tisdag 4 augusti 2009

Bloggbigamist

På begäran har jag öppnat en ny och särskild blogg för prat om Myggor och tigrar.

http://myggorochtigrar.blogspot.com/

Stort välkomna.

Och nej, jag är inte Lars Kepler. Den ende Kepler jag godkänner är Johannes, mystikern och astronomen som försökte hitta matematiska bevis för sfärernas musik.

Jag har inte läst hypnotisören, men bilden i lådan som Aftonbladet publicerat skulle kunna leda tankarna till Gabriella Håkansson. Men hon skulle säkert bli grovt förolämpad, precis som Mankell och de andra som har blivit framgissade.

Min gäst har tillfälligt åkt tillbaks till Paris. Vi har hittat en bostad åt henne och det är väldigt roligt att återknyta bekantskapen med någon man inte träffat sedan hon var tre och ett halvt.

Nu är det sensommar och snart höst - vid sidan av våren den tid jag gillar bäst.

70 kommentarer:

  1. Ja sensommar och höst, riktigt långa varma höstar är fantasiska.

    Förr i tiden, för femton år sen kanske fick jag en depression när sommaren var slut, men nu känner jag mig väldigt glad åt det hela.

    Jag vet faktiskt inte varför, men så är det.

    SvaraRadera
  2. Under skoltiden var sensommaren förknippad med en viss ångest, särskilt låg-och-mellanstadiet (jag oroade mig bland annat för att jag inte lärt mig simma under sommarlovet, var ganska sen med det). Men sen har jag nog alltid tyckt bäst om sensommaren, våren och hösten.

    SvaraRadera
  3. "Bilden i lådan", förresten... Var är Propp?
    Och ännu mer: var är Leroy?

    SvaraRadera
  4. Här är jag Maja!

    Varför är en av de fundamentala frågorna som vi någon gång i livet brukar fundera på.

    Jag måste därför fråga varför du vill starta en blogg till?

    Hur har du det och hur är det?

    Är glad för det du hitintills skrivit och gjort och hoppas så klart att verkligheten finns där ute även om det låter surealistiskt ibland.

    Det finns så klart olika agendor och olika vilja men man skall så klart inte ta skit.

    Jag skall försöka hänga med även på den nya bloggen men så klart handlar det om innehåll i förpackningen.

    Leroy

    SvaraRadera
  5. Det här är ju liksom huvudkontoret, den andra bloggen är en liten dotterblogg som bara handlar om min senaste bok. Så den kan du strunta i om du inte läst M&T. Det här är däremot en mångfrågeblogg, både allvarliga diskussioner och prat om allt möjligt.
    Det är bra med mig och hoppas det är bra med dig också. Och med alla andra. Det finns inga fiendskaper.

    SvaraRadera
  6. Med andra ord: allt kommer att ordna sig, verkligheten finns där ute och är surrealistisk ibland.

    SvaraRadera
  7. Det tror jag oxå Maja!

    Allt kommer säkert att ordna sig, bara förstånd och tålamod visas vara en del av den verklighet vi befinner oss i, man väljer dialog i stället för påstående eller att i ren ilska bli så arg så man glömmer att prata med varandra och i stället för att focusera på att prata om varandra.

    Leroy

    SvaraRadera
  8. Men så klart måste en och annan stå ut med objsktivitetävenom detycker att man är subjektiv.

    LEroy

    SvaraRadera
  9. Maja

    Vad tror du om att lägga in bokbloggen i länklistan här, och göra motsvarande i bokbloggen?

    Grynna

    SvaraRadera
  10. Var och en sin egen helikopter, Leroy.

    (Det finns somliga surrealister som menar att bara slumpen är riktigt objektiv... )

    SvaraRadera
  11. Hösttermin. Jag är fortfarande usel på att simma. Har alltid varit.
    Jag brukade hänvisas till barnbassängen. I Åkeshovs simhall fanns den till vänster, dit fick jag promenera medan resten av klassen gick till stora bassängen. Minns ingen årstid.
    Simma: kunde man inte det, skulle man dö.

    Det är det underligt att män som badar alltid skall crawla. Hugga sig fram i mälarvattnet. Det är liksom Tarzan över det hela. Bröstsim, det är fanimej Pride-festivalen.

    SvaraRadera
  12. Claes: ja just det, lilla bassängen. Jag tror att det var en till i min klass som måste gå dit. Och när det slutligen blev dags att försöka sig på den stora bassängen, så gick en med en håv bredvid. Jag lyckades till slut klara femti meter eller om det var hundra, men gömde mig under bassängkanten för att hämta andan.
    Ja, kunde man inte simma skulle man dö. Det var ju den känslan man hade när sommaren närmade sig sitt slut och man fortfarande inte kunde simma.
    Haha, bröstsim är Pridefestivalen...

