söndag 29 november 2009

Missa inte

denna:




Grubblar vidare på det signifikativa suddandet på ett visst omslag (och ihärdiga önskemål på en viss blogg).
Någon (IAMB?) antydde något om likhetsfeminismens öden och äventyr, och jag tror att det ligger något i det. Själv blev jag förbannad på Nina Björks Under det rosa täcket, ännu mer på Sireners sång.
Ber att få återkomma, mina katter har blivit sjusovare nu i novembermörkret och det innebär att de inte är tillförlitliga väckarklockor längre; med andra ord har jag fortfarande inte ätit frukost.

6 kommentarer:

  1. Under det rosa täcket läste jag som en bibel, nästan. Hon hamrade in hur det var, på ett positivt sätt tyckte jag. Siréners sång har jag inte läst.

    SvaraRadera
  2. Zigge: många gjorde så, Nina Björk är intressant och skriver väl. Testa Under den ljusblå kostymen, och se vad som händer då.

    SvaraRadera
  3. Jag har upptäckt att det med jämna mellanrum trillar in någon här som sökt på Guido Minerva, ett fall jag borde sätta mig in i närmare.
    Och att Atossa använder grusgången som sandlåda. Ska jag gå runt med en kratta och en (hund)kattpåse?

    SvaraRadera
  4. tack Nina Björk är en skenhelig stackare

    SvaraRadera
  5. Mina katter tyckte att barnens saccosäckar fungerade bra som kattlådor. Det blev att åka till tippen. Ja, inte med katterna alltså. Grannar brukar inte uppskatta att katter uträttar sina behov lite hursom...så för att främja grannsämjan kan du väl plocka bort de värsta korvarna, sådär lite för syns skull?

    SvaraRadera
  6. Systerdyster: ja, jag ska nog skaffa en kratta - det är en bred grusplan, men det är inte så kul om man trampar i kattskit, nej...
    Anonym: ibland tycker jag också det.

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)