Tack, äldre herre försökte just svara Leroy som jag inte håller med. Tvärtom har sakfrågan - inklusive humor - fått ett lyft. De närsynta anhängarna till Daddy har ju all möjlighet att skriva på annat håll, inklusive i Daddys egen blogg. En fråga som kan förefalla som ren kuriosa: vet Maja vem "Strömstedt" var? En gissning? Det verkade vara någon som var insatt i det ena med det andra. Eller var det ett... troll? Algot
Funderare: visst fastnade den! Vem vet, den kanske är bra på nåt sätt. Även det som är lite löjligt kan ju vara bra. Algot: nej jag tror inte heller att det var Strömstedt, men hade varit roligt om det hade varit det. Han kallade sig "Strömstedt", med citattecken. Moa: samhället försöker väl eftersträva objektivitet när det ska avgöra vem som är bäst vårdnadshavare för ett barn. Vilket borde vara nästan omöjligt.
Folk fattar inte att det finns en skala från rena övergrepp till ett otillbörligt "kladdigt" förhållande med barn. De tänker sig att pedofili är våldtäkt. Det finns andra varianter. Visst finns det vuxna som låter sina barn leka med deras könsorgan och menar det är bra.
"hade varit roligt om det hade varit det". Strömstedt alltså. Skriver Maja. Det säger en del. Vissa är tydligen mer värda än andra. Vissa vill man hellre ska kommentera. Och man kan låtsas ha högt i tak.
Har Maja överhuvudtaget sett den snaskiga video som denne "Daddy" gjort om sin dotter? Hur kan man göra så? Jag tvivlade tidigare men nu - dels på grund av vad som framkommit om hans hotfullhet mot flickans mamma och dels på grund av hans exhibitionism och vidrighet - blivit övertygad om hans skuld. Titta på videon om dottern och ta själva ställning.
Jag tycker inte att det är ok att flytta till ett annat land med barnen. Inte heller att kidnappa, eller på något sätt hindra barnen från att träffa den andra föräldern.
Vare sig när det gäller Valette eller baby Thor mfl. Barn behöver båda sina föräldrar. Förstår att pappan(Valette) fick egen vårdnad utifrån utredningen, men anser inte att det var ok att flytta.
Förstår bara inte hur det kan påstås att mammor känner mer för sina barn. Alla människor är olika, helt oberoende av kön.
Ännu så länge så är samhället inte objektivt när det kommer till vårdnad.
Begagnar mig av min (förhoppningsvis) tillfälliga sömnlöshet för att svara de senaste kommentarerna. Rättare sagt, jag svarar på 01.19.
Första gången jag läste Daddys blogg kände jag ett spontant NEJ, fy fan. En viss övertygelse om att han var pedofil. Sättet att skriva om dottern, exhibitionismen du talar om. Sedan tänkte jag mig tanken att han var oskyldig, bland annat var det att anklagelsen dök upp såpass sent som fick mig tveksam. Samtidigt har jag sällan kunnat läsa den bloggen utan att få starka känslor av obehag. Jag har förlitat mig på att samhället står pall för påtryckningar. Sedan har det framkommit mer och mer, och jag ska säga att videon du nämner är sådan att jag hoppas att Daddy absolut inte får vårdnaden om dottern ens enstaka helger.
Man får förlita sig på samhällets klokskap. Av det jag har sett av olika medborgargarden på nätet lutar jag åt att rättsstaten måste stärka sig mot egenintressen och lobbyism.
Lilla My: nej man kan nog inte säga så, rent generellt (att mammor känner mer för sina barn). Jag har själv inte fött några barn, men jag tänker mig ändå att det kan vara extra svårt att bli totalt avskärmad från barn som man burit på och fött fram. Till och med om man inte älskar dem mer än vad pappan gör, så tror jag att det kan kännas som att man har blivit utnyttjad, att det kan uppstå en enorm bitterhet, med tanke på att graviditet och förlossning ändå är ganska tunga grejer att gå igenom. Sedan kan det förstås ändå vara så att pappan är en bättre vårdnadshavare, och de sociala myndigheterna måste ju endast tänka på var barnen har det bäst.
Charlotte, jag försökte skicka en kommentar och det funkade inte. Finns det ett särskilt sätt att plippa på?! Hur går man över till sidan tre?
