingen är. Jag tror de flesta togs på sängen av det här beskedet. Men jag tror också att rätt många tar det med en axelryckning. Bortsett från dem som gärna vill gå ut i krig.
Nej jag vet att det är för sent, men det man vet vet man.
Det är borgerlighetens ungdomar som bör åka. Alltså, svensk polarisering mellan borgerlighet och socialdemokrati har gått ut på detta - och nu slarvskriver jag, dvs generaliserar - borgerligheten har varit bitter på socialdemokratin och ansett att de varit för undfallande mot Sovjetunionen. Baltutlämningen är en ideologiskt samlande symbol för borgerligheten (PO Enquists Legionärerna kritiserades t.ex för att ha gått Sovjetunionens ärenden, även om Enquist var en respekterad författare och den kulturella offentligheten inte "förborgerligats" på det här otroligt märkliga sättet, så han kunde t.o.m få pris för den - det hade varit omöjligt i dagens politiska klimat, med reservation för att en lång blond och ståtlig man med idrottsförflutet kan komma undan med mycket utan att betraktas som en usling).
Självklart går det inte att stoppa, bollen är satt i rullning, men håll åtminstone ögonen på vilka det är som skickas som marksoldater till Baltikum. Det får inte vara lantisar, det får inte vara ortenkids, deras föräldrar ska vara höginkomsttagare och ha positioner i samhället.
Jo Anonym 15.21, visst är de vanligare i många andra länder än just i Sverige, och jag skulle vilja tillägga att det här brukar beskrivas som om de är antingen vänsterextrema eller högerextrema, men mitt intryck är att de är betydligt mer mainstream än så.
Jag påtalade det inte för att jag håller med dig utan för att det kommer att bli särskilt svårt att hysa den ståndpunkten just här. Sverige har knutits till Baltikum på ett sätt som gör det ofrånkomligt att vi dras med om Ryssland går in där. Det är ett stort steg och svenskar måste förberedas på konsekvenserna, som de ännu inte märkt något av eftersom Ryssland inte gjort något ännu. Men det kommer en reaktion i någon form efter att Sverige blivit medlem. Det vet vi. Det retar upp Ryssland men vi kan inte låta Ryssland bestämma över Europas säkerhetspolitik.
Ledarsidor och andra opinionsbildare kommer att bli tvungna att göra det du tycker att de ska avstå från: de måste få upp försvarsviljan bland svenskar. Värnplikten kommer att bli obligatorisk och ett folk som inte haft krig på ett par hundra år måste vänja sig vid tanken. Om du drar dig längre bort till Frankrike eller Italien är tillståndet inte lika "hett". Engagemanget i Ukraina är mindre, de är inte lika tätt knutna med lojaliteter. Även de länderna kommer att vara bundna av "musketörparagrafen" om Ryssland går in på NATO-område men befinner sig längre bort geografiskt och det är inte säkert att deras värnpliktiga eller folk i allmänhet kommer att beröras.
Mina barn är för stora men jag skulle inte tveka att uppmuntra mina barnbarn att göra sin värnplikt i Baltikum, den dag jag får barnbarn och de kommer upp i den åldern.
Nej, det kommer inte vara möjligt att vara emot NATO i Sverige. Det är totalförsvarsplikten som gäller och det krävs nationell enighet. Det finns inget annat än att gilla läget, oavsett om det blir ett formellt förbud eller ej.
Jag vet inte om Italien har återinfört allmän värnplikt? Macron har väl försökt i Frankrike men det har blivit protester? Jag tror Sverige ligger i framkant när det gäller att lova NATO värnpliktiga? Inte säker men tidigare trodde jag t.o.m att det ansågs fel att låta värnpliktiga delta i NATO-arméer.
Skicka dina barnbarn du, mig rör det inte i ryggen.
