Eftersom rätt poet redan har vunnit och dessutom fått sin identitet röjd av några illbattingar i kommentarfältet, så kungör Ank-Käthe att den sista dagen får man rösta på den poet man tycker bäst om. Att kungöra är ett tungt göra för Ank-Käthe.
Favoritpoet, det blir svårt, fast Ekelöf vinner där. :)
Bruno K. Öijer har jag träffat en gång, innan han blev Bruno K. På den tiden han gav ut Guru Papers var han en gång hemma på fest hos mig. Han och hans vänner satt i källaren, runt ett bord med tända ljus och var djupa och intellektuella. När det var dags att gå så tog Bruno i hand, mycket artigt, tackade för festen och böjde sig fram och viskade "Ser du änglarna i takkronan?" Sedan gick han ut i sommarnatten och försvann.
Förutom östgötskan, personen med änglarna hade defintivt humor :) Och hade rätt så roligt åt min min, tänk er förbryllad fågelholk så får ni en ungefärlig bild :)
Så kan det ju också vara så att den blivande stora poeten testade sina uttryck, hade gått och funderat över om änglar inte kunde vara ett bra tema för den framtida poesin och min reaktion, se ovan beskrivna fågelholk, räddade Sverige från en Bruno K. diktandes om änglar :)
Nu vet jag inte om personen Ranelid har humor eller ej, men hans persona har det inte.
Kan inte låta bli att le lite åt det här att svaret på frågan redan är avslöjat. Jag kommer att tänka på Telias tv-reklam där ungarna sitter och tittar på en hyrd film, när pappan i familjen kliver in och glatt avslöjar vem som är skurken i filmen. : )
Jag som inte vet ett skvatt om poeter och poesi har tänkt att jag ska läsa något av den poet som ni tycker bäst om. Så om ni vill vara bussiga att tycka bäst om någon som är lättläst och nybörjarvänlig vore jag väldigt tacksam. * ler inställsamt och vackert *
Fast skall man ha frågetävlingar på nätet måste de ju vara konstruerade så att svaret inte går att googla sig fram till. I det här fallet tog det ju inte många sekunder att ta reda på facit (jag gissade faktiskt först, och tjuvtittade sedan).
Ranelid är väl numera en sorts underhållare, och ibland rätt rolig. Han har blivit mån om sin image som kuf som avslutar varje obegripligt yttrande på ranelidska med "och det där var det viktigaste något sagt på tjugofem år". Alla vill höra honom säga det. Han vårdar sitt varumärke, som det heter.
Jag vet - jag sa det till Ank-Käthe också, de kommer bara att googla fram svaret. Men då sa hon att det var cyniskt tänkt av mig. Människor fuskar inte. Det var förresten Leroy som avslöjade svaret - med tillägget att egentligen trodde han det var Fröding. Ranelid är festlig. Grynna: min favorit är Ekelöf. Lättläst vet jag inte om han är, men man får tänka på att poesi inte är en rebus, man "förstår" den inte med logiskt tänkande. Det finns inget facit.
Klart människor fubbar, som det hette när man var liten. Särskilt på nätet, då är det ju lätt som en plätt att framstå som mer bildad och belevad än vad man egentligen är.
Nej, poesi är förstås ingen Sudoku-övning. Det är som att ställa frågan "Jaha, vad betyder det här trädet?" Är ingen lyrikvän eller särskilt beläst på det området, men Tranströmer kanske? En gång i tiden gick jag igång på Ingemar Gustafsson/Leckius, om man är lagd åt det absurda hållet. Jag är rädd för att det är antikvariat som gäller i så fall, det finns förstås inte så många sådana kvar.
Jag är kluven vad det gäller Ranelid. Han erkänner ju att han är stolt över att kallas pretentiös, det är svårt att avgöra om det är självironiskt menat eller om han förtjänar epitetet.
Samtidigt så var han med i ett av de absolut roligaste program som visats på svensk TV under de senaste åren, Beckman Olsson och Caan när Ranelid, Henrik Schyffert, kulturchefen på Expressen och någon mer talade om just pretentioner och om att vara pretentiös. Den ende som höll sig något så när allvarlig var Björn Ranelid.
Men just i det programmet fällde han den klassiska "det där var det viktigaste någon har sagt på de senaste trettio åren". Eller om det var fyrtio år. Hans senaste bok – den som var adresserad till Bush – var i alla fall den viktigaste på fyrtio år. Du glömde den ende som höll sig riktigt allvarlig – Kaj Pollack, som naturligtvis var fullkomligt outhärdlig.