    Grynna: saken är biff.

    SvaraRadera
  13. Jag tycker fortfarande det är ganska jobbigt att simma. Ryggsim är rätt ok.

    SvaraRadera
  14. Leroy, frukta inte påståenden, frukta bevisningen! :-)

    Jag skojar bara lite.

    Förresten, jag saknar svar på några frågor jag ställde till dig i ett annat sammanhang - jag minns inte vilket nu.

    Men... (Maja, jag övar lite på okonventionell stilistik)

    1. Vilken "spelplan" är rätt respektive fel "spelplan"?
    2. Vilka ingår i respektive "speltrupper"?
    3. Vari består "spelet" (som du antytt)?

    SvaraRadera
  15. Tristan: skulle tro att du ställer frågan till leroyen. Själv tycker jag t.o.m att självmål är helt ok. Och lite passningar.

    Simma lugnt (eller om man bör säga: bollen är rund)

    SvaraRadera
  16. Det är lustigt att du nämner att det var en håv. Det var en stålstav med en ögla, jag minns den som att de trädde den över huvudet, men de hade den förstås till att kroka tag i en arm. För säkerhets skull. I minnet sitter den runt halsen, och för dig var den en håv.

    SvaraRadera
  17. Passningar, Maja, är till och med förenligt med traditionell fotboll. :-)

    Mina frågor till Leroy, uppkom p.g.a. att Leroy häromdagen någonstans tyckte att man skulle spela på "rätt" planhalva i bloggosfären e.d.

    Så nu är jag förstås nyfiken på både mål och självmål.

    SvaraRadera
  18. Simstången, som man som badvakt hjälpte barnen med, hade en ögla. :) Man höll den framför barnet, trädde den runt en arm och orkade barnet inte simma längre så kunde barnet ta tag i stången och man drog in det till kanten. Mycket behändigt :)

    Fast min favoritanvändning, det var att "lura" de barn som inte vågade simma under vatten. Plums ned i bassängen och direkt upp till ytan. Inte bra.

    Då höll man stången i vattnet några meter ut, lovade barnet att man skulle hålla kvar stången där, barnet dyker i, simmar mot stången som man under tiden har flyttat fram de metrar som behövdes för att dykprovet skulle klaras. Varenda gång simmade barnet utan problem de extra metrar det inte klarat tidigare och klarade sitt prov. Och att simma sträckan utan simstången nästa gång.

    Vet inte om det var god pedagogik, men inte verkade barnen ta någon skada. Och både stolta och glada över att ha klarat det svåra provet. :)

    Gammal badvakt, numera uppkliven ur bassängen. :)

    /Anna-Lena

    SvaraRadera
  19. Man använde en håv också, om det behövdes plocka upp saker ur bassängen som inte skulle vara där. :)

    SvaraRadera
  20. Eh, jag minns att skiten satt runt halsen. Vilket den inte gjorde. Ville nog mest trycka upp stångjäveln i röven på pedagogen. Samma sak var det med att åka skridskor. Alla svenska barn måste kunna åka skridskor, världens mest onödiga färdighet. Varför?

    Jag var bra på andra saker, måste jag väl tillägga, för att inte framstå som helt hopplös.

    SvaraRadera
  21. Skridskor... jag hade svaga vrister och fick ärva skridskor av mina storasystrar, de satt inte alltid som de skulle.

    Nu minns jag att det var en stålstav med en ögla.
    Om de nu inte misstog mig för en sak som skulle plockas upp ur bassängen för att den inte skulle vara där, i så fall använde de kanse håven.

    SvaraRadera
  22. maja: haha så du var också en sån som åkte på lädret..

    själv hade jag stora problem med bollspel, då jag hade bollen blev jag ståendes och funderandes OM jag kastar bollen till Lisa är det då säkert att hon kan kasta den till Ylva och att det blir mål. Vore det inte bättre kanske om... ungefär som om det var frågan om ett brädspel...*s* Jag kunde bara INTE agera...jag bara tänkte..

    SvaraRadera
  23. Tristans uttryck "jag skojar bara lite" är ett exempel på att allt inte går fram i text. Betydelsen blir ju helt olika beroende på om man betonar "skojar" eller "lite"...

    /IAMB

    SvaraRadera
  24. Ja, och sneglade avundsjukt på dem som kunde göra piruetter och åka baklänges....

    (det blev en tvivelaktig syftning: det var skridskorna som inte alltid satt som de skulle, inte mina systrar men det begrips väl)

    Du spelade schack!

    Måste få skryta med att jag var bra på allt som hade med att hoppa att göra. Längdhopp och höjdhopp, trots att jag är kort. Till och med hoppa bock var jag rätt bra på.

