torsdag 25 december 2014

God fortsättning!


Sådär, nu har jag blivit medlem i S. Partimedlem. 
Det har varit på väg ett tag, det har helt enkelt växt fram. 
Jag förstår att chocken kan vara stor, så jag ska förklara. 

Jag tvekade ett tag. Författare och andra lösdrivare ska väl vara partipolitiskt obundna, lojalitet skulle ju kunna ställa sig i vägen för samhällskritik.
Jag brukar ju inte gilla konsensus heller, tvärtom kan jag få regelrätt spatt när alla tycker likadant, och när det ställs krav på att ha en viss uppsättning åsikter. 
"När alla tänker likadant blir det inte mycket tänkt" - vem det nu var som hittade på det talesättet - det är något jag i rätt hög grad kan skriva under på.  
Det fanns till och med en tid, då jag tyckte att ordet "solidaritet" var kvävande. Luther, Jante… 

Det senaste året eller så har jag upptäckt att jag hamnar på S när jag kör igenom valbarometrar. Nu handlar visserligen inte allt om valbarometrar. Där är det sakfrågorna som gör utslag och de är viktiga, men politik handlar om mer än så. Politik är att vilja, och vad vill jag? En massa saker, jag vill att den galna vinstjakten ska bort från välfärden, helst skulle jag vilja att Bert Karlsson inte kunde sko sig på flyktingförläggningar, att den ignoranta, arroganta och fartblinda medelklassen började inse att vi lever i ett samhälle, att höginkomsttagare får betala mer i skatt, att klyftorna minskar och egoism inte längre beskrivs som det högsta idealet: jag inser att man inte kan få allt men jag tycker att det är vansinnigt irriterande, det gör mig helt enkelt riktigt lack, att det första försöket till vänsterpolitik på många år gick om stöpet på grund av en onämnbar ideologi som börjar på f.  

Det är tänkbart att min S-vridning började när jag läste Carl Hamiltons jätteentusiastiska och medryckande S-koden: den socialdemokratiska utmaningen (som jag recenserade i Expressen), där man kan ana konturerna av en ny, möjlig socialdemokrati. 
Efter alla dessa sorger och bedrövelser, två mord, två partiledares gatlopp i medierna (medierna är ruskigt Alliansendominerade), och innan dess en högersocialdemokrati som jag personligen inte hade någonting till övers för alls, så uppfattar jag Stefan Löfvens socialdemokrati som någonting nytt. Någonting som kan vara på riktigt, om den får chansen till det. Ja det här är en ny socialdemokrati, och jag tror att den är det enda som kan stå emot högerextremismen.
Jag är individualist på vissa sätt men inte på andra, och garanterat inte på Alliansens sätt. Men lite anarkistisk och ifrågasättande kommer jag alltid att vara. 

Hur ska det gå - blir det nyval eller något slags överenskommelse? Ett parti har deklarerat att de tänker slå ner alla budgetar med knogjärn så länge de inte får igenom sin självsvåldiga politik. I värsta fall kommer medierna att gå dem till mötes genom att lägga skulden för kaoset på de andra partierna. Att ändra på reglerna, eller grundlagen, tycker jag vore att ge uslingar en för stor uppmärksamhet. 

Det genanta med medelklassen, är att den har så svårt att "think outside of the box". Den röstar med sin klass, sina egenintressen, och har väldigt svårt att ta in att egennyttan går ut över andra. Den har tvärtom blivit gödd med "satsa på dig själv" och "mer i plånboken", tills detta har kommit att framstå som en absolut sanning och en religion. Den har inte ens dragit sig för att rösta på "den enda vägens politik", trots att det är djupt odemokratiskt att påstå att det bara finns en väg. Det är totalitärt, diktatoriskt, hånfullt att anta att demokratin är överflödig. 
Men jag hoppas att den socialdemokratiska utmaningen, som bland annat handlar om att få medelklassen att skaka fram lite samhällskänsla, ansvar och solidaritet, kommer att lyckas, på ett trevande och kanske kompromissande sätt men ändå ett sätt som innebär en kursändring. 
Själv känner jag mig väldigt glad att ha hittat en politisk hemvist (men jag kan säga direkt att det inte tjänar någonting till att fråga mig vad jag tycker om Bromma flygplats: jag är ointresserad av den frågan, det kan bero på att jag inte har satt mig in i den, eller på att den är rätt futtig) och kanske kommer jag att engagera mig lite aktivt. 



21 kommentarer:

Calamity Jane sa...

Grattis, det måste vara skönt att ha en politisk hemvist…
Men har du firat någon jul, då? Eller har du tänkt på politik hela julen?
Puh...

maja lundgren sa...

Jag är inte så väldigt intresserad av julen, om jag ska vara uppriktig. Jag tycker att julen hänger rätt mycket på att det finns barn med i sammanhanget annars är det inte så mycket att hurra för… På julafton gick jag hem till min gamla pappa, och det var fint, annars har det varit som vanligt. Och ja, jag har tänkt på politik hela julen.

maja lundgren sa...

Den är väl inte riktigt över än förresten, julen :-)

Calamity Jane sa...

För mig är det tvärtom. När jag var liten var julen hemsk, bland det värsta jag visste. Idag är det mest lite mysigt. Jag har kontroll. Det är jag som bestämmer vad jag vill fylla julen med. I år bestämde vi att vi skulle vara hos min sambos familj på julafton men inte sova över. Jag är vegetarian och det ställer till med problem, jag känner alltid att jag är besvärlig. Men det gör inte så mycket om vi bara är där en dag. Nästa år kanske vi gör på ett annat sätt. Äsch jag vet inte vad jag menar riktigt… godnatt

maja lundgren sa...

ändrat: jag kom på att det ju är två partiledare som löpt gatlopp i medierna.

maja lundgren sa...

