söndag 30 januari 2011

Det är inte systemet, det är fan jag -

och så har jag också tänkt att det skall förbli.

8 kommentarer:

maja lundgren sa...

Oroa er inte (om så skulle vara fallet), jag vet vad jag gör.

valens sa...

Tack och lov för att du vet vad du gör.
Jag var på väg till övertygelse att det är fan systemet…

maja lundgren sa...

Valens: det är klart att det är. Men låt oss tänka att man inte ens vill tillhöra systemet, och framförallt inte se sig som ett symptom på systemet - är det då inte den bästa komplimang man då kan få? Det är inte systemet, det är fan du? Det skulle ju innebära att alla andra är symptom. Alla utom jag är offer för systemet. Det gör mig till en Gud.

maja lundgren sa...

Men jag förstår vad du menar, det är inte min mening att säga att man inte kan vara offer för systemet.

maja lundgren sa...

...utan det är mitt specifika svar till ett symptom som anklagade mig för att vara jag.

Cuben sa...

Jag tror att du möjligen drabbas av detta som kan drabbar många. När man pekar finger åt någon annan så pekar man ett finger åt personen, ett uppåt (Gud) och tre på sig själv. Om detta skulle hända mig så klarar jag mig undan genom att säga att även solen har sina fläckar.

maja lundgren sa...

Det räcker med ett finger åt en annan, ett åt sig själv och ett uppåt Gud. Då börjar det likna nåt.

maja lundgren sa...

Även solen drar sina fräckisar, brukar jag säga.