Jag tror att det i någon viss mån påverkar att ha haft barnet i sin kropp och att kroppen är biologiskt inställd på att ta hand om barnet gör att man känner mer av en tidig förlust för barnet.
Det innebär inte att jag tror att det alltid är så, eller att fäder inte känner för sina barn.
Men att helt plötsligt bortse från skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller något så fundamentalt som barn är bara dumt.
Dock tycker jag inte att det på något sätt ska påverka i en vårdnadstvis om vem som ska ha vårdnaden då det gäller ett äldre barn och inte ett yngre om modern är olämplig som mor.
Men det finns en biologisk koppling mellan mor och barn som man inte bör låtsas som om den inte fanns för att man tycker att det låter bra.
Klart att det finns en biologiskt koppling mellan mor och barn, men barnen får starka band till sin pappa också. Det ganska snabbt faktiskt.
Är en förälder olämplig så ska självklart inte den föräldern ha egen vårdnad, även om det är små barn. De är ju ännu mer utsatta om föräldern inte kan ta hand om barnet på rätt sätt.
Tycker fortfarande det är konstig att tycka det är mer synd om mammor än pappor.
Det handlar väl inte om barnens känslor för mor och far om man pratar om mor och fars känslor för barnet.
De som inte tror på biologiska skillnader mellan män och kvinnor har naturligtvis lätt att inbilla sig att en kvinna och en man känner exakt samma saker trots att kvinnan burit barnet i sin kropp, fött det och är förberett att amma det.
En kvinnas insats vid barnanskaffningen är naturligtvis mer viktig för henne, för att just hennes gener ska leva vidare. Mannen kan biologiskt sett skaffa sig fler barn och dessutom över en längre tidsperiod.
Självklart skapar naturen det så att kvinnnor känner betydligt mer för sina nyfödda barn än männen gör.
Därmed inte sagt att inte en far betyder lika mycket som en mor för barnet. För barnet försöker ju knyta an till så många som möjligt för optimal överlevnad.
När barnet blir äldre så är det ju en hel del annat som spelar in i vad man känner för en separation från barnet så där är det inte lika lätt att tala om biologins inverkan.
Lilla My: det bästa i de allra flesta fall borde vara delad vårdnad. Sen får man kanske komma ihåg att det nog inte är så många sammanhållna familjer som är fullständiga idyller heller. Familjen är väl på gott och ont en känslomässig härva. Det märks till exempel på tvister om arv som plötsligt kan bryta ut - inte så säkert att de alltid handlar om det rent materiella, om pengar, utan kanske snarare om konkurrens om kärlek. Jag är mycket fäst vid båda mina föräldrar, lite starkare till mamma kanske ändock, men det bästa med kärlek är ju att det finns så det räcker och blir över.
Lilla My kan du svara på om du tror eller inte tror att tiotusentals år av finslipning av kvinnan för att ta hand om sin avkomma inte skulle göra henne mer påverkad henne när hon blir av med sitt barn än en man?
När ett barn är nyfött har mamman redan känt och haft ansvaret för det lilla knytet i ca: 6 månader, medans pappan har känt sparkar och rörelser utifrån, det är jättestor skillnad på att känna på magen och att känna barnets rörelser inne i magen. Det går inte att jämföra. Under själva graviditeten har pappans liv inte ens egentligen förändrats, därför är det extra viktigt att pappan tar sina 10 pappadagar. Man kan ju också tycka att pappadagarn borde vara fler just för den sakens skull.
Pappor älskar säkert sina barn lika mycket som mammor, men då kan dem väl visa det istället för att vara så "macho" och uppfostrande, mina erfareheter är att pappor gärna vill vara den uppfostrande och tar på sig den rollen. Vad de flesta pappor inte fattar är att man kan göra både och, mammor gör det!
Och självklart gäller det inte alla män och kvinnor, ....men....många!
Det handlar ju inte bara om att känna sparkar och så, alltså upplevelsen i sig utan om hormoner och ett system som är uppbyggt för att ta hand om barnet.
Män får också ökat oxytocin till exempel för att fungera bättre som förälder, men inte alls i lika stor omfattning som modern.
Kvinnan är helt enkelt preparerad för att ta hand om barnet på ett sätt som mannen inte är. Det går inte att komma ifrån det. Hur många fina pappor det än finns, så är det skillnad på en manskropp och en kvinnokropp och dess funktioner.
Man kan jämföra det med att kvinnor kan bli lika arga som en man, men de blir inte lika starka för det.
