Ett påstående, och en till fadäs

Det krävs bildning för att vara kulturrelativist. Det krävs allra minst att man har läst Montaignes Om kannibaler, en av kulturrelativismens urkunder, och funderat på det som står där och begrundat det länge och vänt och vridit på det i sitt hjärta, eller var det nu är man bearbetar urkunder. 

Det krävs bildning för att vara kulturkonservativ också, och jag tycker nog att Om kannibaler är rekommendabel läsning för dem med.

Annars kan det hända att man plötsligt värderar ett människoliv högre på ett ställe än hundra på ett annat av något slags ideologiska skäl. 

Montaigne är ingen förebild, men han var åtminstone inte rätlinjig. 

                                           * * *

Ja, så Birgitta Stenberg har rest vidare. Konstigt.
Varför inte en anekdot. Det var "debutantfest" på Författarförbundet - d.v.s en tillställning för författare som debuterat på nittiotalet. Jag tror nästan säkert att Birgitta Stenberg sa att hon gillade Sprickan i ögat.
En annan sak minns jag tydligt - att jag gick fram till henne under inflytande av något slags alkohol, och sa:
- Du är så jävla snygg!
Ja, det var hon ju, hela livet. Men det är också en kommentar att fälla till en författare.

                                         * * *

Jag ska fixa till rubriken sen. Lyssna på den här så länge.