Upplysningsvis så går det tydligen inte att kom. på det inlägg som har över 200 svar. Sedan är svårt att förstå vad du vill med den formen av inlägg? En del som kommenterar är obehagliga många är förmodligen rädda och några få försöker att balansera upp en debatt som fått slagsida. Du kan inte på allvar tro att olika personer fritt vågar kommentera under rådande omständigheter! Och vill du verkligen att man ska spekulera i infekterade vårdnadstvister? Om inte så blir frågan varför du publicerar den sortens inlägg?
Detta är riktat till dig och du får gärna bort det.
Jaha. Vinnaren är Gunnar Ekelöf och det betyder att det är honom jag skall läsa alltså. Okej, är det något han har skrivit som är bättre än annat? vad ska jag söka efter när jag är på biblioteket?
Anonym 16.04: är det ett allmänt problem? Jag kommer in där, både inloggad och utloggad. Tanken med inlägget var en balanserad diskussion, på principiell nivå. Mest tycker jag att den har hållit sig så också. Men rent generellt håller jag med dig: nej, man ska inte spekulera i infekterade vårdnadstvister. Jag hade till en början kravet att ingen skulle nämnas vid namn, men det blev förstås ohållbart eftersom det syftar på ett specifikt fall. Finns det en allmän vilja att jag tar bort inlägget?
Anonym 16.04: dessutom, om du läser igenom de många kommentarerna så märks det nog att jag själv fylldes av ett visst obehag, och började med åthutningar. Men det blir självklart inkonsekvent.
Grynna: det är nog ganska mastigt att gå direkt på Ekelöf, om du är poesiovan. Det tog rätt lång tid för mig att hitta fram till poesi, som många kände jag mig dum i början... Kanske Dan Andersson, Karin Boye eller Nils Ferlin är bättre att börja med. Men jag tror att Ekelöfs Om hösten är ganska tillgänglig.
Hans väckarklocka är ställd hans väska står färdigpackad På stolen hänger kavajen: I plånboken biljetten - Månsken faller genom fönstret Se hur den sovandes ansikte förändras Se hur det byter ansikte detta rum som han lämnar för alltid.
Jag följer nog ditt råd, Maja, att välja någon annan än Gunnar Ekelöf om du tror att det kan bli för mastigt. Jag tar med mig förslagen om Fröding, Södergran och herr Andresson till biblioteket och ser vad det blir. Jag har fått det intrycket att poesi inte är något man direkt sträckläser så jag får väl plocka på mig och läsa lite här och där.
Och apropå Dan Andresson så kan jag inte låta bli att göra en Leroyare. : )
Så mycket moll men ändå så vackert, synd att han inte fick skriva mer.
Hans fru var en bra lärarinna, samt att han gjorde mycket bra för nykterhetsrörelsen.
Jag vet många som tolkat Dan´s låtar på ett underbart sätt.
Andra som jag uppskattar är Jussi Björling (Till havs), Zarah Leander (Ack värmeland du sköna.) Jan Johansson som var den mest utrycksfulla mollspelande pianist vi haft. (Visa från Utanmyra-gärna med sång av Monica Z)
Men en av de absoluta finaste sångerna är Det finns något bortom bergen av Dan Andersson som Gunde Johansson tonsatte. :
http://www.youtube.com/watch?v=8MUfXSKdaCQ
Se mer om Dan på: http://www.danandersson.org/
En annan som skrev bortom bergen och om drömmar är Afzelius: http://www.youtube.com/watch?v=TWKh7BL7oNg
F´låt igen :)
SvaraRaderaFavoritpoet, det blir svårt, fast Ekelöf vinner där. :)
Bruno K. Öijer har jag träffat en gång, innan han blev Bruno K. På den tiden han gav ut Guru Papers var han en gång hemma på fest hos mig. Han och hans vänner satt i källaren, runt ett bord med tända ljus och var djupa och intellektuella. När det var dags att gå så tog Bruno i hand, mycket artigt, tackade för festen och böjde sig fram och viskade "Ser du änglarna i takkronan?" Sedan gick han ut i sommarnatten och försvann.
Rätt så roligt faktiskt, minnesvärt. :)
Säker på att det inte var Björn Ranelid?
SvaraRaderaHade det varit Ranelid så hade ljushastigheten och en _minst_ en tidskonstant ingått i änglarnas varande eller icke varande.
SvaraRaderaRanelid ska för övrigt medverka (eller medvärka antagligen) i Stjärnorna på slottet. Vilket man inte bör missa. I alla fall ska jag se det.
Absolut, Bruno pratade på den tiden östgötska, Linköpingsson som han är :) Det här rör sig om tidigt 70-tal.
SvaraRaderaFaktum var också att det nog fladdrade runt en och annan ängel i takkronan. :) Var ju 70-tal alltså :)
Skam till sägandes så har jag inte läst något av Bruno efter Gurupaperstiden, men änglar är väl inte riktigt vad man förknippar honom med?
