lördag 19 januari 2013

The Pretender (part three)

Den tredje delen av ett onlinespel jag tipsat om tidigare har kommit: The Pretender. En magiker försöker få med sig andar genom en spegel.
Jag tror inte man klarar tredje delen om man inte tagit sig igenom ettan och tvåan först. Man lär sig successivt vad trollkarlen kan göra när han är sig själv och när han är av vatten, luft och sten. I trean kan han förvandla sig till eld också. Den nivån är mycket svårare än de tidigare. Jag har klurat ut ungefär hälften av trean, men tjuvkikade på walkthroughn (det går bra med svensk bestämd form på ett engelskt lånord, åtminstone walkthroughn borde accepteras) för att lösa ett av avsnitten.
Det här spelet är helt gratis. De flesta spel på nätet brukar vara halvgratis, d.v.s man kan ladda ner en timmas provomgång, eller spela online men då finns inte alla finesserna med och man kan inte ta sig vidare särskilt långt. Plus att tempot dras ner av reklam. The Pretender inleds visserligen med reklam, men sedan är spelet helt fritt.
Jodå, jag gillar Plants vs Zombies också. Och Farm Frenzy - överhuvudtaget jordbruksspel tycker jag är kul. Hidden object games med melodramatiska historier om bortrövade flickor, spökskepp och förtrollade juveler kan vara rätt underhållande också.

Nu verkar det nog som om jag spelat dataspel hela tiden under bloggtystnaden. Pinsamt... Men det är sant att jag spelar en hel del dataspel, nyårslöftet var att dra ner på det. Jag har jobbat med annat också, och vissa saker som jag haft en spontan vilja att skriva dundrande eller mer trevande inlägg om (trevande: varför historien om Khadaffis våldtäktsharem verkar vara krigspropaganda, kan vara sant kan vara överdrift eller lögn, bör granskas kritiskt. Dundrande: varför avskaffandet av territoriellt försvar + dubiösa vapenaffärer + tvivelaktiga befrielsekrig är en på sikt blodig återvändsgränd för Sverige. Trevande: skönt att inte längre vara den enda skurken som ifrågasätter begreppet barnfattigdom) har fått vila eftersom frågorna är såpass viktiga att jag bör skriva noggrant bearbetade debattartiklar istället.
Lägg till detta problem med nätuppkopplingen, som lösts nu hoppas jag.
Så ligger det till.

Apropå retorik: Movere, docere och delectare kallas grundformerna i den klassiska retoriken. Att röra, att informera och att roa, kan det översättas.

Klart slut för tillfället.

22 kommentarer:

Anonym sa...

Hjälp vad svår! Spelar rätt mycket dataspel annars. Kan sitta i timmar. The Pretender är nog inget för mig. lite för rastlös för den antagligen... Men Plants vs Zombies gillar jag.
Tyckte UG:s program var både bra och dåligt. Det finns ju barn som har det jävligt svårt och det mer beror på att föräldrarna är missbrukare. Det är inte mindre synd om ungarna för det och klart det är samhällets ansvar att hitta de barnen och hjälpa dem. Men när det talas om barnfattigdom blandas allt ihop.
Jag är för att Sverige går med i Nato (tror jag, vet faktiskt inte riktigt) och emot att vi är i Afghanistan. Men jag vet inte om det går att skilja mellan de sakerna.
Klart slut från mig för tillfället
Calamity Jane

maja lundgren sa...

Calamity: "Brains... brains..." haha. Jo, Plants vs Zombies är rolig. The Pretender är lite speciell, om man kommer in i den kan man fastna för den också.

maja lundgren sa...

Calamity: jo, jag gillade ju inte heller UG - programmet (sällan jag gör det), och självklart finns det för många barn som lever under ekonomiskt bistra villkor, medan andra badar i överflöd. Jag är alltså inte det minsta emot höjda skatter respektive socialbidrag. Ibland kan det handla om andra saker, d.v.s att samhället måste gå in med mer stöd till en familj av andra orsaker. Det kostar också pengar och det ska det få göra.

szigge sa...

250000 svältande och frysande barn, tror det handlar rätt mycket om att man värjer sig mot sättet att beskriva. Att man har svårt att tro att så många faktiskt svälter och fryser. Såg inte UG:s program, det var väl mest statistiken de var framme och petade i.

maja lundgren sa...