Kylig - jo, jag saknar inte empati men jag tillhör inte känslovänstern, om det uttrycket får användas. Det här kommer bli grovt. Känslovänstern engagerar sig känslomässigt och det är deras moraliska kompass, det leder dem inte fel, men det händer att de undviker svåra frågor. Vill man uttrycka det elakt - de vill inte skita ner sig med fula frågor. Det är enkelt att känna med dem som drabbas av krig. Medkänslan leder till bra saker, det kan handla om att hjälpa flyktingar, stödja poeter som är utsatta för orättvisor, demonstrera mot förtryck, och allt det där är både bra och riktigt. De är mer eller mindre pacifister, och när det dyker upp en svår fråga som NATO-frågan, duckar många. Det är en fråga som kräver ett visst mått av kyligt tänkande. Det är inte som klimatkatastrofen, där kan man enas med värme - vi måste rädda jorden.
För vissa inom vänstern är NATO en icke-fråga eftersom de menar att vi i praktiken redan är med, all militär är ond, kapitalismen ska bort, att hålla på med att vara emot just en NATO-anslutning är absurt eftersom det kommer på ett ut. Antimilitarism är en rättfärdig tradition men att lägga ner krut på just NATO eller inte NATO är slöseri med tid.
Ukrainakriget handlar mycket om identifikation och känslomässigt engagemang, och då spelar bedömningen av hotbilden mot just Sverige ingen roll. Att göra en bedömning av om Sverige kommer dras med i kommande krig eller inte och om NATO-anslutningen vore mer farlig än trygg för Sverige är för abstrakt, och dessutom kan den betraktas som för nationalistisk. Så - ja, det har mer eller mindre varit en icke-fråga under hela det här närmandet av Sverige till NATO, och jag gissar att det här med värnpliktiga till Baltikum kommer att vara en icke-fråga det med.
Godnatt
obs sammankopplingen av "desinformation" och "göder mörka krafter" apropå offentliganställda (DN idag)
"Tar tid innan Turkiet svänger om NATO" - men det är bara en formalitet om Turkiet godkänner eller inte, redan tidigare hade det varit omöjligt för Ryssland att angripa Sverige utan att NATO ingrep. Det är en formalitet även eftersom förändringarna genomförs ändå - amerikansk militär utökar sin närvaro i Sverige, grundlagar och lagar ändras, värnpliktiga kommer skickas till Baltikum vad NATO än säger eftersom det är USA:s önskemål. Svensk vapenindustri tjänar mycket på NATO-inträdet, yttrandefriheten kringskärs som vore vi redan i krig och SÄPO har redan dragit åt tumskruvar runt oppositionella, bland annat kurder som definierades som Sveriges vänner alldeles nyligen. Det här är inget som påverkas av huruvida Turkiet sätter en kråka på pappret eller inte.
Tror det finns många gränsfall: det är alltså min gissning utifrån socialtjänstens tonfall.
Saken är väl den också att väldigt många föräldrar i många länder oavsett religion nog reagerar som svenska föräldrar hade gjort tidigare när de ser EPA-dunk och tjejer som klär av sig inför en web cam. Det här är en jättesnabb utveckling i Sverige, från när Alice Babs gjorde skandal och blev kallad slampa.
Sverige blir mer reaktionärt och auktoritärt men "svenska synden" verkar hålla på sig.
Kristersson verkar ha lovat NATO fler marksoldater i Baltikum än han kan hålla, det kommer fyllas på med värnpliktiga så snabbt som möjligt vilket kan röra sig om ett par år.
INTE invandrarungdomar. Det är väldigt viktigt att just invandrarungdomar vägrar bli kanonmat.
Sverige behöver inte NATO, NATO behöver Sverige.
Det blir uppenbart inte minst i och med det här schackrandet med värnpliktiga.
Tvångssteriliseringarna handlade ibland om sexuell lössläppthet, det gäller att minnas både att synen på sex varierar historiskt och att Staten utövar kontroll och ingriper utifrån olika kriterier under olika epoker.
Som ett sätt att kontrollera underklassen.
Observera att SÄPO upprepar varningar för ryskt sabotage och liknande aktioner som MSB också varnat för - men var noga med faktagranskningen nu, det har inte ägt rum ännu och myndigheter har rentav uttryckt förvåning över att Ryssland inte gjort någonting. Myndigheterna måste suggerera fram bilden av en intensiv propagandakampanj och sabotage mot Sverige, för att hålla den svenska majoriteten positiv till att gå med i NATO - trots att det är NATO-medlemskapet som gör att man befarar kommande problem.
