tisdag 23 februari 2010

Xerxes och Atossa gör debut på YouTube

Jag har varit på mitt första kulturparty på ganska så länge. Men det blev inga skandaler, inga uppträden, inga överträdelser, inte ens en konstig vibb, rävryckning eller nervsnedfjösning i hela salen som jag kunde upptäcka. Det var Tidningen Vi som ordnade kalaset, och de är kända för att inte vara särskilt pissträngda.
"Jag har en lite olycksalig och välsignad förmåga att upptäcka vad som är tabu" - en rad ur Vi:s intervju med mig som Expressen kultur citerar idag - är emellertid fortfarande sant.

Här talar jag med Tidningen Vi:s Nina Solomin medan Ninas son leker med Xerxes och Atossa.

56 kommentarer:

  1. Fina katterna är och vad stora de har blivit. Och du är fin med, men du har inte blivit större sen jag såg dig senast. ;-)



    kodord: miess

    SvaraRadera
  2. Så jättesöta dom är!! :-) Fast det roligaste i hela filmen är när Nina säger "Maja är tanten som sitter i fåtöljen" :-) Om man är liten och är i ett hus där det finns katter OCH nån som heter Maja, kanske man tar förgivet att Maja är en av katterna!! :-)

    SvaraRadera
  3. He he... Jättesöta! Är Xerxes den gråa och Atossa den röda?

    De verkar inte särskilt lättupphetsade av lek.

    Hade du kört slut på dem innan intervjun? :-)

    SvaraRadera
  4. Tristan,
    Tvärtom. Det har med genetik att göra. ;)

    SvaraRadera
  5. JB, que?!

    Kan du utveckla det där med genitiken? (utan att genera kroginnehaverskan) :-)

    SvaraRadera
  6. Väldigt förenklat:
    Sköldpaddsfärgade katter, d v s svart/röd eller blå/crème (grå/aprikos som t ex Atossa beskrivs i artikeln), är alltid honor. Det finns några få undantag men dessa hanar är oftast sterila. Det har att göra med att anlaget för pigmentation ärvs på x-kromosomen och att katter egentligen bara har två grundfärger rött och svart (Om man bortser från albino med röda ögon så är även helvita katter svarta eller röda genetiskt "under" den vita färgen).
    En hane kan alltså bara vara antingen röd eller svart (XY)medan en hona kan vara både ock (XX). Kombinationen rött och svart hos en hona ger sköldpaddsfärg.
    Sedan ser det ut som att Atossa och Xerxes är s k diluterade ("utspädda", ljusare färger). Inom kattvärlden skulle man säga att Xerxes är crèmefärgad och att Atossa är blåcrème alt blåsköldpaddsfärgad. Det är en annan gen som ger dilution och den ärvs recessivt d v s både mamman och pappan måste bära på den på x-kromosomen.
    Jag gissar att Atossa och Xerxes mamma är röd eller sködpaddsfärgad ev med dilution alt dilutionsbärare. Pappan är antingen röd eller svart med eller utan synlig dilution (crème/blå).
    Dessutom har både Atossa och Xerxes vita fläckar, men det är överkurs. ;)

    Genetik är väl aldrig generande i sig. Om det nu inte finns människor som tänder på att skrika olika X- och/eller Y-kombinationer under akten eller viskar recessiva anlag i örat på sin partner under förspelet. Vad vet jag? ;)
    Däremot har den väl ibland använts i lite mer ljusskygga sammanhang.

    SvaraRadera
  7. Väldigt söta och harmoniska är de i vilket fall. :)

    SvaraRadera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Nu har jag läst intervjun oxå.. och den var jättebra, tycker jag!! Kändes avslappnad och trevlig..

    SvaraRadera
  10. Uj,uj, vad roligt att se dem igen! Atossa är sin mamma upp i dagen fast betydligt långhårigare. Hon har samma hönslook som sin mor, ligger och ruvar och studerar omvärlden. Rizzo har fått 3 röda ungar, 3 mörkgrå, 2 sköldpadssfärgade och 3 makrillskatter. En i varje kull har varit långhårig och jag tror att Rizzo är 1/4 Norsk skogskatt.

