tisdag 21 december 2010

Sjung om kniven i Rosemarys huvud...

Definitionen av kadaverfeminism är stadd i utveckling, den är tätt förbunden med frågan om den uppbyggliga subversiviteten... att "revolutionärt" förväxlas med uppbyggligt i en kultur där det omstörtande pastöriseras och normalitetens kladd seglar under rebellisk flagg.
Punkmodet.

"Att den dessutom på ett lättsamt sätt kastar om de klassiska könsrollsmönster som handlar om status i parförhållanden är genuint underhållande. Till skillnad från Jens Liljestrand tycker jag att det sistnämnda dessutom är både revolutionärt och subversivt", skriver en kadaverfeminist i en tidstypisk formulering om en TV-serie.

Lättsamt subversiv.
Så kan det gå när det omstörtande till varje pris ska vara ett ideal.

29 kommentarer:

  1. Il est hög tid pour un svensk Pasolini! En fait: y a-t-il jamais eu en svensk Pasolini? Est-ce qu'il a été traduit en suédois?

    C'est fou d'écrire comme ça, mais je l'ai toujours fait. Comme lorsque je disais "andiamo alla piazza del concittadino" (Medborgarplatsen), ça sonnait très bien en italien

    SvaraRadera
  2. La piazza del concittadino sonne bien en suédois aussi: rien de mal, ma forse sarebbe meglio Medborgartorget.

    SvaraRadera
  3. En tout cas ça un beau saveur d'années 30, de folkhemmet, de Folkungar osv.

    Quoi de plus beau que Götgatan avec la lune (ops, le Globen) comme décor? A Rio ou à Naples ça donnerait ceci

    http://www.youtube.com/watch?v=6nzyDP1P9qQ

    SvaraRadera
  4. Jag hängde inte riktigt med i franskan ovan. Jag ville bara kommentera tv-serien du nämner. Jag hängde väl ärligt talat inte heller riktigt med i associationerna där heller. Men varför kan inte Maria Sveland och hennes systrar på barrikaderna skriva en uppbygglig serie om framtidens män? Eller har de helt gett upp om oss och intagit en lika uppgiven attityd som Strindberg om kvinnorna. Då kan det förstås inte bli mycket annat än dystopier så länge vi finns kvar på scenen.

    SvaraRadera
  5. Bitterfittan tyckte jag var rätt ok, men det är brukslitteratur. Samma kategori som självhjälpsböcker, typ. Eller lättsammare TV-underhållning.
    Och med det vill jag ha sagt att du nog spelar i en annan division trots allt. Eller?

    SvaraRadera
  6. Hej Zigge, För tillfället skriver jag på tvenne inlägg, ett med rubriken: "Ut på Internet med er!", fast det blir nog inte den rubriken till slut - det viktiga är att kultursidorna, i synnerhet stockholms, går omkull. Försvinner. Så mycket problemformuleringsprivilegium får inte finnas hos ett så litet antal personer varav de flesta faktiskt inte alls är några intellektuella tungviktare, där håller jag faktiskt med surgubbarna som säger att det var bättre förr... Idag kommer jag bara på namnen på undermåliga kvinnliga kritiker, jag ber våra kvinnor om ursäkt (but ut våra allergiker mot våra kvinnor eller judar så hör ni hur det låter), den gamla punkfittan på Expressen, kommer inte ihåg vad hon heter nu men hon är faktiskt fasansfull.
    Nu används hon i och för sig som måltavla, de kastar pil på henne, några vänsterungdomar, men hon har år efter år suttit och pöst med sitt medelmåttiga pjemmel.

    Den gamla punkfittan.

    Sen har vi... nå, jag fortsätter katalogen en annan gång. Det jag ville komma till är att de borde konkurrensutsättas. Ut på internet med dem så får vi se om de får några läsare.

    Därutöver skriver jag på en artikel om absolut litterär kvalitet. Den menar jag existerar.