Förutom östgötskan, personen med änglarna hade defintivt humor :) Och hade rätt så roligt åt min min, tänk er förbryllad fågelholk så får ni en ungefärlig bild :)
SvaraRaderaSå kan det ju också vara så att den blivande stora poeten testade sina uttryck, hade gått och funderat över om änglar inte kunde vara ett bra tema för den framtida poesin och min reaktion, se ovan beskrivna fågelholk, räddade Sverige från en Bruno K. diktandes om änglar :)
Nu vet jag inte om personen Ranelid har humor eller ej, men hans persona har det inte.
Tipsar om följande länk:
SvaraRaderahttp://brunok.se/brunoshus.htm
Bruno K.s barndomshus, med bilder, berättelser om kvarteret och några dikter.
Har bestämt mig, ska läsa Bruno K. :)
Kan inte låta bli att le lite åt det här att svaret på frågan redan är avslöjat.
SvaraRaderaJag kommer att tänka på Telias tv-reklam där ungarna sitter och tittar på en hyrd film, när pappan i familjen kliver in och glatt avslöjar vem som är skurken i filmen. : )
Jo, så var det en sak till.
SvaraRaderaJag som inte vet ett skvatt om poeter och poesi har tänkt att jag ska läsa något av den poet som ni tycker bäst om. Så om ni vill vara bussiga att tycka bäst om någon som är lättläst och nybörjarvänlig vore jag väldigt tacksam. * ler inställsamt och vackert *
Fast skall man ha frågetävlingar på nätet måste de ju vara konstruerade så att svaret inte går att googla sig fram till. I det här fallet tog det ju inte många sekunder att ta reda på facit (jag gissade faktiskt först, och tjuvtittade sedan).
SvaraRaderaRanelid är väl numera en sorts underhållare, och ibland rätt rolig. Han har blivit mån om sin image som kuf som avslutar varje obegripligt yttrande på ranelidska med "och det där var det viktigaste något sagt på tjugofem år". Alla vill höra honom säga det. Han vårdar sitt varumärke, som det heter.
Jag vet - jag sa det till Ank-Käthe också, de kommer bara att googla fram svaret. Men då sa hon att det var cyniskt tänkt av mig. Människor fuskar inte.
SvaraRaderaDet var förresten Leroy som avslöjade svaret - med tillägget att egentligen trodde han det var Fröding.
Ranelid är festlig. Grynna: min favorit är Ekelöf. Lättläst vet jag inte om han är, men man får tänka på att poesi inte är en rebus, man "förstår" den inte med logiskt tänkande. Det finns inget facit.
Klart människor fubbar, som det hette när man var liten.
SvaraRaderaSärskilt på nätet, då är det ju lätt som en plätt att framstå som mer bildad och belevad än vad man egentligen är.
Nej, poesi är förstås ingen Sudoku-övning. Det är som att ställa frågan "Jaha, vad betyder det här trädet?" Är ingen lyrikvän eller särskilt beläst på det området, men Tranströmer kanske?
En gång i tiden gick jag igång på Ingemar Gustafsson/Leckius, om man är lagd åt det absurda hållet. Jag är rädd för att det är antikvariat som gäller i så fall, det finns förstås inte så många sådana kvar.
För litterära frågetävlingar med svag Googlingsmöjlighet.
SvaraRaderaFår jag rekommedera Lottens julkalender
http://www.lotten.se/
Vem vet kanske Maja Lundgren kommer med som tänkbart julkalendersvar detta år?
Kolla gärna hennes kalender i efterhand.
Frågorna är lika luriga och intressanta, även om du inte längre kan vinna årests kalendertröja
Jag är kluven vad det gäller Ranelid. Han erkänner ju att han är stolt över att kallas pretentiös, det är svårt att avgöra om det är självironiskt menat eller om han förtjänar epitetet.
SvaraRaderaSamtidigt så var han med i ett av de absolut roligaste program som visats på svensk TV under de senaste åren, Beckman Olsson och Caan när Ranelid, Henrik Schyffert, kulturchefen på Expressen och någon mer talade om just pretentioner och om att vara pretentiös. Den ende som höll sig något så när allvarlig var Björn Ranelid.
Men just i det programmet fällde han den klassiska "det där var det viktigaste någon har sagt på de senaste trettio åren". Eller om det var fyrtio år. Hans senaste bok – den som var adresserad till Bush – var i alla fall den viktigaste på fyrtio år.