    SvaraRadera
  25. Hahahahaha systrarna satt kanske inte alltid som de skulle de heller, även om det i sammanhanget har lite att göra. Men det är ju en allfrågeblogg.

    Ja och de som kunde gör en sån där "skjuta hare". När man sitter hukad med ena benet ut och snurrar runt på isen. Det är inte klokt.

    Jag hade en farbror som tittade på isdans, en natt fick han för sig att ta på sig en av sina söners skridskor och göra pirruetter. Det blev akutmottagningen.

    SvaraRadera
  26. IAMB, sedan finns alternativen att inte betona vare sig "skojar" eller "lite". Ett ytterligare alternativ är att betona "jag" eller "bara" i samma sats där de andra orden förekommer.

    Eftersom jag sitter inne med både sanningen och tolkningsföreträdet till det jag skrev blir mitt råd att inte betona något av orden.

    Men jag tror att själva humorn framgår av det tidigare högtravande ordvalet "frukta", eftersom dylikt ordval inte ingår i normalt språkbruk i motsvarande situationer där jag använde det.

    Ytterligare faktorer som påverkar tolkningsprocessen är kontexten som Leroy och jag befinner oss i. Jag är ju härigenom bekant med honom sedan ett halvår bakåt och har fått en ganska "färgrik" bild av hans retorik. Därför tror jag mig kunna välja ord så att han inte helt missuppfattar min attityd.

    SvaraRadera
  27. Kul att du svarar på min petimeter- (eller det heter visst egentligen petimäter-) anmärkning, Tristan!

    Eller det var ju ingen anmärkning, utan bara en nyfiken undran. För det är ju sällan man ser något som så tydligt kan betyda två olika saker. Så jag var bara lite nyfiken - som ofta i mitt bloggläsande. Jag har fortfarande inte kommit på vad det där med chipsen handlar om och är för stolt (hehe) för att fråga om det.

    Man läser och plötsligt kommer en mening där man inte alls förstår hur den ska tolkas, medan däremot om man hade hört den så hade man begripit med en gång. Det tycker jag var lite lustigt, bara. Å andra sidan - om man verkligen uttalar den med lika betoning på varje ord, som du föreslår, så blir det ju inte begripligare än i text.



    /IAMB

    SvaraRadera
  28. IAMB: folk brukade säga att de mumsade popcorn då de väntade på att något mer eller mindre dramatiskt skulle hända på nätet, och gör väl så fortfarande. Det är en klassiker med popcorn.

    Här blev det chips i stället som mjuknade i väntan på att Bitten skulle ta sig samman och göra bort sig och Monica på en och samma gång.

    Sen att man dillar om chips som blir dillchips är du nog med på. ;-)

    SvaraRadera
  29. Det här är intressant:
    "Eftersom jag sitter inne med både sanningen och tolkningsföreträdet till det jag skrev"...

    inte ute efter att käbbla, men så enkelt tycker jag inte att det är

    ("Man måste frukta!")

    Men allra mest nyfiken är jag på vilket förhållande alla har till skridskor & simning, att hantera hårt och mjukt vatte

    SvaraRadera
  30. Aha! Jag undrade också om detta med chipsen.

    SvaraRadera
  31. Maja

    Tolkningsprocessen är förstås högintressant för språkintresserade. Det tycker jag.

    Men när det gäller tolkningsföreträdets distribution så är det förmodligen mer rationellt att detta tillfaller den som fällt ett yttrande då denne vet vad h*n menat. Detta höll du med om häromdagen.

    Nu vet jag i och för sig att i rättsliga sammanhang och på tal om kriminaliserade förolämpningar så har förstås domstolen tilldelats tolkningsföreträdet. Och domaren i sin tur utgår från brottsoffrets subjektiva uppfattning av ett tillmäle. Men det är ju en annan sak - en annan diskurs.

    SvaraRadera
  32. IAMB, bloggläsandet gör en alldeles perplex emellanåt!

    SvaraRadera
  33. Tack igen, Charlotte! :-) Nu är jag lite mer blogg/popcorn/chips-allmänbildad.

    Simning var väl det enda idrottsliga som jag var någotsånär i. Tog järnmagistern vid 10 års ålder, (fast det var lite fusk med dykandet har jag för mig, för det var utomhus och djupet var inte tillräckligt många meter, jo tillräckligt för att dyka men inte så djupt som det egentligen skulle vara, men dök gjorde jag och trampade vatten 75 m i höga vågor, har jag för mig) och en gång kom jag tvåa i en simtävling (med 5 deltagare)!

    Skridskor gick faktiskt också hyfsat. Kunde "skjuta hare" (dock ej snurra runt) med ena benet, inte med det andra. Gjorde bort mig på en isbana i USA, när jag försökte ta en kompis i handen - det är ju roligt att åka och hålla varandra i hand, helt enkelt - "girls don´t hold hands" - det var ju inte riktigt så jag hade menat...