    SvaraRadera
  7. Här:

    http://www.expressen.se/kultur/1.2263560/valdsamma-fantrattar

    SvaraRadera
  8. Först glåpord, sedan analys, tredje steget våld? Det handlar helt enkelt om en epok som går i graven: det finns en del genuint bra och snälla människor som läser och skriver här ibland som jag verkligen inte skulle vilja göra ledsna, men...
    Zamenhof: jag läste Pasolinis Kaos i Neapel: han är en omhuldad farlig nallebjörn i Sverige, men om jag ska berätta mer om den roll han har spelat så vill jag ha betalt...

    SvaraRadera
  9. Dina böcker kommer iallafall aldrig att bli julklappstips...
    Är det värt det, Maja?

    SvaraRadera
  10. Zigge: hihihi...
    Vanligaste frågorna jag får: "hur överlevde du det där" och "var det värt det"?
    Jag tänker annars när jag är ute och pratar, att folk har nog glömt det där, eller tyckte inte att det var så mycket.
    På sätt och vis är det skönt att höra: "hur överlever man en sån sak?"
    Nej, i och med Myggor och tigrar (och Mäktig tussilago är inte just mindre civilisationskritisk) kommer jag inte längre i fråga för litterära priser, och julklappstips är det synnerligen osannolikt att mina böcker kommer att bli.
    Men det finns flera författare som anses misshagliga på ett eller annat sätt, så...
    Jämföra mig med Sveland, skäms.

    SvaraRadera
  11. Den här var intressant:

    http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article534005/Antikrist-ar-alltid-en-kvinna.html

    Tidningen VI ville att jag skulle vara med i en gruppintervju med Sveland, Wennstam (tror jag det var) och Unni Drougge: av dem är det endast Drougge som väcker något slags respekt hos mig.
    Det fanns alltså många goda skäl att tacka nej.
    En är att kvinnor inte ses som individer: så länge de inte är individer kan det kännas ok att de är arga eller surfittor.
    För att desarmera Myggor och tigrar satte Babel - som borde byta namn till Förödelsens Styggelse, det är en av Erik Beckmans häpnadsväckande blåsta döttrar som håller i trådarna, jag skulle tro att deras mamma fnaskat med någon annan - igång med en skitkuslig kampanj, de ville raskt bunta ihop mig, Carina Rydberg och Unni Drougge till en "kvinnosort" och göra kollektivintervju.

    Kvinnor kan inte knyta en intellektuell pakt med djävulen, hävdar Nina Björk i Siréners sång - därför kommer det aldrig att finnas någon "faustina", skriver hon.

    Jo, men en pakt med djävulen är alltid sexuell.

    Jag hoppar lite: först Babel, sedan VI blev förvånade, kanske ledsna för att jag inte ville bli kollektivintervjuad.
    "Det kommer att bli stort uppslaget, och bild på omslaget!" Det verkade som om alla alltid omedelbart borde ställa upp.

    Nu är det så att Sveland anser jag vara en undermålig författare, och efter hennes och Wennstams oerhört dumma artikel om Von Triers Antichrist så fanns det ingen anledning att ingå i deras fittklump. Kvinnor ska inte tänka med fittklumparna. Jag tror att det är Wennstam som har sagt att alla män är våldtäktsmän egentligen - hur som helst, när jag berättade för en väninna om det som hänt i Neapel så sa hon att hon hade läst en bok av Katarina Wennström, där hon skrev att alla män är våldtäktsmän.

    Jag tror att hon var avundsjuk, ville förmena mig min skräck, föra bort den till något abstrakt (du ska inte tro att du är speciell för att du har det där traumat, egentligen är allt allt och inget finns och allt kommer på ett ut, för jag har läst i en bok att egentligen är allt allt och kommer på ett ut och inte finns).

    Nå, så småningom "På krigsstigen", "tar punggrepp på etablissemanget" (ett omslag på VI): aldrig. "Ta pungrepp" är en död metafor.

    SvaraRadera
  12. så vill jag ha betalt...

    je n'ai pas beaucoup d'argent, mais par contre, tu peux m'expliquer ce que tu entend par "han är en omhuldad farlig nallebjörn" en echange de ma reconnaissance. Si tu n'as pas de mieux à faire, första°s...

