Bildningsluckan Orvar

Skryt & skrävel gör författaren glad

Men bäst av allt är en långpromenad

 Jag strök lite i förra inlägget - det blev lite väl pompöst. 
Jag drabbades av fransk megaloman paranoia. Men på sätt och vis tror jag boken skulle komma ännu mer till sin rätt på franska, den drivs av ett medelhavstemperament snarare än ett nordiskt/anglosaxiskt. Och jag har läst såpass mycket fransk litteratur att min stil säkert påverkats av det. 

Kul artikel på Aftonbladet kultur om den franska kulturministern som hamnat i blåsväder. Hon erkände i en intervju att hon aldrig läst Modiano. Hon lär också ha sagt att hon inte skäms för det, vilket är fräckt i en fransk kontext. Som det står i artikeln är bildning (eller åtminstone låtsad bildning) en förutsättning för en högre karriär i Frankrike. Till skillnad från i Sverige även för näringslivstoppar och liknande. 

I skuggan av den franska kulturministern kan jag väl passa på att bekänna att jag bara läst en enda bok av Modiano (tror jag - det är möjligt att jag läst två, helt säker är jag inte, hur som helst var det länge sedan, på 90-talet). Romanen hette Villa Triste, jag tyckte att den var bra men "inte riktigt min grej". 

Det har man rätt att tycka. Det finns så mycket litteratur, och det gäller att hitta fram till det man verkligen gillar. 
Annat var det förr! Under antiken och tidig medeltid var det möjligt att ha läst i princip allt som fanns. Ja kanske ända fram till Gutenberg. Väldigt få läste ett fåtal böcker. Idag läser många många böcker. 
Många många böcker.

Ja det var väl allt jag hade på hjärtat för tillfället tror jag.

  ****

Men jag kommer att återkomma till försvarsdebatten, där man allt tydligare kan urskilja en politisk konflikt: NATO-anhängarna vill rusta ner det territoriella försvaret, och eventuellt låta utländska styrkor befinna sig mer eller mindre permanent i Sverige, vilket skulle innebära ytterligare en inringning av Ryssland, en framflyttning av NATOS positioner. (Samtidigt är tanken att de svenska styrkorna skickas till olika oroshärdar runt om i världen, på uppdrag av samma NATO). Försvarsmakten tror jag hellre skulle vilja syssla med territoriellt försvar, än att rycka ut på olika uppdrag som politikerna kanske inte alltid tänkt igenom tillräckligt. Åtminstone tror jag att i valet mellan territoriellt försvar och operationer långt borta, så ville man prioritera territoriellt försvar (raka motsatsen till Expressens linje, alltså).

Socialdemokraterna, hoppas jag, lyssnar i så fall mer på försvaret än på Expressengalningarna. 


Klart slut för tillfälle.


Ett tillägg tills vidare - apropå ett eventuellt införande av partiell värnplikt:

Rör det sig om militärtjänstgöring endast för män, så menar jag att mitt tolkningsföreträde är lika obetydligt som när frågan om manlig omskärelse diskuteras. 

Men med den reservationen i åtanke är min åsikt: inte som det är nu. Först måste det klargöras vad försvarets uppgift egentligen är. Unga pojkar ska inte luras iväg och riskera att bli kanonmat i hopplösa strider långt bort. 
Och absolut inte i kombination med ett Natointräde. För då kan de kommenderas ut i världskrig en vacker dag (om neutralitetshatarna får som de vill).

Något slags civil värnplikt för alla tycker jag låter som en helt ok idé. Även för gamlingar, alltså i jämförelse, jag skulle inte ha något emot att gå en utbildning i civilt försvar. 

Till exempel.
På återhörande.