Jag såg inte ens hela - upplägget var rätt fånigt.
Hur som helst, det är inte min sak att skriva om det, för även om det kan stämma att siffrorna är felaktiga eller att en del exempel som förts fram egentligen handlat om annan misär än en strikt ekonomisk, så kan jag inte påstå att det känns som en hjärtefråga att ifrågasätta barnfattigdomen.

Anonym sa...

Nej det ska du inte göra, fast det nog stämmer att man blandar ihop sakerna ibland. Som om det handlar om att inte få märkeskläder. Då kan man tala om att det är för stora klyftor i samhället istället. Jag tänker bli personlig ett tag om det går bra. Jag fick aldrig några märkeskläder och utlandsresor på semestern var inte att tänka på. Växte upp med en ensamstående mamma som var psykiskt sjuk tidvis. Rädslan och att aldrig veta om det skulle bli middag den dagen. Mamma kunde inte sköta ekonomin. Det var barnfattigdom, även om man inte talade om det då. Det var inte så längesedan, 80-talet. Vi borde ha fått mer hjälp, tycker jag idag. Men det handlade mest om psykisk otrygghet.
Det är en sak att det är svårt att försörja barn om man är sjukskriven eller går på socialbidrag och en annan om man slarvar bort pengarna eller inte klarar av att ta ansvar, handla, laga mat... Jag tycker att det har blandats ihop när man skriver om barnfattigdom. Så på ett sätt tycker jag UG:s granskning var bra. Man ska skilja mellan vad som handlar om ekonomisk fattigdom och andra problem, till exempel segregation eller att en förälder är psykiskt sjuk eller missbrukar.
Mvh
Calamity

maja lundgren sa...

Calamity: Ja du hade en väldigt jobbig uppväxt. Klart att ni borde ha fått mer hjälp, och det kostar. Jag tror att det är här den ideologiska heta potatisen ligger, som på något vis överskrider "petandet i statistiken" och ifrågasättandet av exemplen: skattesänkningar eller skattehöjningar, mer fördelningspolitik eller mindre, höjda socialbidrag och bättre sjukpeng eller ej. Både alliansen och s lutar ju åt att det leder till bidragsberoende och passivitet, och medelklassen är stor och välbärgad och kanske inte så benägen att vilja hosta upp när det kommer till kritan.
Delvis handlar det nog också om hur och när samhället ska ingripa när barn far illa på andra sätt. Sen ligger det något i det zigge skriver tror jag: barn som svälter och fryser, man värjer sig mot beskrivningen. I alla fall gör jag det, får lite dåligt samvete förstås men...
Godnatt

maja lundgren sa...

Allt hänger ihop. Godnatt.

szigge sa...

De flesta verkar vara skitförbannade på UG. Får väl ta och titta på det då.
Men "walkthroughn"... Brr.
Godnatt.

Anonym sa...

Vem har sagt nåt om att 25000 barn svälter och fryser? UG fick det att verka så. Bara man har mat och kläder ska man vara nöjd.

Henrik Brändén sa...

Man kan alltid diskutera enskilda reklamfilmer, men jag har svårt för kritiken mot barnfattigdomsbegreppet. Har man varit på en rad klassmöten med en grupp där hälften av barnen har solid välutbildad och välsituerad medelklassbakgrund, och andra hälften en helt annan situation, och sett hur det lyst i ögonen av förväntan hos hälften av barnen då de föreslagit att man ska samla pengar för att gå på Gröna Lund (som de flesta av dem uppenbarligen aldrig varit på) medan föräldrarna till den andra hälften viftat undan förslaget och börjat prata om kanothajker och övernattning på Birka - då inser man att det finns en ekonomisk fattigdom som förtjänar just det ordet även om man har hela kläder, varma lägenheter och mat på bordet.

Anonym sa...

precis. jag svarar senare
Maja

maja lundgren sa...