SvaraRaderaDu glömde den ende som höll sig riktigt allvarlig – Kaj Pollack, som naturligtvis var fullkomligt outhärdlig.
glömde honom :)
SvaraRaderaUpplysningsvis så går det tydligen inte att kom. på det inlägg som har över 200 svar.
SvaraRaderaSedan är svårt att förstå vad du vill med den formen av inlägg?
En del som kommenterar är obehagliga många är förmodligen rädda och några få försöker att balansera upp en debatt som fått slagsida.
Du kan inte på allvar tro att olika personer fritt vågar kommentera under rådande omständigheter! Och vill du verkligen att man ska spekulera i infekterade vårdnadstvister?
Om inte så blir frågan varför du publicerar den sortens inlägg?
Detta är riktat till dig och du får gärna bort det.
Jaha. Vinnaren är Gunnar Ekelöf och det betyder att det är honom jag skall läsa alltså. Okej, är det något han har skrivit som är bättre än annat? vad ska jag söka efter när jag är på biblioteket?
SvaraRaderaAnonym 16.04: är det ett allmänt problem? Jag kommer in där, både inloggad och utloggad.
SvaraRaderaTanken med inlägget var en balanserad diskussion, på principiell nivå. Mest tycker jag att den har hållit sig så också. Men rent generellt håller jag med dig: nej, man ska inte spekulera i infekterade vårdnadstvister. Jag hade till en början kravet att ingen skulle nämnas vid namn, men det blev förstås ohållbart eftersom det syftar på ett specifikt fall. Finns det en allmän vilja att jag tar bort inlägget?
Grynna: I'm kluring on it!
SvaraRaderaAnonym 16.04: dessutom, om du läser igenom de många kommentarerna så märks det nog att jag själv fylldes av ett visst obehag, och började med åthutningar. Men det blir självklart inkonsekvent.
SvaraRaderaGrynna: det är nog ganska mastigt att gå direkt på Ekelöf, om du är poesiovan. Det tog rätt lång tid för mig att hitta fram till poesi, som många kände jag mig dum i början...
SvaraRaderaKanske Dan Andersson, Karin Boye eller Nils Ferlin är bättre att börja med. Men jag tror att Ekelöfs Om hösten är ganska tillgänglig.
Hans väckarklocka är ställd
hans väska står färdigpackad
På stolen hänger kavajen:
I plånboken biljetten -
Månsken faller genom fönstret
Se hur den sovandes ansikte förändras
Se hur det byter ansikte
detta rum som han lämnar för alltid.
(Ur Om hösten)
Fast årstiden är ju fel, förstås...
Grynna: Börja med Ekelöfs Eufori :) Sedan så läser jag gärna, jag inte är inte så poesivan jag heller, Fröding och Edit Södergran.
SvaraRaderaEkelöfs samlade finns att köpa på Bokus för en hyfsad penning, mitt eget vällästa ex försvann i en flytt.
Sedan så har jag beställt Bruno K Öijers senaste, den har kommit i pocket. :)
Jag följer nog ditt råd, Maja, att välja någon annan än Gunnar Ekelöf om du tror att det kan bli för mastigt. Jag tar med mig förslagen om Fröding, Södergran och herr Andresson till biblioteket och ser vad det blir. Jag har fått det intrycket att poesi inte är något man direkt sträckläser så jag får väl plocka på mig och läsa lite här och där.
SvaraRaderaOch apropå Dan Andresson så kan jag inte låta bli att göra en Leroyare. : )
http://www.youtube.com/watch?v=f_LKPg5YlKI
Hrm...Andersson!
SvaraRaderaTack Grynna.
SvaraRaderaDan A är en av mina favoriter.
Så mycket moll men ändå så vackert, synd att han inte fick skriva mer.
Hans fru var en bra lärarinna, samt att han gjorde mycket bra för nykterhetsrörelsen.
Jag vet många som tolkat Dan´s låtar på ett underbart sätt.
Andra som jag uppskattar är Jussi Björling (Till havs), Zarah Leander (Ack värmeland du sköna.) Jan Johansson som var den mest utrycksfulla mollspelande pianist vi haft. (Visa från Utanmyra-gärna med sång av Monica Z)
Men en av de absoluta finaste sångerna är Det finns något bortom bergen av Dan Andersson som Gunde Johansson tonsatte. :
http://www.youtube.com/watch?v=8MUfXSKdaCQ
Se mer om Dan på:
http://www.danandersson.org/
En annan som skrev bortom bergen och om drömmar är Afzelius:
http://www.youtube.com/watch?v=TWKh7BL7oNg
Han kan jag lyssna på hela kvällen.
Vi hörs.
Leroy
Lyssna gärna också på Thorstein Bergmans alla tolkningar av Dan A´s låtar på u tuuben.
SvaraRaderaLeroy