Kulturfransbildning, eller nåt

Grodloppet är i slutspurten. Men jag vill pepåka att nitton timmar återstår. Det betyder att i praktiken (och allt som verkligen betyder något gör det i praktiken) kan allt hända.
Dendrobates auratus har ryckt fram rejält. Till min stora glädje har grönisen med svarta prickar och slingor tagit täten. Men vissa somliga som hejar på andra grodor planerar att pakta. Då är man bra angelägen, sa jag just till Ank-Käthe. Där ser du att det inte var för barnsligt med en grodomröstning.
Jag tänker inte peka ut vilka det är som tänker pakta, det är naivt av dem, allt sker ju öppet och det illmariga kouackandet i slampoolsdunklet under ett visst inlägg talar sitt eget tydliga språk. Gaggböliska. Däremot vågar ingen be sina tonårsbarn lägga en röst på en särskilt omhuldad groda. Tonåringar är ju så allvarliga.
Ank-Käthe medger att i Düsseldorf finns det en bookmaker som specialiserar sig på vadslagning om grodlopp. Det medger hon först nu! Man hade alltså kunnat tjäna en hacka.
Det kan man nu inte, men gissningsvis kommer rännandet till vallokalerna (d.v.s alla offentliga samt vänners och bekantas datorer) för dubbel och trippelröstning i denna valfuskets triumf ändå att öka det närmaste halvdygnet.
Jag träffade en rolig journalist idag som fällde kommentaren att hon hade varit inne i min blogg och att den var mycket seriös, men plötsligt så kom det en grodomröstning.
Och det kunde jag ju inte dementera.
Vem som ska få Ann Onyms fina diplom är ännu ovisst. Gaggböle är Gaggböle och i Gaggböle kan allting hända.

Rubriken? Den förhåller sig till inlägget ungefär som titeln Trettondagsafton till Shakespeares pjäs. "Twelfth night, or what you will". Trettondagsafton, eller vad som helst. Den är en fripassagerare. Så kan man göra, nämligen.