onsdag 14 oktober 2009

Samtidigt, i Sverige...

...vill jag rekommendera Isobel Hadley-Kamptz utrop till förmån för ansvarstagande.
Visserligen kan man tycka att inlägget är att skjuta med kanon på en omedveten och väldigt ung nöjestjej, och visserligen tillhör jag själv de oansvarigas skara (men förstås utan curlingpersoner omkring mig).
Hadley-Kamptz inlägg är emellertid läsvärt eftersom det säger ifrån mot hurtighets- och glättighetstyranniet, som enligt min erfarenhet slår mycket tungt mot kvinnliga intellektuella.

19 kommentarer:

Zigge sa...

Jag har redan läst Isobels text och gillade den. Lite som Nina Björk men utan moralism.
"Hurtighets- och glättighetstyranniet som enligt min erfarenhet slår mycket tungt mot kvinnliga intellektuella" - jag tror på din skrivning av det i Myggor och tigrar. Det finns ett tak för kvinnor. Du fick skit för det. Du går fortfarande för långt. Men tja, kämpa på.

maja lundgren sa...

Zigge: den som kan välja minsta motståndets lag gör det. Det är inget fel. Jag menar att glättighetstyranniet är något annat än glädje.

Zigge sa...

Jo, men du tar ju en jävla risk när du skriver "kvinnliga intellektuella". Folk tänker "grinchen". Tråkigt, bittert.

maja lundgren sa...

Jo just det... solglasögona på... Det är det meningsutväxlingen handlar om.
Men nu måste jag kojsa.

smultron sa...

Underbart att det finns ett namn på det som väcker så starka känslor hos mig: glättighetstyranneriet!

Män som kufar, excentriska genier, egoister eller bara allmänt förvirrade har alltid fått rum och respekt på ett sätt som inte den kvinnliga motsvarigheten fått. Jag tycker både kvinnor och män kan få lov att vara det men också dela lika på ansvar och dom där måsten som man dras med. Allting är inte charmigt...

Anonym sa...

Anarkistiska och ansvarslösa bloggskribenter!

/ Deputy Marshal Chris Madsen

zamenhof sa...

NEVER SAY NEVER

"säg aldrig Maja" (mmmh, på Svenska låter det konstigt)

http://www.lastampa.it/_web/cmstp/tmplRubriche/
editoriali/grubrica.asp?ID_blog=41&ID_articolo=699&ID_sezione=56&sezione=

maja lundgren sa...

Smultron: ja just det, glättighetstyranniet, det har jag hittat på och det kunde gott skrivas in i SAOB. Nu är det så här att det råder ju olika villkor för män och kvinnor också när det gäller allvar. Man bör väl akta sig för att ta manliggenibeundrarflicksnärtor i örat joförsäg.
Precis hemkommen från första novellkursen, det var kul! och de har fått en ruppeguppgift!

Lite trött, det tar på krafterna att utgjut sin ande. En elev som arbetade på en stor bokhandel berättade om hatstämningen när M&T kom ut. Arga män som kom till affären och mullrade. Inget sånt för Norén.
nu ska jag

schysst väder



zamenhof: mai dire Maya, ja på svenska försvinner ordleken, vilka kul grejer du hittar

maja lundgren sa...

hoppsan det blev en experimentell kommentar, ofullständiga meningar och felskrivningar. Men det beror på xerxes, han är som det där lejonet så det är svårt att skriva.

Charlotte.R. sa...

Uppriktigt sagt fattar jag ingenting, inget av vad den nöjeslystna slarverskan säger och inte heller Iso förstår jag. Vad vill dom?

IAMB sa...

Normalt håller jag på den ansvarsfulla linjen, men just i detta fallet gillar jag den "virriga geni-tjejen". Jag tycker inte hon verkar vara någon manliggenibeundrarflicksnärta. Att vilja vara ansvarslös när nu manliga genier får vara det - att i alla fall leka med tanken, som 21-åring - nog är det väl rätt befriande?

Även om detta att slänga bestick efter att man använt dem en gång (eller hur det nu var) är helt hårresande. Givetvis.

maja lundgren sa...