Anonym: jo jag har också ett minne av att ha sett den uppgiften. Jag tror det behövs ett annat sätt att beskriva barnfattigdom om man vill övertyga en amoralisk, aningslös och köpstark medelklass, men det kan hända att man har braskat i på det sättet i tanken att det krävs nåt slags Dickensmisär för att övertyga.
Hur som helst så måste debatten överlåtas åt dem som jobbar med dessa frågor, och dem som har egna erfarenheter av vad nedskärningarna har fört med sig.
Zigge: vet inte om alla är skitförbannade (borde egentligen titta klart på programmet först, det var som vanligt irriterande - hela UG-klipptekniken är rätt skum, oavsett om man gillar eller ogillar tendensen i ett program).

Henrik: Ja, jag har ärligt talat reagerat på delar av beskrivningen, ibland tänkt "det där handlar ju om andra problem". Eller till och med "men att inte kunna resa utomlands är väl inte fattigdom!" Vilket är rätt taskigt av en som fick resa utomlands som liten.
Nä, man får nog se det där "skönt att inte längre vara den enda skurken" osv som en inbjudan till diskussion.

Anonym sa...

Det finns de som utnyttjar systemet också. Även om det blivit svårare. Som kräver att få allting gratis utan att lyfta ett finger. Det är inte deras barns fel men jag tycker att vänstern är naiv när man talar om medborgarlöner och höjda bidrag. Tror man ska rikta hjälpen till barnen. Kanske införa skoluniform så det blir svårare att snobba. Ordna mer skolresor. Satsa på skolorna öht. Calamity

maja lundgren sa...

Man måste slå barnen, Calamity. Annars blir det ingen pli på dem.
(Obs skämt)

maja lundgren sa...

Jag gillar inte snacket om utnyttjande av bidragssystemen. Det finns säkert exempel på det, eller har funnits. det trista är att sånt prat kan leda till skam hos dem som faktiskt behöver ekonomisk hjälp.

szigge sa...

När jag gick i plugget gjordes det försök med en slags frivillig skoluniform. Det var bara en tröja. Jag gick i en blandklass: cirka hälften medelklass från radhusområdet, hälften arbetarklass från höghusområdet. Jag var radhusbarn men bland de "fattigare" (inte ens relativ fattigdom, bara jämfört med snobbarna). Hatade stilandet med kläder och prylar som vissa höll på med. Men man umgicks i alla fall över klassgränsen. Höghusbarn och radhusbarn blandades. Minns inte om jag använde skoltröjan. Snobbarna skulle aldrig ha använt den.

maja lundgren sa...

Jo. Barn kan vara rätt bra på att retas och jämföra sig.

maja lundgren sa...

Nivån på konsumtionen är väldigt hög generellt, och sen är då frågan - om man ska vara riktigt krass ett tag - vad man betraktar som fattigdom och vad man betraktar som brist på överflöd. Men jag tror jag ska släppa den här frågan. Ni får dock gärna fortsätta diskutera.

Anonym sa...

Får vi dock det. Vad bra! När katten är borta tänker råttan Calamity passa på och vara politiskt inkorrekt. Går direkt på het potatis numero ett. Nyanlända svenskar ska inte få bidrag till märkeskläder och utlandsresor. Påstår inte att nån sagt det heller problemet är bara att diskussionen om barnfattigdom rört ihop allting. Vet barn i Rosengård inte ens att Malmö ligger vid havet??? Ja det är ju inte för att de inte har råd med bussbiljett. Eller för att de inte har ben att gå med. Varför tas det som prov på fattigdom? Segregering visst, taskiga språkkunskaper, apati och ingen intresse för omvärlden skulle jag säga då. Extremt skitdåliga skolor och dagis måste det ju vara då också. Men fattigdom?
Jag kan fortsätta länge...

Calamity Jane

maja lundgren sa...

Lite för trött för att debattera märker jag... Hej hopp!

maja lundgren sa...

Men visst. "Barnen i Rosengård vet inte att Malmö ligger vid havet". Jag har också sett den bilden (det är retorik det handlar om, vilka mätningar och tester den bygger på har jag ingen aning om. Har nån gått runt och frågat de små svartlockiga liven om de vet var Malmö ligger?).
Vad tycker de som bor i Rosengård om den beskrivningen? Är den sann? Vilken effekt får den? Hur tolkar man den?
Min skeptiska clownsjäl grinar illa åt såna bilder.