    Tack John Bunyan Esq för info. Fader okänd, men jag misstänker en enorm randig katt som stryker runt i området och skrämmer skag på mina mer mesiga katter.

    SvaraRadera
  11. Om premiären på YouTube var jag naturligtvis tvungen att skriva om inne hos mig. Jäklar, vad mallig jag är!

    http://www.systerdyster.com/2010/02/den-stolta-uppfodaren-presenterar.html

    SvaraRadera
  12. Förstår det Systerdyster *L* Mamman är fin också!

    SvaraRadera
  13. John Bunyan: aha, jag hade inte en aning om detta. Vad spännande. De flesta brukar gissa att Atossa är pojken och Xerxes flickan - jag vet inte om det är för att Atossa nästan har en lejonman. Vet du var det vita kommer ifrån? Överkurs, skriver du. De är väldigt harmoniska yes. Systerdyster: jo, hon ligger ofta och ruvar, liksom... stirrar på en, väldigt ömsint tycker jag men samtidigt forskande. Ja, jag berättar ju att det var i din blogg jag hittade dem (och det är helt sant, oj där är de ju tänkte jag).
    Charlie: de är lite blyga för främmat fortfarande. Allra vildast är de på kvällarna när de galopperar runt i lägenheten, jagar varandra och brottas. Det påminner om japansk kampsport, väldigt mycket eleganta vändningar och de gör aldrig varandra illa.

    SvaraRadera
  14. John Bunyan Esq: Vad spännande det där med färgerna, finns det liknande i hundgenetiken? Jag hörde någonstans att alla röda katter (i princip) skulle vara hanar, men det kanske inte stämmer då? Sen måste jag få fråga helt utanför ämnet, är Esq möjligen ett förkortat Esquire?

    SvaraRadera
  15. Not only about cats...
    It must be... raining cats and dogs until there'll be a thaw and afterwards...

    SvaraRadera
  16. Hm, John Bunyan, men de gråstrimmiga då? Du skriver att hankatter bara kan vara svarta eller röda. Men hade en gråstrimmig en gång och om jag inte missminner mig vet jag exempel på svartvita hanar.
    Jag wallraffar som besserwisser just nu

    SvaraRadera
  17. Gud vilken gullig video Valens... Jag gillar den där sångaren, försöker minnas hans namn - det är väl han som har gjort "Short people" t.ex?

    SvaraRadera
  18. Maja, det är tanten som sitter i fåtöljen :)

    Min son brukade säga "en sån där GAMMAL tjej" (även om pensionärstanter -men inte tanten, nej nej!)

    SvaraRadera
  19. Maja,
    Jag spenderade en jättelång stund på att skriva en megalång kommentar ang katternas färggenetik. När jag skulle skicka den kom det bara upp ett meddelande från Blogger att det inte kunde genomföras och i och med det försvann hela kommentaren. :(

    Nåväl, istället länkar jag till en sida som relativt enkelt förklarar färggenetiken steg för steg: PawPeds

    SvaraRadera
  20. Anonym: Jag tycker det är vrålfint när pojken säger "hej Maja!" till Xerxes. "Den där gamla tjejen som sitter i fåtöljen" - nej, vad är det för fel med tant. Alla vuxna heter väl tant och farbror?
    Valens: just det, Randy Newman. Jag kom på det sen. En mycket speciell röst, gillar den skarpt.

    SvaraRadera
  21. whitelady7,
    Ja, det finns en färggenetik för hundar också som jag inte alls är insatt i.

    Nej, det stämmer inte att alla röda katter är hanar. Däremot måste både mamman och pappan ha "rödgenen" på sina X-kromosomer för att det skall födas röda honor.

    Japp.

