fredag 6 juni 2014

"... somliga av de nunnor äre komne uti uppenbar horkrog..."

Jojo, vad är det vi firar egentligen? Gustav Vasa... reformationen... uppmuntran som riktades till munkar och nunnor att lämna klostren... Kanske startskottet för den gamla etniska synden, till och med...
(Obs, det där var ironi).
Citatet i rubriken kommer från biskop Magnus i Skara. Han var mycket fientlig till reformationen och till stängningen av klostren (eller öppningen av dem, kanske man bör säga). Så han såg till att sprida ut rykten bland allmogen. Mer snicksnack om nunnorna än om munkarna, av allt att döma. Lumpet gjort av honom.
Jag har hämtat citatet ur Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden, jag vet inte hur moderna historiker ser på den - en slötitt på Wikipedia ger en kort antydan:
"Verket, som vunnit en exceptionell publikuppskattning utmärks av en livfull berättarkonst. Stilen har karakteriserats som subjektiv, men Grimberg låter ofta de historiska källorna komma till tals. Även om Grimberg representerade vad som ansågs vara etablerad historieforskning så hindrar detta inte att mycket av stoffet kommit att omvärderas och den tidigare upplagan anses vara starkt föråldrad".

Det är nog det målande, ålderdomliga språket och de många citaten ur historiska källor som gör att jag gillar att läsa Grimberg. Att historiska uppgifter hela tiden omvärderas är självklart, men den ståtliga titeln till trots får jag inga plakatnationalistiska vibbar av läsningen. Jag kan ha fel, upplys mig den som vet bättre.
Det allra första kapitlet inleds med några rader av Viktor Rydberg:

"Ur nattomhöljda tider
emot ett mål, fördolt för dig,
o mänsklighet, du skrider
i sekler fram din ökenstig".

O mänsklighet. Hur ska det gå, hur ska det gå.


En Swedish Vintage film: 


Bengt Hallbergs uppjazzade version av Sankt Örjanslåten.

Sankt Göran, eller Örjan, är tydligen skyddshelgon för:

Moskva, England, Portugal, Katalonien, Litauen, Serbien,
Montenegro, Georgien, Etiopien,
London, Freiburg im Breisgau, Genua,
Lod, Barcelona,
Strumpebandsorden och Scoutrörelsen.
Ganska märkligt asså. Allt enligt Wikipedia.
Strumpebandsorden förkortas tydligen så här: StbStrumpebO.Jag vet inte riktigt vad som är vunnet med det. Det är ganska långt för att vara en förkortning. Och det verkar innehålla tårta på tårta. Både Stb och StrumpebO. 

Men världen är stor. 

Sankt Örjanslåten, den som klämtar från Stockholms stadshus sedan tjugotalet, är fin, änskönt grym och blodig som sagan:  "Hör du sankt Örjan du är min sven, du månde mitt ärende utrida. Till Babylon den sköna stad att mot den draken strida". 

* * * 
Igår på tunnelbanan slog jag mig ner bredvid en flicka i svart sjal (ja jag vet inte men jag brukar göra så medvetet, jag vill det). Efter ett tag vände hon sig till mig och sa:
- Bytte han plats?
- Va? Vem?
- Han som satt där. Bytte han plats?
- Jag vet inte. 

* * *

Nej, jag vet inte om mannen som hade suttit mittemot oss bytte plats. Och i så fall varför.

* * *

Föreställningarna om den svenska synden (från biskop Magnus och framåt) gjorde att jag aldrig berättade att jag var svenska, när jag bodde som fjortis i Rom och någon pojke på bussen frågade vad jag kom ifrån. Det kunde bli så många missförstånd då.

Ett lästips till: Borzoo Tavakoli i DN. Mycket intressant där, jag ler lite igenkännande när det kommer till att handla ju om ovan nämnda föreställningar. Men även Sverige var ju ett strängt land fram till ganska nyligen.

Lite strödda slötankar på nationaldagen. 


P.S Jag tycker egentligen inte illa om sociala medier. Men som ni vet som har hängt med ett tag, drar jag mig för att vara privat, det är bara ibland jag är det. 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)