Det borde inte ha kommit som en överraskning

Bloggens fulaste, mest infama rubrik, en underton av "vad var det jag sa" som det inte ens finns täckning för - det gör det aldrig. 

 Snabbspolar något jag undrat över i slow motion: 

 NATO:s successivt framflyttade röda linje (från beslutet att bidra till att återställa och försvara gränserna februari 2022 men stanna där - till klartecken för motoffensiv mot Donbass och Krim, och så småningom angrepp in på ryskt territorium - vilket som jag fattat det var ett absolut no no no för Nato och USA i början)

Samtidiga amerikanska varningstecken: Bidens morrande mot Zelensky om att han krävde för mycket (Trump säger samma sak men gör slag i saken), de gamla vanliga kissingergissningarna, den osammanhängande blandningen av "skaffa sig ett bra förhandlingsläge", "amerikanska intressen" och "kriget måste vinnas på slagfältet". 

Jag tycker inte att det kommer som en överraskning. Trump är brutalare, mer auktoritär och Putinvänligare, men på just den här punkten - stödet till Ukraina - är han inte väsensskild från Biden. Det är öppna och stänga kranens politik. 

Besserwisser, Kassandrakomplex, nej, originell, nej. Bryter bloggpausen med koketta reservationer för att jag nyss gjorde ett besök i en "bubbla" - män på vänsterkanten med en fantastisk detaljkunskap om USA:s historia, mångordiga men på det hela taget inte särskilt tvärsäkra, snarare tvärtom. 

Däremot fanns en underton av "vi måste hålla ihop vänstern" - medan högern har sin trumpism eller inte trumpism att ta itu med, gäller det för socialister att ta lika mycket avstånd från Ryssland som från Israel, om jag förstod saken rätt. 

 Jag gjorde ett avsteg från mitt nästan helt genomförda projekt att aldrig kommentera i sociala medier - vill jag säga något gör jag det här, för det där öronbedövande ekot från noll lajks och noll svar kan fortsätta runga inombords en lång stund och det gillar jag inte. 

Hövliga kommentarer, lite grann från sidan kanske, men jag är ju ingen Sokrates för en sådan hade väl aldrig velat diskutera Kurskoffensiven. 

 Måste få ur mig surheten. Man ska inte försöka styra vad andra engagerar sig i - det var i alla fall en kommentar jag gav en socialist som var förgrymmad på att "delar av vänstern" (enligt hans uppfattning) inte ställde upp lika mycket i demonstrationer mot Ryssland som mot Israel. 

 Jag tror sånt - att man inte kan eller bör försöka styra vad andra engagerar sig i - kallas liberalt, hur som helst sticker det av totalt mot idealet "inte splittra vänstern", "inte splittra högern" - som om konflikter och uttalade eller outtalade övertygelser var ointressanta och måste viftas undan för att kunna möta hoten från alla håll, kanske även varandra, i samlad tropp. 

Rungande tystnad betyder ingenting. Jag vet att jag tyckte Kurskoffensiven var en destruktiv idé, ännu sämre var att Expressen deltog i den, för medier bör inte bidra till något som kan vara en eskalering, men ingen behöver ta ställning till det eller diskutera det i sociala medier. 

Alla som dör i skyttegravarna, ryssar och ukrainare, gör mig lika förtvivlad. 

 Punkt. 

Hur går det nu, när Israel inte skrivit under FN-resolutionen som fördömer Rysslands invasion? Ryssland, USA och Israel på samma sida. 

Rimligen kommer det gå flyttlass av värderingar mellan vänster- och högerblocken. Vad det än är som bara har börjat, har det bara börjat. 

Jag testar med den här. Många är uppvuxna med den - anhängare av Nato tillika angelägna om vidareförande av traditionen av arvfiendskap med Ryssland måste ha hatat att sjunga den i skolan, andra kan ha älskat den, en del bara sjungit med. Jag tar en okreddig version, ingen sjunger så här längre. Väldigt oinsmickrande.