    SvaraRadera
  13. Oj Pattex, jag vet inte om jag ska bjuda på det, för det är en av de analyser av den svenska "vänstern" (svårt begrepp) eller delar av den som jag tycker är mest träffande... Skriver visserligen om det lite i Myggor och tigrar, så varför inte utväckla tanken lite här:

    Pasolini är Greiders farliga nallebjörn.

    Nu har jag utväcklat tanken lite här.

    SvaraRadera
  14. Nu vet jag inte hur din avhandling är upplagd, men som jag fattat det skriver du om folkhemsidealet, det jättetrygga, självbild, rationellt, rätt mycket insyn och kontroll, ett bauta-"vi", osv osv?

    Om ett sånt vi? Det som också kan sägas avspeglas i uttrycket:
    "har vi inte kommit längre än så här?"

    Jag antar alltså att du skriver om den socialistiska framstegstanken som den yttrar sig i folkhemsbygget?

    Det är där Pasolini kommer in som ett slags... godkänt kaos, avskild från den önskvärda homogeniteten, ett koncentrat av det lite vildare och svartare som inte riktigt ryms i präktiga folkhemsbygget.
    Det är det jag menar med omhuldad farlig nallebjörn. Du skulle kunna ha en avdelning i din avhandling som bara handlade om Pasolinis funktion inom den svenska folkhemssocialismen. Nu pratar jag inte om politiker, varken fackpampar eller sossar, jag tror väl inte att de är så intresserade av Pasolini kanske, utan intellektuella.

    SvaraRadera
  15. Babbo Natale è malato e ha la febbre.
    purtroppo, Buon Batale Stellina

    SvaraRadera
  16. °°° Pasolini är Greiders farliga nallebjörn.

    Ah, ok nu är det kristallklart.


    °°° "har vi inte kommit längre än så här?"

    Sure. My thesis, or my field of studies, is exactly about that. About what "beeing modern" (or beeing Swedish, or beeing Swedish BY beeing modern) is about.

    Concerning Pasolini, I didn't even know he was taken into account in the Swedish debate. Is this a recent phenomenon? Anyway it's difficult to "use" him, politically. I don't even think he wanted to. It depends on WHAT, within Pasolini, they used.

    ps: ma che cos'è, un "orsacchiotto pericoloso"?

    SvaraRadera
  17. Maja!
    Du har hela registret för vad som betecknar en människa, och till skillnad mot andra så gör du det med stil.

    Ingen är ta mej fan så briljant språkligt som du - vilken gåva du har fått! Du kan uttrycka precis allt i skrift, det är jävla häftigt.

    Alla dessa klockrena utttryck måste Sverige få ta del av. Skriv något som når ut till fler än bara den innersta kretsen (kultureliten)

    Kram
    /en vän

    Kram

    SvaraRadera
  18. Tack så mycket, en vän. Jag hoppas kunna nå utanför kultureliten. Jobbar på det.
    Godnatt

    SvaraRadera
  19. Jag läste VI-artikeln med de tre arga kvinnorna (Unni Drougge, Katarina Wennstam och Maria Sveland) och det blev en rätt taskig artikel. Kvinnorna framstod som självförhärligande och ganska endimensionella.

    Unni borde ha ställt sig utanför det där. Jag är glad att du gjorde det.

    SvaraRadera
  20. Det finns hos Sveland ofta en dragning till homogenisering (att skapa ett "Vi och Dom") som jag ställer mig mycket tveksam till. Jag såg det i VI-artikeln. Jag ser det även i de här avslutande raderna i hennes recension av Joyce Carol Oates dagbok som publicerades i DN förra året: "Jag skulle så gärna vilja tycka om människan Joyce Carol Oates, det är oundvikligt att känna något annat än kärlek när man läser hennes böcker. Storslagen, livsnödvändig litteratur som betytt oerhört mycket för mig på många sätt. Men jag kan inte släppa bilden av ett tillrättalagt fotoalbum när jag läser hennes dagbok. Så duktigt och oantastligt att jag blir akut uttråkad.
    Det är med viss sorg i hjärtat som jag nu tvingas konstatera att min kärlek antagligen skulle förbli helt obesvarad om vi verkligen möttes. Den Joyce Carol Oates som framträder i dagboken skulle med stor sannolikhet tycka att jag var en sällsynt burdus, gapig, vulgär och ointelligent människa."