    Annars var jag inte förtjust i gymnastik - kanske inte en helvetisk plåga, som jag minns det, men en liten plåga var det allt. Och länge efter skolans slut levde känslan kvar - "jag slipper, ingen tvingar mig längre till detta!"

    Och skidåkning när man flyttat från södra till norra Sverige i tonåren.... bläääää...


    /IAMB

    SvaraRadera
  34. Jo, ett flertal olika diskurser!

    Det skulle bli totalt odrägligt om någon vidhöll att h*n begrep betydligt mer av någon annans uttalande än den gör själv (ungefär som en psykolog, polis, präst, lärare, förälder med flera kan genomskåda eller ha ett slags fågelperspektiv gentemot en annan).

    Jag skriver lite snabbt nu, hoppas det går att förstå.

    Nu är jag inte helt övertygad om att rationalitet är språkets främsta egenskap, eller att man alltid har full koll på vad man säger själv. Men det är god sed att alltid fråga först och skjuta sen.

    SvaraRadera
  35. Finns smajlisar för sånt också http://www.theforumsite.com/forum.php?t=68730

    Så behöver man inte säga nåt, alla vet att nu är det nåt på gång här. Lite som på bio.

    SvaraRadera
  36. Tristan: perplex var ordet.
    När det gäller just den här bloggen tänker jag ibland att den har stigit mig över huvudet, men i god bemärkelse.
    Skulle vilja säga att den är ett konstverk i sig, eller kanske något slags orgel med massor av olika pipor...

    SvaraRadera
  37. Maja, din blogg är nästan ren anarki! I ordets goda bemärkelse, är bäst att säga. :-)

    "Fråga först och skjut sen" - När man är "bloggivrig" händer det att man hoppar över sederna. =))

    SvaraRadera
  38. Men, Maja, jag har en känsla av att din blogg alltmer domineras av folk som är mer intresserade av att diskutera än annat. Det är positivt, även om det "andra" kan vara uppfriskande ibland för att rensa luften.

    SvaraRadera
  39. På tal om tolkningar.

    "Jag ångrar jättemycket att jag totalt har missuppfattats."


    Vem har alldeles nyligen fällt detta yttrande och varför?!

    SvaraRadera
  40. Wow..vad glad jag blir, du har startat en tigerblogg. Nu har jag läst nästan en fjärdedel av boken och är helt fascinerad. Jag hittar inte alla ord för att beskriva känslor och upplevelser. Det är så mycket som pågår under ytan och allt är inte solklart. Din bok kräver verkligen eftertanke och den stannar kvar efter att jag lagt den ifrån mig. Men nu kilar jag in på bokbloggen och skriver vidare där.
    mvh
    R.R

    SvaraRadera
  41. "Jag ångrar jättemycket att jag totalt har missuppfattats."
    Det var Marianne Samuelsson, som tyckte att det blivit "missuppfattningar kring min uppfattning om allas likhet inför lagen". Det ångrade hon, enl. utsago.

    På tal om missförstånd, i gårdagens nät-aftonblad kunde man se en bild på Odell och Samuelsson med texten "Det känns jättetrist" precis under artikeln om att Bill Clinton lyckades få journalisterna fria.

    SvaraRadera
  42. Lövet, men i Samuelssons fall bygger syftningsfelet på grammatisk grund. I ditt exempel bygger syftningsfelet kanske mer på en redigeringsmiss, eller? (jag såg inte vad du menar.)

    SvaraRadera
  43. Ganska oinsatt i Samuelssonfallet - var uttalandet i någon tidning eller i radio/tv? Man bör veta att uttalanden kan bli fel även i tryck. Hur som helst är det ett komiskt uttalande.
    Man kan tänka sig variationer: "Jag ångrar att någon har länsat mitt konto".

    SvaraRadera
  44. (för att prata stilistik snarare än grammatik: "uttalande" tre gånger i samma stycke - uselt)

    SvaraRadera
  45. Jag hörde Henrik Schyffert på radio en gång som hade klämt ett lite väl häftigt skämt som nån tant tagit illa upp för säga: "Jag ångrar inte mitt skämt men jag ångrar att hon tog illa vid sig".

    SvaraRadera
  46. Variationen förnöjer! :-)

    Jag skrev om Samuelssonskandalen på min blogg inatt med vederbörlig referens till Expressen om jag minns rätt nu.

    SvaraRadera
  47. Maja, det var jag som var Propp. Originalet dog väl 1970...
    Robert

    SvaraRadera
  48. hahaha, vad roligt.
    Sen förstod jag förstås att det inte var Vladimir Propp själv. Du får gärna fortsätta vara Propp.