Notera också att SÄPO-chefen upprepar standardfrasen att "den ryska regimens agerande är oförutsebart". Man vill få Ryssland att framstå som irrationellt, barbariskt, nyckfullt, till skillnad från andra imperialismer och invasioner som då skulle vara mer rationella (Irak, för att ta ett någorlunda närliggande exempel). Men här handlar det troligen även om att de förväntade sabotagen inte inträffat. Att de inte inträffat beror på att Ryssland visserligen uppfattar det som hotfullt och provocerande med ökad amerikansk närvaro i Sverige, men i sig har man inget intresse i att mucka gräl med Sverige.
Sabotaget mot Nordstream gissar jag för min del att det var Polen eller något annat land i östra Europa som låg bakom, som har intressen i att få med sig Sverige. Men det är verkligen en gissning, eftersom man ännu inte vet - eller har fått veta - vem som låg bakom.
SÄPO-chefen har också pekat ut Sveriges tidigare vänner som fiender, som anpassning till Turkiet, och lanserat ökad övervakning.
ÖB förbereder allmänheten på världskrig, många (kanske särskilt kvinnor) låter bli att tänka på det för att det är för skrämmande, vissa (särskilt män) gillar verkligen tanken, de ligger i startgroparna.
Att det skulle vara Ryssland som ensamt eskalerar tror nog ingen - faktiskt inte ens gubbarna i kommentarfälten, de är så stridslystna att man kunde tro att de är karoliner som legat och slumrat och nu när Aftonbladet blåser i stridstrumpet och hänvisar till Arvfienden och det "kollektiva minnet" väller de fram och dränker alla andra röster.
Säger ÖB att Ryssland kan komma att eskalera, betyder det samtidigt att NATO kan komma att eskalera.
Vem vill ha utökad närvaro av amerikanska militärer i Sverige?
Men å vad jag önskar att de oroliga mammorna med barnvagn jag hörde idag lyckades genomskåda det som sker, att det blev en bred fredsrörelse, oanfäktad av påhoppen med anklagelser om whataboutism och naiv barnatro, och att de lyckades stoppa det ofrånkomliga.
Som en som gärna slåss för kung och fosterland - Gammelsvenskby och Baltikum inräknade - mot skurkstaten Ryssland, menar jag självfallet att om amerikansk militär gör orcherna arga får det väl bli så. Men det blir svårt för er NATO-motståndarna att bo kvar om ni inte vill bli rätthaverister eller rentav hamna i fängelse. Just sayin'.
Det finns dissidenter i alla länder och de löser det på olika sätt. Absolut bra med lite svalkande likgiltighet, åtminstone fejkad likgiltighet.
Jamen det här är väl ändå ett slags klarspråk.
"Det kan förstås fortfarande sluta med att vi alla dör, men som stort amerikanskt militärt projekt utomlands är insatsen så här långt en relativ succé."
https://www.svd.se/a/WRvyAa/trita-parsi-tror-pa-dialog-med-putin-trots-kriget-i-ukraina
"Hökifieringen av Sverige och svenskarna förra våren, när både opinion och politiker blixtsnabbt svängde till förmån för Natomedlemskap, var exempellös. Parsi tycker att processen präglades av panik – ”det fanns inget akut hot mot Sverige och Rysslands militär var mycket svagare än många trott” – men också av en oförmåga att läsa av USA.
– Jag sitter ju här i Washington. Och jag finner det lite kortsiktigt att just nu binda Sverige vid en allians med amerikanerna, när jag ser en enorm osäkerhet i det politiska läget i USA."
Lättad att en sådan sak får publiceras. Nu stormar ju twitter av alla nymorgnade karoliner, som menar att det inte borde ha fått publiceras.
Upptäckte den i anledning av att svenskans ledarchef avstod från Folk och Försvar som markering mot att en debattör deplattformerats, det går säkert att whataboutista apropå det också och hävda att andra kan deplattformeras utan att det protesteras osv men det är åtminstone något.
Det var - och är - precis så det var och är.
Något akut hot mot Sverige fanns inte (och finns inte, med reservation för att närmandet till NATO osv innebär en risk).