    SvaraRadera
  22. Gemene man tänker sig nog en tant som lite bredare... Som mig till exempel. Jag är nöjd med det så det gör inget. Jag hade ingen uppfattning om att du var så yttepytteliten som du ser ut i videon. Men jag ville egentligen tala om intervjun: "Jag blir provocerad av att det är idag är helt okej att höra röster i samband med knark. Men hör man röster - av sig själv - då är det plötsligt väldigt laddat!" Det är intressant med tanke på den typ av diagnoser som ställdes på dig - samtidigt som litteraturhistorien är full av liknande exempel...

    SvaraRadera
  23. John Bunyan: jo, Blogger accepterar inte hur långa kommentarer som helst, man får dela upp dem i flera. Det är trist när man lagt ner tid på att skriva något och det försvinner - ett tips är att kopiera kommentaren. Skulle den inte gå igenom kan man klistra in den i ett dokument på sin dator sedan.
    Intressant länk, det där ska jag läsa! Antar att det står om grårandiga katter också!

    Mariannesson: det finns ett citat av Strindberg som passar bra i sammanhanget.
    "Jag är satt under observation eftersom man misstänker att jag är klok".

    SvaraRadera
  24. Och apropå kontrollorden så verkar de ofta synska.

    SvaraRadera
  25. ... och apropå det ena med det andra, så hittade någon hit genom att söka på Maja Lundgren blogg på eniro - och där har någon lagt ut en bild av Lars Norén.

    http://www.eniro.se/query?search_word=maja lundgren blogg&geo_area=&what=all

    Det har hänt förut, jag antar att det är någon som vill skoja. Noréns dagböcker fick ju ett något annorlunda bemötande än Myggor och tigrar.

    SvaraRadera
  26. JB, du briljerar ju i genetik! :-)

    SvaraRadera
  27. Maja,
    Jag borde ju vara vis av skadan då det hänt mig tidigare. Efter det var jag jättduktig och klistrade och klippte... ett tag. :)
    Visst står det om grårandiga katter också. Fast de kallas för något annat. Kolla bl a under rubrikerna "Agouti eller nonagouti" och "Mönsterform". ;)

    Tristan,
    Tack och bock! *rodnar*

    SvaraRadera
  28. Tristan: inte mig emot - även om jag nog håller fast vid att hankatter inte bara kan vara svarta eller röda... De kan vara gråstrimmiga också. Men jag har inte kollat upp länken än.

    SvaraRadera
  29. Bara f'ratt ;)
    Visst kan hankatter vara gråstrimmiga fast grundfärgen är då svart. Det är andra gener som gör om en katt blir mönstrad eller inte. I begynnelsen var troligtvis alla katter mönstrade men en liten, ettrig, recessiv gen som kallas för nonagouti gör att katternas mönster inte syns och de får s k solida färger d v s rött eller svart. Sedan är det andra gener som ställer till det och bestämmer om katten får olika grader av rött eller svart, vita fläckar eller blir siamesmaskade. Grundfärgen är dock alltid densamma. ;)
    Låt oss ta din gråstrimmiga katt som exempel.
    Eftersom du beskriver den som grå antar jag att den var relativt ljus i färgen.
    Det troliga är då att det är den har en dubbel uppsättning av den recessiva dilutionsgenen men antingen enkel eller ingen uppsättning av den recessiva nonagoutigenen. Men, den kan också vara påverkad av en gen som ger s k silver vilket också ger en ljusare färg men inte lika tydligt och jämnt som med dilutionsgenen.
    Strimmigheten påverkas sedan i sin tur av s k alleler på samma gen och brukar delas upp i tre kategorier: Tickad (som vi kan lämna därhän just nu), tabby och tigré. Det finns en ytterligare kategori som kallas spotted också då man tror att tabby och tigré påverkas så att mönstret bryts upp i prickar. Arvsgången är dock fortfarande osäker för spotted.
    Så, om man skall benämna din gråstrimmiga katt enligt kattgenetiken var den antingen en blåtabby, -tigré eller -spotted eller en silvertabby, -tigré eller -spotted hankatt (?). Det är alltså bara grundfärgerna rött och svart som är könsbundna via X-kromosomerna, inte kombinationerna som ger varianterna. :)