    SvaraRadera
  49. Fast först ångrade hon inte det hon sagt, bara att det spelades in.

    Kriminella brukar väl ångra att de åkte fast.

    SvaraRadera
  50. "I ditt exempel bygger syftningsfelet kanske mer på en redigeringsmiss, eller? (jag såg inte vad du menar.)"
    Förvisso.

    SvaraRadera
  51. Claes Gustavsson

    Idag återupprepar Marianne Samuelsson (mp) nästan sin anklagelse, om än i andra ordalag. Hon understryker att det är politik bakom hennes avsked - ett avsked som hon och Odell är överens om!

    Visst, tänker jag, men möjligheten till politiken i detta fall är inte desto mindre hennes "grundlagsbrott".

    Samuelsson beter sig jävligt korkat, vilket också understryker att det är helt rätt att hon får packa ihop och dra från Gotland.

    Lena Mellin på "Aftonfabeln" skriver idag att avskedade landshövdingar kan ändå räkna med att på regeringskansliet få något utredningsuppdrag eller något annat som kan räknas som något slags bisyssla; Mellin hoppas på att det blir det senare för Samuelssons del. :-)

    SvaraRadera
  52. Hej Tristan!

    Synd att behöva ta upp utrymme här för dina frågor.

    "Leroy, frukta inte påståenden, frukta bevisningen! :-)


    1. Vilken "spelplan" är rätt respektive fel "spelplan"?
    2. Vilka ingår i respektive "speltrupper"?
    3. Vari består "spelet" (som du antytt)?"

    När du sen så SKARPT och analyserat säger:

    "Eftersom jag sitter inne med både sanningen och tolkningsföreträdet till det jag skrev blir mitt råd att inte betona något av orden."

    Senare skriver du: "Ytterligare faktorer som påverkar tolkningsprocessen är kontexten som Leroy och jag befinner oss i. Jag är ju härigenom bekant med honom sedan ett halvår bakåt och har fått en ganska "färgrik" bild av hans retorik. Därför tror jag mig kunna välja ord så att han inte helt missuppfattar min attityd."

    Därför Tristan bidrar du till att vi kan fortsätta diskutera. Jag har förut förklarat vad jag baserat min ståndpunkt på för dig.

    (Barnens rätt att bilda sig egna uppfattningar
    och rätt till så bred social bas som möjligt. De skall skyddas från övergrepp. Sådana skall dessutom undvikas att ske mot någon av föräldrarna om de har viljan,lämpligheten och förmågan. Vilken måste kunna bevisas. )


    1: Spelplan är ju lite om man diskuterar på egna forum med egna beundrare, andras bloggar, allmänna eller de kopplade till någon frågeställning, ja sägare eller om man ex. vis har en egen blogg. Nu har ju inte jag det, har ju förut varit på olika forum, även där kan diskussionerna ibland spåra ur men där har man moderatorer allt som oftast. Se bara i högerspalten här hos Maja hon har många topics. Därför tycker jag det är trevligt här, Därför säger jag att hon har högt i tak. Trivs med de diskussioner som vi ibland har kring surrealism mm. Du vet att jag tycker inte man skall tänka på sig själv utan barnen, prata sanning o.s.v.

    Så menar jag om att diskutera/kommentera, prata på hemma plan eller på borta plan. (Ibland kommenterar jag och ifrågasätter ståndpunkter som uttalats för jag vill lära mig mer som jag ex. vis gjorde hos KÅ Bjurqvist eftersom jag var av annan åsikt gällande frågeställningom uthängning eller ej dä man eftersträvar transparans för att sanning och rättvisa skall kunna få bli belyst och det att jag tycker man borde se fördelar med förändringar av nuvarande utredningsförfarande och lagstiftning. gällande barn och utsatta) Då befann jag mig på bortaplan. Jag ville ju samtidigt gärna veta vad han baserar sin ståndpunkt på så man kan få lite ökad kunskap om vad han baserade sin åsikt på. Hela den resan började ju för egen del att jag såg Monicas bok diskuteras på FL. Vilket bidrog till att jag hittade flera intressanta bloggar där sanning, familj, socialtjänst, moral etik, media och journalism mm. flitigt diskuterades.

    Transparans i media och social media blev en viktig del av denna diskussion.


    Forts. - Nästa inlägg.

    LEroy

    SvaraRadera
  53. Tristan! Forts. :

    2: Det är ju fel att kalla det ett spel och prata om spelplaner, speltrupper egentligen då det säkert finns andra bra benämningar. Själv tycker jag inte man skall försöka förtiga, förvränga eller bara kunna påstå eller ta och dra. Bättre göra som jag förut förklarat "kämpa mot väderkvarnar". To dream the impossible dream.