IAMB: jag har läst om inläggen och lutar vid det här laget åt din linje. Låt ungdomarna välja. Charlotte: när det gäller Iso:s text handlar det nog om en småbarnsförälder som helt enkelt inte KAN leva "virrigt & genialiskt."

maja lundgren sa...

Hehe, "nöjestjej". Jag tycker det är kul att skriva sådär. Men jag hade nog läst bägge texterna illa. Nej, kära hjärtanes. Det handlar väl om den urgamla konflikten mellan småbarnsföräldrar och singlar... Man får gå tillbaks till Bysans.

Charlotte.R. sa...

maja: självklart så bör/ska man väl ta ansvar för sina barn, men har nöjestjejen sagt nåt annat.
Nöjestjejen måste väl få virra till det bäst hon vill, men vad har det med Iso att göra och att hon har barn. Alltså vad har nåt med vartannat att göra? Är det en släng av aspergers som gör att jag inte förstår? Vad är sambandet mellan artiklarna? Jag känner mig korkad.

Anonym 19:11 sa...

Nu är det väl så att Isobel och Isabelle umgås med och arbetar med, till stor del samma krets av människor. Därmed kan det bli en smula internt och svårt att förstå.
Som jag uppfattar det så menar väl Isobel att, jo det är väl gott och väl i den livssituation som Isabelle befinner sig i, men sen då? För beteendet har en tendens att hänga med upp i åldrarna och det handlar inte alls om dammråttor.
Det går väl an att i ungdomen vara extremliberal och hävda att man bara har ansvar för sig själv, och hur man själv mår, men förr eller senare står man där med barn, sjuka anhöriga, missbrukande arbetskamrater osv och vad händer då? Ska man fortsätta hävda individens absoluta ansvar för bara sig själv.
Jag tror att det var nånting sånt här Isobel var ute efter. Om man läser inlägget före det här blir det lite tydligare.
Jag tror alltså inte alls att Isobel var ute efter att kritisera Isabelle utan såg ett vidare problem i förlängningen.

Anonym 19:11 sa...

Jag har läst Isobels blogg länge. Och precis som många av hennes vänner/kommentatorer tror jag att hon befinner sig farligt nära en utmattningsdepression.
När man gör det tenderar man att se de stora linjerna och svarar på det, och inte exakt på vad någon har sagt.

Charlotte.R. sa...

Okej, då är jag med. För den här nöjesslarvmänniskan vet vi ju inte ens om hon ska skaffa barn så att gå ut och kritisera henne för att hon är slarvig och att det inte är bra om hon ska skaffa barn verkar ju konstigt. Kanske att hon är trött Isobel och att hon gick i gång på detta och ville ha det så men inser att hon inte har den valmöjligheten?

Fast det är ju bara som jag totar ihop nu, jag vet ju inte alls om det är så det är.

maja lundgren sa...

Om jag känner medie/kulturvärlden rätt, och om den inte har förändrats de senaste åren, så råder det väldigt bistra villkor för frilansare. Man måste ta alla jobb man blir erbjuden, alltid se glad ut och helst ställa upp på fester och vara kul och underhållande. De som har fast anställning på redaktionerna har förstås en helt annan ekonomisk och social trygghet. och de kan byta ut skribenter t.ex, om det dyker upp någon pigg tjugoåring som det är roligare att ha med på kulturfester.
I synnerhet manliga kulturredaktörer brukar nämligen kräva att frilansare är underhållande. Jag vet inte hur många frilansare som brände ut sig på Aftonbladet kultur.
Så visst hänger artiklarna ihop, och jag förstår absolut Isobels text. Egentligen tycker jag att hon inte borde ha tackat nej till att skriva under kontrakt med Bonniers, om jag ska vara uppriktig. Jag tror att det där med e-bokskontrakten har blivit lite överdimensionerat i debatten.

maja lundgren sa...

Men det senaste kanske blev en lite dum kommentar. Hur som helst kan det vara en poäng att titta på kommentarerna Isobel Hadley-Kamptz fått, varav en del aggressiva: "martyrbitch" och "bortskämd". Det är synd om dem som arbetar på bananplantagerna, men inte om bortskämda svenskar, resonerar en.