Bromma flygplats är inte någon futtig fråga egentligen, om det gick att flytta över trafiken till Arlanda skulle väl det vara bättre. Det skulle vara ett bra ställe för att bygga ett nytt bostadsområde på också. Men det är en något mindre fråga, för mig.

Anonym sa...

Grattis till ditt partival! Vill passa på och rekommendera en socialdemokratisk blogg som bjuder på färska inlägg på en daglig basis. Hans mamma är visserligen Barbro Westerholm som suttit i riksdagen för Folkpartiet i snart hundra år, men själv är han partikamrat med dig.

http://ledarsidorna.se/

God fortsättning!

maja lundgren sa...

Jag har varit inne där någon gång tidigare tror jag, tycker inte om den. Vad mamman tillhör för parti spelar ju ingen roll, men i stort tycker jag den bloggen är lätt obehaglig.

maja lundgren sa...

Hur kan man sätta rubriken "Smattrande tungor" över ett inlägg om moskébranden i Eskilstuna, till exempel. Huvva. En rugguggla.

maja lundgren sa...

En precisering: en "socialdemokratisk blogg" är nog inte helt korrekt, jag skulle säga att den är ganska så osocialdemokratisk, men att den beflitar sig om att ge ett "officiellt" intryck (t.ex genom att kalla sig ledarsidorna.se).

Anonym sa...

Ja, jag tror i och för sig han hade bredare ambitioner när han startade, men sedan har en fråga tagit överhanden, så bloggnamnet är kanske litet missvisande.

maja lundgren sa...

jo lite ensidig tycker jag nog :-)

maja lundgren sa...

Men Reinfeldt, Reinfeldt… Jag såg en intervju, det var ett par i tomteluva och Reinfeldt utan tomteluva, och han skulle då förklara vad han menade med öppna-era-hjärtan-talet, och vad hände - han spelade ut ett präktigt vi mot dom, eller snarare spelade han ut ett dom mot vi: är det de som har levat här i tre, fyra generationer som äger landet, eller är det de som flyttar hit? Jo det är nykomlingarna som äger landet - ungefär så sa han. Dumskalle.

Marianne Johansson sa...

partimedlem! nu kanske du maja kan bli Något! - hon kulturministern blev ju plötsligt partimedlem och alldeles strax därpå 'Kulturminister'... - tänk om du maja kunde bli något Mer än bara författare och kulturskribent!

maja lundgren sa...

haha, bli Något! Dags att bli Något!
Du är rolig du. Jag är så nöjd med att vara författare och översättare. Och jag skulle inte funka som minister. Men tack ändå :-)

maja lundgren sa...

Men jo, jag känner att det behövs, det blåser rättså ruggiga vindar och socialdemokratin har många utmaningar framför sig, den är bredare och mer pragmatisk än V och kan återknyta till sina rötter, samtidigt som jag hoppas att den arroganta, pampiga socialdemokratin inte kommer tillbaks. Jag tror att det går att hitta en annan väg än den hårdföra nyliberalismen. Och det känns som att jag vill vara med på ett hörn, där. De som vill begränsa invandringen tycker jag ska rösta på kristdemokraterna. Sd är något annat än ett "begränsa invandringen"-parti.

maja lundgren sa...

Samtidigt så kan man förstås hitta angränsande tankegångar hos t.ex CJL Almqvist. Så här skriver han i Den svenska fattigdomens betydelse:

"Det är herrskapets bildning, som kommit att gå en annan bana, än nationens.
Dess studier äro föga svenska. Dess hänryckning är utländsk. Det äter
och sofver i Sverige; men dess bröst drar sina angenämaste andedrag i
Tyskland eller Frankrike, stundom i England, kanske ock i Rom eller
Grekland. Och märk, det är icke onationellt derföre, att det har hjerta,
sinne och håg för det tyska, franska, engelska, romerska, grekiska; utan
derföre, att alla dessa utländska tycken hos vårt herrskap (sådant som
det med få undantag befinner sig) icke stå på grundvalen af svensk
känsla. Om man med sitt lifs grundtycke och kärlek är i Sverige och
derutur skådar med förtjusning det ädla, sköna och hänryckande i and-
ra länder, andra tider och hos andra folk, vore de än aldrig så många; så
blir man deraf icke onationell, icke osvensk. Men tillfredsställes det
behof en svensk har af skönhet blott genom det utrikes angenäma, och
detta icke grundadt på tycke för svenskt behag, så får hela menniskan,
oaktadt född i Sverige, derigenom ett lynne af blott allmänlighet; hon
saknar den landegenhet, den individuella skuggning, som skulle göra
henne till en intressant person; hon lyssnar icke till naturens ljud om-
kring sig, fattar dem icke, värderar dem ej, och är icke hemma. Det är så
man är en menniska blott i luften, är onationell, och står i antipati till
folket omkring sig"

Anonym sa...

Du går säkert ur om ett halvår.
Zigge, festförstörare :-)

maja lundgren sa...

Får se vad de säger på presskonferensen, det kan ju hända att jag byter till V om ett tag :-)

maja lundgren sa...

Nej, den där överenskommelsen verkar vara helt ok tycker jag. Inte säkert att man behöver ändra på reglerna för det. Ett parti ska inte kunna ställa till kaos genom att punktera alla budgetar.

maja lundgren sa...

Vad jag hoppas är att S inte har gått med på att slopa inslagen av vänsterpolitik, utan att de med gott självförtroende samarbetar mer med V och inte mindre. Det återstår att se, givetvis. Men hypotetiskt skulle den här formella överenskommelsen kunna leda till större skillnader mellan blocken. Givet att den ena parten inte plötsligt sviker överenskommelsen. Vi får se hur det går!