    En del som kommenterar har ju en förmåga att haka upp sig och fråga samma sak om och om igen, en del bara stryker medhårs,en del bara provocerar. Sakligheten är viktig på en del bloggar så verkar det som man är en "familj" för man skriver ofta under med "Kramar vännen" fast man kanske inte träffats, grupperingar där det verkar som om det handlar om inbördes beundran.

    Vågar man fråga eller diskutera där då får man lätt en massa påståenden haglandes likt som man trampat i ett jordgeting bo. Alla rycker ut för att försvara den bloggare man ifrågasatt och börjar sabba på annans blogg man ev. skriver eller kommenterar och man kommer allt längre bort från ämnet vilket ev. läsare och bloggägare sunkar ur på.

    3. Spelet som jag antytt handlar om barnens rätt till att bilda sig en sann världsbild basserat på närvaro av två föräldrar om möjligt och att utredningar och lagstiftning funkar bra och att inte politiken och politiker baserar direktiv och lagar på det som skrivs i tidningar eller böcker som inte är fakta. Så spelet är väl egentligen livet.

    För inte skall det vara lätt int.

    Sen finns det ju lustigkurrar, och självklart så bör man ha lite humor och distans mitt i det bleka allvaret.

    Svarade på dina frågor så gott jag kunde även om du ansåg att du satt inne med saningen.

    Sorry Maja och Ni andra som måst läsa ända hit om Ni tycker jag tog upp för mycket utrymme och ämnet kom bort från bloggbigamism.

    En surealistisk humanist, men evig optimist.



    LEroy


    (Tristan !
    Jag tänkte först bara svara att du har ju svarat själv, eller att vi förde den diskussionen på din blogg för den blir nog lång tänkte jag. Men ppfattade att du där bett mig att inte prata om tvister, familj,barn eller längtan från hjärta, smärta och själ. Därför förklarar jag en del om vart vi hamnat efter att vi mötte i vägskälet vid "Sanningen om Gömda" och mitt barn står kanske fortafarande där vid "handlarns trapp och gråter så övergivet." Vet inte hur det är fatt och har tappat sin" PAPPAS lapp.)

    SvaraRadera
  54. Tack för ditt svar Leroy, jag tror att jag förstår vad du menar.

    Men jag tror att du missförstod vad jag menade med att jag sitter inne med sanningen. Jag menade bara vad jag skrev ovan i det sammanhanget; att jag vet vad jag menade med det. Detta innebär inte att jag visste vad ditt svar skulle bli på mina frågor. Så du har inte svarat i onödan.

    SvaraRadera
  55. OK Tristan det gör inget.

    Jag fattade nog det men insinuerade lite eftersom det fanns framlaggt lite som en frispark.

    Tycker diskussionen du haft med Medborgare X varit intressant att följa.

    Det verkar ju som om det finns skillnad beroende på vart saker skrivs.

    Sen kan man ju undra efter de senaste twittrande historier där man utger sig för att vara Monica och Liza. Hur skall något bli trovärdigt framöver?

    Vem kan man tro och lita på?

    Vad är verkligt och sannt?

    Hur kommer det att bli i morgon om man inte ser över Orvells "1984", IPRED och allt det som lyfts i olika diskussioner.

    Ser verkligen storebror allt eller handlar det om att sila mygg och svälja kameler?

    Tycker nog att många som agerat på Ingrid Carlqvists blogg eller skickat e-post till hennes chefer och uppdragsgivare samt då Atonbladet publicerade denne Moa´s artiklar att man gått över gränser.

    Man drivs av ilska, hat och visar förakt, agerar i affekt i stället för att tänka efter och att fortsätta resonera.

    Leroy

    SvaraRadera
  56. Leroy, jag tycker inte alls att du tar upp utrymme. Det är väldigt bra inlägg.

    "Hur skall något bli trovärdigt framöver?

    Vem kan man tro och lita på?

    Vad är verkligt och sannt?"

    Som du kanske har sett är jag emot mailen till Villaliv, och jag gillade inte retoriken i artikeln i Aftonbladet. I synnerhet som
    utspelen tycks ha skett under pseudonym. I det fallet tycker jag inte att anonymitet är ok. Det kan vara rädsla för uthängning à la DOS som låg bakom anonymiteten, men jag tycker ändå att metoden är fel.

    Likadant är det lågsint (och förhoppningsvis olagligt) att twittra i någon annans namn. Självklart uppstår det en massa misstänksamhet om folk håller på på det sättet. Det är tänkbart att det handlade om lustigkurrar, och en del sådana skämt kan pigga upp.

    Man får försöka låta bli att låta misstänksamheten förhindra ett öppet och rakt meningsutbyte.

    Frågan om lojalitet och klubbar för inbördes beundran är viktig. Din idé om spelplaner är bra, och jag tror att tror det finns en poäng med att ge sig in på "fel planhalva".