Kropparna är som de är, tanken om jämlikhet är god, mycket god men vi får inte låtsas att vi är identiska vi män och kvinnor för det. Det leder oss helt fel.
Jag vill verkligen inte låta respektlös i detta som jag skriver nu. Och jag vill verkligen inte att någon ska känna sig trampad på. Men det är min erfarenhet och min upplevelse.
Oftast så har alla dessa kvinnor som inte har barn väldigt pk åsikter om hur relationer mellan barn/mamma/pappa är uppbyggd.
Tom jag hade det en gång i tiden. Innan jag separerade så var jag fullt övertygad om vv-boende och delat ansvar.
I vårt fall blev det så. Vv till att börja med. Det var ett helvete. En pappa som aldrig tagit ansvar för sina barn, började använda barnen som budbärare, som vapen och som sina personliga ägodelar. En 4 och 6 åring som konstant hade ångest varje vecka det närmade sig byte. Som var "upp och ner" varje gång de kom hem till mig. Som längtade, längtade och längtade, de ville bara ha sin mamma.
Jag stod ut länge, jag testade alla vägar till kommunikation i 2 år! Sen hade jag fått nog. Och nu bor barnen med mig. Är det synd om pappan? Nix! Han hade lika stort ansvar som mig att få det att fungera både i äktenskapet och när det tog slut.
Han kunde aldrig se förbi sina egna hämndbegär. Det kan han inte nu heller. Men självklart har barnen umgänge med honom ändå. Regelbundet och nu stundar 3 veckors semester för barnen och honom. Han är deras pappa, om än bäng och elak. Obs här vill jag påpeka att han inte är direkt elak mot barnen. Näee! De har mer en "ickerelation". Faktiskt inte speciell olik den relation barnen/han hade innan skilsmässan. Jag gjorde honom till "a hell of a good father".
För att "knyta i hop säcken", i vad jag startade med så har jag lärt mig att det är så lätt att ha tankar och ideér om hur det ska vara i föräldrarskap, när man själv inte varit i situationen.
Mina barn höll på att knäckas, tilliten till mig, som inte "gjorde något" för ungarna (mitt ena barns tankar). Jag blev ifrågasatt när de undrade hur jag bara kunde lämna dem grinande, ovilliga varje vecka. De frågade om jag inte ville ha dem... Kort sagt, mina barn mådde skit under denna tid.
Hur mådde jag? Det var ett helvete! Att vv lämna 2 barn som inte ville. Jag var så klart supermamman, lugn, sansad, bestämd, pratade alltid gott om pappan. Men min kropp, mitt hjärta höll på att brista. När 2 år gått höll både jag och, speciellt det ena barnet på att gå under. Kommunikationen med pappan var 0 och ingenting. Jag förslog honom den ena lösningen efter den andra. Men NEJ!
Då bestämde jag mig för att kontakta advokat. Och det blev lång utredning. Och barnen fick bo mer hos mig. Sen 3 år så ha vi det så. Barnen mår bra, tilliten till mig har reparerats. Bra!
Pappan har mycket långt kvar att reparera de skador som han förorsakat oss alla. Barnen ser inte honom som en viktig del av sina liv. Sorgligt! Och jag önskar av hela mitt hjärta att de en dag kommer att känna tilliten till honom. Jag jobbar benhårt med att hjälpa dem att acceptera sin pappa som han är. Se förbi hans "mörka sidor", och se det positiva. Kanske tonårstiden är ett så´nt gyllene tillfälle?
Och en annan sak som finns i säcken det är ju att "de/ni som inte har barn" så lätt frånser det faktumet att anknytningen skapas inte av att man är mamma eller pappa. Det skapas av tid och omvårdnad. Därav så kanske soc & rätters hänsynstagande av de faktumen i utredningar. Vilket 100 % stämmer. Självklart har barnen en större fysisk och psykisk bindning till den som vårdat dem. Det är den bindningen som är viktig. Inte något annat!
Om mina barns far hade vårdat dem mer både i äktenskapet och utanför så hade mina och barnen srelation varit så stark, medans hans relation med barnen är försvagad pga av det.
Det är hans val, inte mitt. Och jag finner det märkligt om soc hade gått emot barnen/mig i det faktumet. Varför skulle mina och barnens ihärdigt uppbyggda relation skadas av att någon måste vara PK ur samhällsperspektiv? Vi som går igenom detta är riktiga människor, med riktiga känslor och investerngar i våra barn.