    P S Jag förenklar som sagt och går inte närmare in på alleler och locus etc utan kallar det mesta "gener" rakt av. Mer djupgående finns under länken i kommentaren ovan. ;)

    SvaraRadera
  30. Vi tar en till när jag ändå håller på. :)

    En helsvart katt är alltså en katt med dubbel uppsättning av nonagoutigenen. Mönstret finns där men är "dolt" av genen. Det kallas att katten har solid färg.
    Det kan man se på kattungar. Det är inte ovanligt att även helsvarta kattungar har ett svagt mönster som senare försvinner. Det beror troligtvis att nonagoutigenen inte är helt "aktiv" från början. På röda katter (solida) är det ännu tydligare eftersom nonagoutigenen, av någon anledning, inte funkar fullt ut på dem. Det finns förstås mönstrade röda katter också men då är mönstret mycket skarpare.

    SvaraRadera
  31. Mycket intressant JBE, och intressant skrivet.

    Om man får önska så önskar jag att få undra om jag får fråga hur vanligt det är med mutationer hos katter och hur de ser ut. Jag tycker mutationer är så kul. (om det inte är tråkigt för den som råkar ut för det vill säga) Krumsprång är undantagen som bekräfta regelnt kanske man kan säga. Själv vet jag ingenting alls om det här ämnet men blev genast intresserad.

    nonagoutigenen, bara det... flera ord som jag inte ens har hört.

    SvaraRadera
  32. Charlie,
    Mina katter är ju resultatet av en mutation. :) Den första Cornish rexkatten föddes vid Bodmin Moor i Cornwall 21 juli, 1950. Han hette Kalibunker. :)
    Mutationer är relativt vanligt bland katter, men de har "stabilare" gener än t ex hunddjur. Det är därför katter inte har lika stor variation på utseende och storlek som hundar.
    Några mutationer har tagits tillvara som kattraser t ex nakenkatterna, rexkattraserna, American wirehair m fl. Sedan är ju färgvariationerna även de mutationer. Från början var katterna mörkbruna och mörkgrårandiga eller brunagouti*. Sedan har generna muterat och givit mönster av olika utseende och olika färgvariationer. En välkänd mutation som uppstod för längesedan och som togs tillvara är siamesgenen med sitt maskade ansikte, ljusa kropp och vackra blå ögon.
    Det finns ju även en mängd mutationer som inte är lika trevliga utan ger sjukdomar och död. De brukar kallas för lethala gener. Oftast "resoberas" ungen redan i livmodern (inget får gå till spillo i Moder Natur), är dödfödd eller dör strax efter födelsen. Och de går naturligtvis inte vidare. Men, det finns några som inte är direkt lethala utan är lethala endast i dubbel uppsättning. En känd sådan är manxkatterna med kort svans. (Nu får jag bli "enkel" igen annars blir det megalångt.) Om du parar två manxkatter med kort svans så dör oftast ungarna, men om du parar en manxkatt med kort svans med en katt med normal svans får du en viss procent kattungar med kort svans och en viss procent normalsvansade katter som alla överlever. Det finns andra exempel på lethala gener: scottish fold, american curl, ojos azules osv. Hos de mutationer med lethala gener som överlever är oftast genenerna recessiva eller måste "samarbeta" med flera andra gener (polygenetiska) för att bli dödliga. Annars skulle de ju inte finnas kvar.

    *Innan frk Besserwisser Walraff hoppar upp med en pekpinne och påpekar att jag skriver "brun" när jag tidigare hävdat att alla katter är röda eller svart i grunden. Brun är egentligen svart men i och med att urkatten inte har nonagoutigenen blir färgen ljusare (ej solid) och ser brun ut. :)

    SvaraRadera
  33. Min Zigge är definitivt en hankatt och ser ut som en makrill. Antagligen är Atossa och Xerxes´pappa också en makrillskatt.