    Av vad jag har sett av debatten tycker jag att den ibland, på bägge sidor, slår över i ideologisk blindhet och sammanhållning på ett sätt som blir alldeles för kategoriskt. Kanske är det till stora delar en språkfråga. Jag har svårt för metaforer som "farsot", "ohyra", liksom jag har svårt för känslomässig utpressning (artikeln i Aftonbladet av Moa Karlsson som klämde i med döda barn på slutet - i ett sammanhang där uppmålandet av en enorm hotbild kändes direkt oschysst).

    Å andra sidan finns det ett hat mot myndigheter och feminister som ofta ger ett ganska så ruggigt intryck, och det är inte speciellt konstruktivt. Hatet och ilskan finns på bägge planhalvor.

    Man får försöka dämpa misstänksamheten som sagt var, och hoppas på maximal uppriktighet och öppenhet, och så lite tjyvknep som möjligt.

    "Den som inte visar tillit vågar ingen lita på" har Lao-tse sagt (ungefär).

    Men det betyder förstås inte att man ska avhålla sig från kritik, eller undvika konflikt till varje pris. Bara avsikten är att det ska leda någon vart, och inte låsa sig i ställningskrig och prestige.

    SvaraRadera
  57. Maja vad glad jag blir att du nämner Lao-tse.

    Får mig återigen att drömma om att åka till Tibet och Shangrila och läsa böcker om sanningeneler att välje den rätta vägen.

    Kanske se Tigrar och de fantastiska sand skapelserna på platts i Tibet:

    http://www.youtube.com/watch?v=k33zYkrfq1k


    Leroy

    SvaraRadera
  58. Tänk om det alltid var enkelt att beskriva två perspektiv på ett plan Maja! När surealisten kräver tre och en del till och med ett sjäte sinne :

    http://www.epochtimes.se/articles/2009/05/07/17137.html

    Sjätte sinne:

    http://www.youtube.com/watch?v=FLyYYHqVTsE

    Gillar dock hur dom chantar ca 8.20 in i inslaget ovan.

    Tina T´s Chant: http://www.youtube.com/watch?v=MOsr_ZOi-Jo

    Är fantastiskt fin.


    eller:

    http://www.youtube.com/watch?v=9Sqrtj9p7ZU

    Har även sett hur Richard Gere vädjar om att inte förtryck skall hindra sanningen:

    http://www.youtube.com/watch?v=pbWralHDz90

    Leroy

    SvaraRadera
  59. Maja! Hoppas att du läst några av Alf Henriksson eller Hwang Tsu-Yü ´s böcker, det var där jag fann Lao Tse på 80 talet, se gärna mer :
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Hwang_Tsu-Y%C3%BC

    eller på Alfs sida där det står om hans översättningar som han gjorde för Hwang Tsu-Yü om samtalen med Konfucius:

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Alf_Henriksson

    Har man inte läst dessa så kan jag rekomendera det.

    Leroy

    SvaraRadera
  60. Det hänger så klart iop med indianerna i Nevada och Lakotah, Miakuye Oyasin! :

    http://www.youtube.com/watch?v=485zJYDOYJQ

    och :
    http://www.youtube.com/watch?v=CvdPkeM5AIc

    Så kanske man ser hur helhet och sanning hänger ihop.

    Det beror kanske på vilket perspektiv eller vad man varit med om hur man tolkar förutsättningarna men jag tycker att de har många tolkat verkligheten mer rätt än fel.

    Både ursprungsbefolkningarna och de som anser att verkligheten hinner ikapp.

    Låt rösterna få komma fram och att sanning blir lyssnad till.

    Leroy

    SvaraRadera
  61. Det är bra, Leroy. Men lyckas du se övertrampen från dem du betraktar som meningsfränder, och kan du sympatisera med folk som råkar illa ut trots att du inte håller med om deras åsikter?
    Tung fråga på nattkvisten!
    Simma lugnt, gonatt

    SvaraRadera
  62. Simma lugnt Maja.

    Men jag ser ingen som fiende utan ev. möjlig vän.

    Så klart måste man våga prata och reda ut saker och olika åsikt ev. lyfta på telefonen. Idag väljer många att skicka SMS i stället för att prata Face to Face oavsett man har facbook eler inte. Tycker det är synd.

    Men som du vet ¨å läser jag och vi hör säkert.

    Leroy

    SvaraRadera
  63. Även om jag inte bloggar så tar jag semester ett par veckor men jag hoppas att man jämkar och kommer överens såväl här som hos
    Ingrid C mfl. bloggar:

    http://ingrid-carlqvist.blogspot.com/2009/08/vem-ar-det-egentligen-som-slar.html

    Behöver nog va ledig och ta semester nuu när solen ev. kommer att visa sig.