    SvaraRadera
  21. Fullständigt OT här, vill bara önska dig och mulletullarna en riktigt God Jul. Hela tjocka
    släkten hälsar! (Med betoning på tjocka)

    SvaraRadera
  22. Systerdyster: Ja God Jul till hela tjocka släkten! Är dina ute något i den här kylan?

    SvaraRadera
  23. Babbo Natale 20.43: krya på dig...
    Zamenhof: "Concerning Pasolini, I didn't even know he was taken into account in the Swedish debate. Is this a recent phenomenon?" Jag skulle säga ungefär tjugo år? Pasolini är jättestor inom delar av vänsterintellektualiteten, eller var för några år sedan. Jag har haft svårt att få honom att gå ihop med folkhemstanken, men det kan vara feltänkt från min sida.
    Magnus J: det är en massmedial dramaturgi som jag menar är väldigt förringande, trots att det helt säkert inte är avsiktligt gjort.

    SvaraRadera
  24. He doesn't go ihop with nothing, I think. And in Italy he's mostly quoted as an Italien-kritiker. An Italiensmodernitetskritiker.

    Difficile à classer. Et rien à voir avec le folkhemstanken, tror jag: difficile d'imaginer deux choses plus différentes (peut être: Jan Wachmeister et Proust? Per Albin et Loredana Berté?)

    Aujourd'hui je suis tombé sur une citation de ma thèse qui irait superbien pour l'histoire de Assange. Vraiment. Mais je la garde pour après.

    SvaraRadera
  25. Italiensmodernitetskritiker: ja, man skulle kanske kunna säga att delar av den svenska proggen (t.ex Pughs Här kommer mörkret som jag hade nedan), som också har såna här lite... vad ska man kalla dem, gåtfulla stråk, är pasoliniska. Sen tror jag att det finns rätt mycket sexitalspoesi och romaner som kan sägas vara ett slags svensk pasolini.
    Magnus J: apropå intervjun, jag tycker väl Unni klarade sig rätt bra men jag tyckte inte riktigt om det där med att de fått floder med brev av kvinnor som fått impulsen att skilja sig. Jomenvisst, eh... Ja, visst, det är fint att bryta upp ur äktenskap som inte är bra, samtidigt blir det en så otroligt skrytig grej att vifta med.

    SvaraRadera
  26. Ja, det riktigt subversiva eller maktkritiska avfärdas som haverism eller galenskap (gärna antytt genom ett vulgäriserat användande av epitetet konspirationsteoretiker) av det medieindustriellatyckarkomplexets fetaste spindlar. En klassisk taktik. Välanvänd. De sista veckorna, då jag har sett hur det fungerar på nära håll, har jag tänkt på dig Maja Lundgren. Modig är du, och antar jag, sjudjävla stark.

    SvaraRadera
  27. gunnarstrandberg: det finns en väldig principlöshet, och det kan vara konstigt att se hur folk försvinner upp i det där medieindustriellatyckarkomplexet: allt ska stöpas om för att passa där, och även om man inte ska överdriva - för visst finns det fortfarande "officiella" forum där skribenter skriver utan att snegla (eller stjäla) eller bre ut sig á la "så här bör vi tycka" - så har det utvecklats en jättekonstig kultur med producenter som tycker om att känna sig mäktiga.
    En bekant uttryckte skillnaden mellan verksamma inom kulturen så här: antingen har man "kontaktytor" eller så är man en "vanlig mupp". Det kommer att förändras. Jag vet inte vad det beror på (jag tror inte att det bara är en ekonomisk fråga, för i stort tror jag att det cirkulerar mycket mer pengar inom kulturbranschen nu än tidigare).
    En del stormtrivs förstås med sakernas tillstånd. Man skulle kunna nämna Ranelid, t.ex, men visst finns det fler.

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)