söndag 6 september 2009

Vurkanen

Peter Loewe skriver om en hotbild som är alldeles konkret: Rysk roulette med Vesuvius. Nog tror jag att vulkanen spelar roll för den fatalism som finns i området. Det är inte otänkbart att nästa utbrott blir ännu mer katastrofalt - eller monstruöst som en forskare uttrycker det i artikeln - än utbrottet 79 e.kr.
Men är det överhuvudtaget möjligt att skapa en evakueringsplan som skulle räcka även för Neapel? Hur och vart evakuerar man över en miljon människor på kort tid? Och om det skulle visa sig att det var falskt alarm, att vulkanen lugnade sig för tillfället, skulle alla då flytta tillbaks i väntan på nästa incident?
Håll dig passiv, Vesuvius.

17 kommentarer:

  1. Men alltså, ska det verkligen stå "vurrrkanen" som överskrift?

    Tycker det ser lite vurgärt ut faktiskt :)

    Eller är det ett namn. Pekka Vurkanen kanske?

    Nä Maja, jag var inte Tristan och inte Charlotte R heller - men hoppas ni hittar henne igen.

    Tänk om det är så att jag bara är Fia Olsson rätt och slätt. Svindlande tanke....

    SvaraRadera
  2. Pekka Vurkanen! Fint namn!

    Vurkan är nog mer barnsligt än vurgärt... Det är tigern i min roman Pompeji som förstår att Vesuvius är en vurkan.

    SvaraRadera
  3. Åhå, du menar vurkan! Jamen dååå förstår jag.

    Ja, det är inget lätt område att utrymma på kort tid. Just nu kommer jag bara på varianter med inslag av svart humor och det där är ju egentligen inget att skoja om precis.

    Får sova på saken helt enkelt.

    SvaraRadera
  4. Har "dagisfröken" någon evakueringsplan för avskrädeshögen då!? Tänk när det blir utbrott på den när sir Madsen och hans sjunde kavalleri med MA/IC-vimplar kommer anstormandes.:-)

    SvaraRadera
  5. Tja, Madsen...
    Sprider del glåpord, tillmälen och smädelser runt sig. Det verkar vara en engagerad sort. Det ordnar sig.

    SvaraRadera
  6. Vurrrrkanen - är lite Eartha Kitt över det. Hon rrrullade väl på r:en.

    Många lever i skuggan av en vulkan, jordbävning, tornado osv
    I sverige har vi mygginvasioner, fästingar, höga skatter och överlevare ;)

    Är det avsaknad av "drama"...

    För att sluta med ironin och återgå till inlägget. Du som varit i Neapel, är detta något ständigt närvarande eller "glömmer man bort" dom vilande naturkrafterna i sin vardag. Jag har funderat på det här tidigare, kanske inte just Neapel utan i stort. På vilket sätt formas man av detta...

    SvaraRadera
  7. Jag skulle säga att man aldrig glömmer. Kan inte uttala mig för alla napoletanare, men... det är ständigt närvarande: utan att mystifiera alltför mkt menar jag att det verkligen känns, i marken, i luften. Som magnetism eller elektricitet. Det finns säkert ingen vetenskaplig grund för den upplevelsen, men om man har känt det så har man. det kan också påminna om en virvel.

    SvaraRadera
  8. Maja, jag är nog ett hopplöst fall eller så beror det på att jag försov mig kraftigt imorse - men jag tänker fortfarande på specialgjorda badringar till folket så att de kan hoppa i plurret när vurkanen börjar ryta.

    Vesuvius har jag varit ganska nära, men valde att åka på utflykt till Capri istället för dagsturen till toppen av den gamla slumrande vurkisen. Det var egentligen okaraktäristiskt av mig som egentligen älskar att se och lära om naturens krafter. Och så älskar jag moln. Hur som helst, så blev det i alla fall. Ett par skitsnygga skor från Capri istället.

    Särskilt förtjust (med skräckblandade inslag) är jag i åskväder. För några år sedan bodde jag en period i Texas där tornado-alley löper fram och där fick jag så jag teg.
    Har aldrig varit med om maken till åsksmällar, blixtar och det kunde komma hagel stora som golfbollar. Det var så mäktigt, skrämmande, fascinerande - ja, alltihop på en gång.
    Där fick man i alla fall lära sig var man skulle "gömma" sig om det utfärdades tornadovarning. För min del var det badkaret.
    Som tur var slapp jag uppleva en tornado på nära håll.

    Men nu ska ju inte jag förstöra diskussionen om vurkanen med mina åskväder.

    SvaraRadera
  9. Hur evakuerar man en miljon människor? Fråga kineserna, det är vad de gör och då, evaukerar fler än en miljon.

    SvaraRadera
  10. Fia Olsson: badringar, hm... fint förslag, men evakueringen måste sätta igång åtminstone en vecka innan vulkanen fått utbrott, via båtar och bussar. Det ett tag att komma till havet för de flesta så att hoppa i plurret är inget man gör i ett nafs. Och för det tredje finns det en tendens till svallvågor eller t.o.m tsunami under vulkanutbrott.
    Ramona: förstår inte riktigt kopplingen till Kina, men det beror väl på att jag är förkyld kantänka.

    SvaraRadera
  11. Wow, badringsskämtet föll platt till marken som en dagsgammal pannkaka. Luften bara fes ur i ett nafs.

    Jisses vilket trist svar, Maja. Måste vara febern :)

    Men ok, egentligen är ett vulkanutbrott inget att skämta om. Det håller jag med om. Så det kanske var helt rätt att lyfta fram den krispiga logiken, tillsammans med lite fakta, som faktiskt gör mitt "förslag" omöjligt.

    SvaraRadera
  12. Fia Olsson: hehe, ja... det var ju ett allvarligt svar. Visst får man skämta om vulkanutbrott.
    Jag gillar också åskväder. En gång när jag var uppe på Vesuvius blev det åska. Det var inte så bra, eftersom molnen är i markhöjd däruppe. Vilket innebar att vi fick springa lite. Påminde en aning om att åka flygplan genom ett åskväder.

    SvaraRadera
  13. Fy vad otäckt. Nej, så nära åskmolnen skulle jag inte vilja vara.

    En gång var jag och tältade i skärgårn. Det började åska som sjutton och tältet stod ganska öppet så jag trodde att min tid var kommen. Tänkte på allt gott jag skulle göra om jag fick leva vidare - du vet, försökte deala lite med chefen däruppe. Sen somnade jag, drömde oroliga drömmar och vaknade med dragkedjan på ryggen.
    Kändes som lite svar på tal på något sätt.

    Men, det var ju ingenting jämfört med att skrapa huvudsvålen i själva åskmolnet. Vilken grej!

    SvaraRadera
  14. Lite läskigt var det. Hela toppen var en enda dimma med blixtar i.
    Du vaknade med dragkedjan på ryggen - tältet hade lagt sig platt, alltså?

    SvaraRadera
  15. Hahaha...näää, det var ju dragkedjan på sovsäcken förstås. Tältet stod kvar, men det var ju roligt med bilden av att vakna med tältets dragkedja på ryggen....hahaha

    Hade nog varit lättare att krångla sig ur än det var med sovsäcken.

    SvaraRadera
  16. Ja det är klart. Hm, jag får skylla på febern igen...

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)