    Hörs senare, men behöver ett par veckors semster och tar det.

    Sköt dig själv och andra som du själv skulle vilja bli skött!

    Återkommer.

    Leroy

    SvaraRadera
  64. Trist men tråkigt, men vi hörs förr eller senare,

    Tack så länge för den ojektivitet och Transparans som visats.

    Leroy

    (Jag låter tystnaden tala ett tag. :-) )


    LEroy

    SvaraRadera
  65. Simma lugnt. TAr semester några dagar. Läser men skriver int. O

    K? Leroy

    SvaraRadera
  66. Det är ingen ko på isen, eller som man också kan uttrycka det: det är inget hästhuvud på sängen... hehe...
    A presto Leroy, take it easy

    SvaraRadera
  67. Här var det olika frågor som togs upp... Har njutit av sol och bad några dagar nu och låtit datorn vila lite.

    Skridskor...
    För min del så har jag alltid varit fascinerad av skridskoåkning. Oavsett om det var 1000-metern eller isdans.
    Precis som dig, så hade jag svaga vrister, så jag såg ut som en reumatisk Bambi på hal is. Men jag kan fortfarande drömma om att glida fram på isen till smäktande musik.
    Sen så vaknar jag och inser att Isprinsessans dagar är över:-)

    Simning...
    Jag älskar vatten och jag hatar vatten. Efter en drunkningsolycka när jag var liten så får jag total panik när jag får vatten i ansiktet. Men det finns inget bättre än att vara i vatten. Att få flyta omkring, nästan tyngdlös, är ett tillstånd av total lycka för mig. Jag upplever en frihet som jag inte känner annars.

    Samtidigt som jag skriver detta så inser jag att det finns stora likheter mellan mina två "drömvärldar". Det handlar om att flyta/segla/glida fram. Gracisöst och nästan tyngdlös.

    Jag har aldrig varit bra varken på simning eller skridskoåkning så det är nog det drömlika tillståndet jag längtar så till. I det ena fallet så omöjligt eftersom jag inte lyckas bemästra skridskorna, det andra lika omöjligt på grund av en rädsla som sitter i ryggmärgen.
    Ändå älskar jag att känna vattnet omkring mig.

    Precis som det mesta med mig, så är det komplext. Ytterligheter åt alla håll och kanter känns det som:-)

    Sen vill jag påpeka en sak när det gäller familjäritet på bloggar.
    Jag brukar ofta avsluta mina kommentarer och svar med en "kram". Detta av två orsaker.

    1) Jag skulle ha kramat personen IRL också, jag är en kramig person. "Kram" är en sinnestämning som jag vill förmedla till den jag "pratar" med. Det är oftast något som kommer efter en längre tids dialog.

    2) Jag känner många av de som kommenterar hos mig. Vi har träffats och har någon form av relation IRL också.

    Att utgå från att ingen känner varandra är ett misstag tycker jag. Det är allt för lätt att tro att saker och ting är på ett visst sätt.

    Jag respekterar dig och jag skulle inte avsluta en kommentar här med en "kram". Jag "känner" dig inte tillräckligt väl för det och du "känns" inte som en kramig person. Ursäkta mitt antagande... Hur du är i verkligheten har jag ju givetvis ingen aning om.

    Däremot så vill jag önska dig en god kväll i vad jag hoppas är en vacker kväll i en ljuvlig kvällssol.

    SvaraRadera
  68. Ooops!
    Det blev mycket längre än jag trodde... Förlåt min iver:-)

    Vill tillägga att jag var rätt så road av den gamla Proppen:-)

    SvaraRadera
  69. Marina
    Jag känner ingen på någon blogg så det är väl därför jag tror att det "ska vara så".

    I verkligheten förmodar jag att en hel del av mina vänner har bloggar men det är deras problem så att säga.

    (Inget fel på bloggar men de verkar svåra att dressera, hoppar ofta upp och och nafsar/hugger? sin ägare på nått sätt)

    Vad jag tycker är skoj är just det det här "mittemellan" att man känner och inte känner samtidigt.
    Sedan är det kanske annorlunda om man först lär känna någon människa på en blogg och sedan blir goda vänner. Efteråt.
    Ja, ja inte vet jag men visst har man en tendens att utgå från egna verkligheter...

    SvaraRadera
  70. Jo apropå verkligheter
    Själv kramar jag bara människor jag känner på riktigt. Nu ljög jag (jag har kramat EN bloggperson).
    Men jag har lite svårt för det "skickar många
    kramisar" och sånt. Men visst ja folk känner ju
    varandra IRL så då blir det normalt förstås.
    Nu börjar jag känna mig rörig och onormal.
    Igen. Det är säkert värmens fel...eller det
    där med avskrädeshögarna. (vilket jag hade mycket, mycket roligt åt)

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)