Det var inte nödvändigt att hasta fram en ansökan, och det är inte heller nödvändigt att skriva om lagen för att skicka värnpliktiga till Baltikum.
Inte säkert att det här ändrar någonting, men så härligt hugsvalande att det kunde publiceras.
Bilden kommer ur La Planète Sauvage, René Laloux, 1973.
Tyvärr verkar Gudrun Persson ha trillat ner i samma dogmatiska och hatiska träsk som de andra, har hon varit sån hela tiden? Kanske, jag fick ett annat intryck av sommarpratet men ett sommarprat är bara ett sommarprat.
Jag bör i ärlighetens namn erkänna att jag inte är speciellt förtjust i regimen i Lettland, med förtrycket av den ryska minoriteten, förbud mot ryska, osv. Det borde inte vara en svensk grej att underblåsa konflikter mellan etniska grupper i Europa, med den här krigshetsande retoriken.
Och kan passa på att redovisa mitt ogillande av regimerna i Polen och Tjeckien också, med flera.
Efter mer än tvåhundra år av fred mopsar svenskarna upp sig rejält men det är inte de som dundrar som allra mest, kriget måste vinnas kriget måste vinnas!
som riskerar att möta Wagnergruppen.
Återaktivera idén om arvfiendskap med Norge i stället. Sist Sverige drog i fält var det väl mot Norge.
Han är en partimänniska - Aftonbladets ledarskribent alltså - om det egna Partiet lanserar nationalkonservatism, ärvda fiendskaper, uppmuntrar unga att kriga mot Mordor, då gör han det, men han förstår inte det osammanhängande i att samtidigt kritisera och spana på andra nationalkonservativa, eftersom det inte sker utifrån genomtänkt, egen djupt grundad åsikt och analys utan just partiintressen. Självklart är det rätt att oroa sig över Bolsonaro och kuppmakarna, och vad han hävdar är sd:s kontakt med dem, men att samtidigt tuta i nationalkonservativ basun är typiskt för såna här småopportunister.
Och demonisering (Mordor, det lär vara Ukrainas propagandaministerium som lanserat bildspråket med orcher och Mordor) är nånting som en inflytelserik (eller inte inflytelserik) opinionsbildare i en stor tidning inte borde hurra för och säga att svenska ungdomar ska sluka okritiskt: ta och kamma er, ni flinande låtsassnälla, åk till Ukraina själva och kriga, ta med er barnen, kom aldrig tillbaks.
De förstår inte att det är på riktigt eftersom de lever ett övertryggt liv, inlindade i flanell, piggar upp sig med bloddrypande bildspråk.
Gemytligt tonfall, demonisering, arvfiende: hat kan uttryckas gulligt med huvudet på sned, men har en tendens att bli okontrollerbart ändå, och det är ju det pressens agitatorer, politiker och Rysslandsexperter bör fundera över: är det krig de vill ha? Som den här politikern som hängde Ukrainas flagga på Visby ringmur, trodde han att det var en lek? Och ytterligare en sak att fundera över, är att USA kan ändra sig. Man höjer kanske tonfallet på det sättet om man känner sig osårbar, och Sverige vet inte mycket om krig mer än att det leder till lukrativa vapenaffärer. Kriget måste vinnas, kriget måste vinnas: det är alltså ukrainska soldater som ska vinna det (jag såg en uppgift på nätet och måste sätta varningsflagg för att det kan vara falskt, det är lite too much: att ukrainska soldater är avlönade av USA) och det handlar väl både om svenska ekonomiska intressen och om att vi nu lagt alla ägg i samma korg, i och med vapenleverans, stort kliv i närmande till USA, och högljudd retorik.
Den dryge Bildt pratar om att "vinna freden", var får de alla dästa klyschor ifrån.
"Vinna freden" med ett svenskt NATO-medlemskap som kan leda till att svenska kurder förmodas strida för Turkiet och svenska serber för kroater.
Återuppliva en arvfiendskap, är att bejaka annan arvfiendskap samtidigt.
När Carl Bildt talar om att "vinna freden", absolut tomma ord, vet han att freden på Balkan är bräcklig.
Skicka en kommentar