Och sen vill jag lägga till, att kvinnor gärna går med på att pengar är viktigare för att mannen ska fortsätta jobba medan de får ta hand om barnen.
Men handen på hjärtat, handlar det BARA om pengar?
Det tror inte jag, pengarna används som argument för att få göra som man vill. Det är svårt att stå för att man vill att lilla mor är hemma och lille far jobbar eftersom det inte ligger i tiden. Vi låtsas att det är ekonomin det handlar om, för att ta bort det faktum att vi i stor utsträckning är grottmänniskor fortfarande.
Dock är jag övertygad om att män som känner för det, vill vara hemma med barn klarar det alldeles utmärkt. (till största delen, undantag finns alltid)
Men jag tror vi får acceptera att en del män inte vill vara hemma med barnen när de är små, och inget talar för, såvitt jag vet, att de inte skulle älska sina barn för det. Det handlar inte om kärlek heller.
Att kvinnor påverkas psykiskt av att vänta och föda barn är väl ingen hemlighet. Hur många mammor kommer inte ihåg hur det var när man var nyförlöst. Känslorna åkte dergodalbana i kroppen, ena stunden var allt bra och i nästa så grina man för ingenting. Det finns även de som drabbas av psykoser.
En mamma knyter ann till barnet innan de föds, något som en pappa aldrig kan. Det finns pappor som knyter ann till sina barn och tar hand om de på alla sätt. Sen visar det sig att de inte är far till barnet. Ungefär som de som adopterar barn, de älskar barnen för de dom är inte för att de är biologiska. Som de barn som blev förväxlade på BB i Tjeckien. Föräldrarna vill inte byta tillbaka till sitt biologiska barn.
I ett annat liknande fall så misstänkte mamman att hon fått fel barn men sjukhuset viftade bort det. Har även läst om andra fall där man förväxlat barnen på BB och det är mammorna som "känner" att det är fel barn.
Sen finns det män som inte får vara hemma. Mammorna låter papporna inte få vara pappor. Kanske för att papporna inte gör precis som mamman, de ger maten för fort, rapar inte ordentligt, får ha blöjan för länge osv. Vissa mammor måste låta papporna få vara pappor och lära sig vara pappor. Många pappor vill och kan bara de får.
Håller helt med Charlotte. Kvinnor har under 10000-tals år utvecklats och optimerats för att på bästa sätt ta hand om barn.
På samma sätt har män utvecklats och optimerats för att leda samhällen och familjen. Män är helt enkelt bättre lämpade att vara ledare. Att det är män som dominerar i styrelser, företagsledningar, parlament m.m. är fullt naturligt. Män är helt enkel betydligt bättre lämpade.
De bästa ledarna sägs ju vara de som har psykopatdrag, så de männen ska ju kanske inte vara hemma med barn, utan vara generaler och dela ut order och vara stenhårda.
Finns kvinnor som har de dragen också och de är bra ledare de med.
Psykiskt har jag ju förklara lite, om hur känslor och allt går upp och ner. Det finns de som inte känner av smärta första dagarna efter en förlossning. Endorfinkickar har ni väl hört talas om. Det finns andra som kan råka ut för psykoser och förlossningsdepresion pga den stora omställningen det är att föda barn. Det mest omtalade fallet är väl Brooke Shields depresion.
För att depresioner, psykoser och humörsvängningar är psykiska. Naturligtvis så visar det sig genom fysiska aktiviteter. Men grundproblemet är psykiskt. Annars skulle vi inte ha några psykiska problem endast fysiska.
Hormonerna påverkar humörsvängningar och detta, humörsvängningar är psykiskt. Därför har endel kvinnor använt detta som försvar vid brottsmisstanke. Grundorsaken är psykiskt och visar sig fysiskt.
Men att hormoner kan påverkas fysiskt håller jag med om. Men mixtrar man med hormonerna så påverkar det även psykiskt. Så det sätt mammor, och andra för den delen, uppför sig på kan kanske bero på något fysiskt som påverkar kroppen psykiskt och även visar sig som något psykist. Nu blev det ingvecklat. Hänger du me?
O ja, en förlossning och graviditet är i första hand fysiska, så är även orsaken till det =) Men det kan leda till en psykiskreaktion.