    Ett boktips tilla alla kattälskare, apropå röda katter:

    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=912755452X

    SvaraRadera
  34. Jag är definitivt en hankatt men ser jag ut som en makrill?
    Funderade på dina "brottningar" Maja. Gillade att journalisten associerade till jakobsbrottningar. Jag har fördomar om kulturjournalister, tror inte att de känner till sånt.

    SvaraRadera
  35. Jag begriper inte ett skvatt av den där "färgläran" vad gäller katter.. tänk jag har alltid trott att alla katter kunde bli vilken färg som helst..liksom.. :-)

    Jag hade en hankatt (som hette Emil) som var HELT ljusgrå..varken korthårig eller långhårig utan mer som ett leksaksgosedjur.. men som sagt helt ljusgrå.. :-)

    SvaraRadera
  36. Bitten. Phu. Jag förstår dig.
    Jag fattar iofs att det handlar om genetik i den meningen man lärde sig i skolan.

    (Om en vit kanin parar sig med en svart kanin så... Två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn om ...)

    Men jag kallar ju bara katter för svart-vit, grå, röd, gråstrimmig osv.

    Sköldpaddsfärgad?!

    Men det är ganska intressant. Det tycker jag. Så all heder till John. B som försöker reda ut begreppen :)

    SvaraRadera
  37. 19:11..

    Jag tycker också att det är jätteintressant och roligt att JBE delar med sig av sin kunskap..

    och det där med genetik i sig fattar jag ju.. jag är inte HELT dum.. He-he Men jag hade ingen aning om att det fanns begränsningar för hur hannar respektive honor skulle kunna se ut!!!! Så är det ju inte bland oss människor.. vi kan ju ha alla sorters hårfärg och ögonfärg och så, naturligtvis baserat på gener, men det finns ju ingen begränsnig för vilka färger "hannar" och "honor" kan få.. :-)och det var en nyhet för mig, vad gäller katter!! :-)

    SvaraRadera
  38. Bitten,
    Kunde inte låta bli med tanke på det du skriver om färger, "se ut" och människor. ;)
    Hos människor är faktiskt färgblindhet något som nedärvs recessivt könsbundet (d v s på X-kromosomen). Det är därför det är fler män än kvinnor som är färgblinda. :)

    SvaraRadera
  39. John. Eftersom du kan allt om katter och färger, så undrar jag om du kan förklara nånting som jag grubblat över i hela mitt liv.
    Nästan alla jag nånsin känt som har bonnakatter brukar prata om katter som svart-vita, svarta , vita, röda, strimmiga eller blåa.
    Jag brukar alltid protestera och säga ungefär: ja men den där katten är ju grå inte blå!
    Då säger man alltid ungefär så här: Katter är inte grå, de är blå. Det är så det heter!
    Fattar nada! Kan du förklara?

    SvaraRadera
  40. Lite om kattdjur...
    Som indelas i fyra underfamiljer. De vanligaste: Felinae (små kattdjur) och Pantherinae (stora kattdjur).
    Vissa arter är uppskattade husdjur, medan andra jagas för bland annat deras päls. Pälsens utseende är anpassat till artens biotop, och fungerar som kamouflage.
    De vanligaste färgerna går i sandbrunt till gyllene, och är enfärgade, fläckiga eller randiga.

    MEN, katterna kan uppträda i alla olika färger.
    Trots alla olika färger som katterna kan uppträda i, så finns endast två sorters pigment, svart och rött. Färgämnet heter melanin, där eumelanin är svart pigment, och phaeomelanin är rött...

    Därmed kommer kattgenetikens förklaringar...

    Obs! Inom kattaveln är det inte naturen som styr vilka egenskaper som ska fortleva, utan vi människor...

    SvaraRadera
  41. PS.
    Det är välkänt att det betyder otur om en svart katt går över vägen .
    Jag brukar INTE spotta tre gånger över vänster axel för att avskärma oturen OM katten är blå... ;)
    DS.