Det som kan hända i kroppen är att hormonerna kör sitt eget race och detta påverkar hjärnan, det psykiska. Ungefär som vid PMS och PMDD. Hormonerna ger och blandar. Hittade detta att Jonas Gåde ang PMS och PMDD och hormoner:
"Det finns två former psykiska åkommor som är kopplade till premenstruellt syndrom (PMS) och (PMDD) premenstruell dysfori, den senare är en svårare form av PMS"
Han förklarar även vilka följdeffekter detta har och där räknas bla upp humörsvängningar, depresioner känsla av att inte ha full koll.
Sen har vi ju detta med förlossningsdepressioner. Kolla länken, de förklarar det betydligt bättre än jag:
Men det är skönt att veta att detta inte är något som varar för evigt utan går över för det mesta av sig själv när hormonerna är i balans igen och inte påverkar hjärnan.
Det jag menar med att det visar sig fysiskt. Jo, har man humörsvängningar så märks det. Man smäller och stampar osv eller är man deprimerad så kanske man grinar mycke och orkar inte så mycket fysisktarbete.
Ja, inte vet jag. Detta är vad jag tror och har sett i verkliga livet. Fast de är knöligt att förklara så att andra ska förstå.
Ja visst, klart att människor agerar utefter hur de mår. Det behöver du nog inte förklara för någon käre Funderare. Det tror jag alla är införstådda med.
Men mår gör man bland annat av hormoner. Och att de förändras vid en graviditet är fysiskt, biologiskt.
Och dessa förändringar som förekommer i en kvinnas kropp vid graviditet och under och efter förlossningen är fysiska för att hon ska knyta an till sitt barn, enormt mycket knyta an och vårda barnet.
Och dessa hormoner är i regel naturligtvis starkare hos en gravid kvinna och en nyförlöst kvinna än hos den blivande eller nyblivne fadern.
Dessa hormoner uppstår även hos en engagerad man som ska bli far eller just har blivit det men de förekommer inte i samma omfattning som hos modern, men mer än andra män som inte är engagerade i en graviditet och kommande föräldraskap.
Detta sker alltså först fysiskt och sen agerar man i enlighet med vad man känner av dessa hormoner.
Precis som vid pms, det sker saker i kroppen och en del får humörsvängningar som kan vara rätt galna.
Vad galenskap har för funktion är det man ska fundera på, inte beror på.
Det är galet varmt. ;-)
Hjärnan smälter och blir som mjukost tycker jag. Trycker tillbaka den flera gånger om dagen när den hotar tränga ut genom andningsorgan och hörseldito.
Nu var de väl skillnaden mellan fysiska och psykiska känslor vi talade om.
Hur känner man något fysiskt och hur känner man psykiskt något undrar jag över.
"Ville bara tillägga att det finns både fysiska och psykiska känslor" var vad som sader och det är det jag undrar om. Hur förklara Funderare skillnaderna.
För varmt? Coola ner lite... If you wanna be happy for the rest of your life never make a pretty woman your wife! So from my personal point of view get an ugly girl to marry you... ;)
Jag är tammefanken lite autistisk, jag förstod inte, förstår inte när man säger en fysisk känsla. Jag förstod verkligen inte vad det innebar. Jag måste ha det korrekt uttryckt att känslor kan bottna i fysiska och psykiska företeelser.
Ibland tror min man att jag driver med honom, men jag fattar inte ibland om man blir för "talspråkig".
Trots det kan jag krångla till, associera och göra om ord så det blir väldig konstigt. Fast det är egentligen inte medvetet. Jag är bara skum.
Charlott: Fysisk känsla - något man kan känna så som smärta eller varmt i solen. Psykisk känsla - tråkigt, glad och lycklig.
Du skriver:
"Jag tänker mer att det är biologiskt, ett samspel mellan känslor (psyke) och rent fysiska faktorer"
Så jag tolkar det som att känslor är psykiska, fel av mig, vet inte..
Du skriver senare:
"Hormornerna ger känslor men de är ju en fysisk företeelse"
Och jag hävdar att känslor är psykiska, de som man känner vid humörsvängningar. Så jag trodde att det var det som detta handlade om. Ifall mammor påverkas både psykiskt och fysiskt vid graviditeter och förlossningar. För det är det som jag hävdar hela tiden och du motsäger dig. Jag skrev min kommentar för att påpeka detta och du kontra med:
"Funderar, vad menar du med att kvinnor påverkas psykiskt?"