    SvaraRadera
  42. JBE..

    Jamen det där visste jag faktiskt!! :-) Jag har personligen aldrig stött på nån tjej som varit färgblind, men några stycken killar!! Så uppenbarligen har även vi könsbunden genetik kopplad till färg.. fast annorlunda om man säger så!! :-)

    SvaraRadera
  43. Anonym 19:11,
    Jag tror att det har sin grund i franska och engelske som båda varit dominerande språk inom såväl katt- som hundvärlden. Den jämförelse som jag tror att man gjort från början är att pälsfärgen är mer stålblå än trist novemberhimmelsgrå. Färgen finns ju inom hundvärlden också och betecknar även då grått. Jämför också att man i engelskan kan använda utrycket blue-haired om en äldre gråhårig person. Men, det är bara mina tankar och funderingar kring det.

    SvaraRadera
  44. Det är ju egentligen lite likadant med rött kom jag på. En röd katt är ju egentligen mer orange, eller hur? Likadant med rödhåriga människor som kan ha allt från nästan blont som skiftar i ljusorange till kopparfärgat. Aldrig klarrött eller "tomterött" hår. :) På engelska kan man också benämna det ginger (ingefära) vilket jag inte får ihop. :)

    SvaraRadera
  45. Ja hej, jag har varit lite trög med uppdateringar, säg ifrån om nya inlägget är för absurt eller tråkigt. Nu ska jag läsa era kommentarer!

    SvaraRadera
  46. Nonagouti. Jag visste inte ens att gener har namn. Jag tror att min Jesper var en silvertabby... Fast jag vet inte riktigt. En vanlig gråstrimmig bondkatt, men ganska ljust grå. Ungefär så...
    Zigge: jag tror inte att alla kulturjournalister är särskilt bibelsprängda, nej. Men Nina associerade direkt till jakobsbrottning, hon är bildad. Vilket osökt kommer mig att tänka på att Bitten har påstått att hon har läst mer eller mindre hela Bibeln (eller minns jag fel nu?)

    SvaraRadera
  47. SVERAK har en lite smått obehaglig sida som visar olika mönster och färger på katter. Eller obehaglig, den är tecknad men det ser ut som kattfällar utlagda på ett golv, tycker jag. Hur som helst visar den ganska bra hur olika mönster ser ut: http://www.sverak.se/SVERAK/Shared/farg_monster.htm

    SvaraRadera
  48. JBE:Jag frågade bara för att mitt riktiga namn är E.Squire, så jag tyckte det var lite kul :-)

    SvaraRadera
  49. Ser man på! En sköldbärare (inte genetiskt alltså ;)) eller väpnare/vapendragare på svenska. :)

    SvaraRadera
  50. Det var ett tidigare resonemang om kortstubbade maxkatters genetiska ursprung.

    Men på Sumatra (Indonesien)Varför har alla katter kort "klumpsvamp"?

    SvaraRadera
  51. Zigge:
    Jag tror inte att du ser ut som en makrill, inte heller att du är hal som en ål eller har gäddkäft. (Du är ingen torsk heller, va?)

    Jag letade efter ett kåseri som jag läste i tidskriften Kattliv. Kåsören hade blivit utskälld av en granne för att hennes röda katt hade befruktat hans katthona. I det fallet var den röda katten en hona och kunde avskrivas ur faderskapsutredningen. Hur grannen kunde bli upprörd över att hans osteriliserade, icke P-pillerätnde katt blev dräktig förtäljer inte historien.

    Tack snälla JBE för genetiklektionen!

    SvaraRadera
  52. Maja..

    Nej, nu tog du nog i!! :-) Nu minns jag inte exakt och orkar inte leta, men jag tror att jag sa att jag läst "stora delar" av Bibeln för att jag tycker om vissa historier där! :-) Dessutom handlar det bara om Gamla Testamentet!! Den andra halvan får vara för min del!! :-)

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)