Jag förklarar min ståndpunkt och då skriver du:
"Men funderare varför kallar du det psykiskt, det är ju fysiskt"
Jag vet inte riktigt vad du är ute efter. Så nu fattar jag inget. Solsting kanske....
jag håller på och försöker förfärdiga en artikel i värmeböljan, så jag ber om misskund: kan inte göra några större blogginsatser idag. Det här med fysiskt och psykiskt är inte så lätt precis! Descartes menade att kopplingen mellan kropp och själ satt i tallkottkörteln, om jag inte minns fel. En del har hävdat att de är parallella system utan kontakt sinsemellan (Leibniz, tror jag).
då var vi överens då? Jag har hållt med dig om det fysiska förändringar som du räknar upp. Jag tog upp de psykiska och då höll inte du med. Men vi kanske kan göra det nu =)
Det svåra med sådana här fall då någon gör som Daddy och går ut i media eller i en blogg innan en process är avgjord är att den som försöker ta ställning i skuldfrågan omöjligt kan ha tillgång till hela bilden. Den som vill bli friad av allmänheten sorterar självklart fram det som är fördelaktigt och förtiger eller tonar ner annat. Någon föreslog Daddy att han skulle göra bloggen mer överskådlig, idag är det svårt att hitta fram till fakta i målet, det mesta riktar sig till känslan med hjälp av musik och bilder, med mera. Ingrid Carlqvist är övertygad om hans oskuld, vilket skulle ursäkta att han satt ut dotterns bild och personnummer. Må så vara. Men man bör vara medveten om riskerna: sannolikt är detta inte sista gången en anklagad använder sig av en blogg innan processen är avgjord. Algot
Helt klart är pappor sämre som föräldrar. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3120727.svd Nej, men i liknande fall är pappor ovanligt överrepresenterade. Nåt med hormoner, kanske.
Algot, Undrande, RR, m.fl: självklart kan jag inte veta, och det jag skriver här kan och bör heller inte påverka dem som jobbar med fallet. Ibland provocerar Daddy "rödstrumporna" - jaha, så videon var alltså en provokation. Liksom Arnold Schwarzeneggercitatet, mitt i vårdnadstvisten. Med mera. Ser man på. Som man ropar får man svar, antar jag. Jag överlämnar med varm hand detta fall till dem som är mer övertygade än jag. Och återvänder till det jag skrev i början: det är inte bra med privata domstolar vare sig i media eller i bloggar.
Det centrala nördsystemet är allestädes närvarande, Valens. Men Descartes hade nog fel om tallkottkörteln.
Varför underförstått skryt med att blanda in Descartes? Och "som man ropar får man svar" använde /L just inne hos IC... och h*n fick det! Daddy gör helt rätt som inte ligger lågt i den här bloggtsunamin. Radikal patriarkatchauvinist
Maja Lundgren Håller med dig, det centrala nördsystemet måste vara allestädes närvarande då den kan projeceras... Kanske inte som René har tänkt sig i sin fenomenala analytiska geometri men ändå som René har lärt oss: Cogito, ergo sum
"Radikal patriarkatchauvinist": lite sånt får du tåla. För övrigt är det hur lätt som helst idag att googla fram grundläggande info. Kul att lära sig nåt nytt, eller?
"Radikal patriarkatchauvinist": låt mig återkomma till ämnet lite senare... För övrigt är det hur lätt som helst idag som igår att minas det som har samlat i över 200 universitetspoäng... Kul att lära andra nåt helt nytt, eller?
PS. Visste ni att i vissa länder var filosofin som ämne på universitetets tekniska linjer med?
Systerdyster, jag läste också artikeln om det döda kvarglömda barnet och undrade hur man är funtad om man inte klarar att köra bil samtidigt som man tänker på vart man ska köra. Den klassiska bristen på manlig simultankapacitet?
Jag är själv adoptivbarn. Född i Sverige (sådana adoptioner var ganska vanliga på 50-och 60-talen). Jag har som många andra adopterade undrat över mitt ursprung, funderat över "varför" och känt mig annorlunda. Har genom hela livet haft svårt att knyta an till andra människor, antagligen därför att jag togs från min biologiska mamma direkt efter födseln och tillbringade mina 3 första månader på spädbarnshem. Just att det brast i den här första både biologiska (fysiologiska) och psykologiska anknytningen anser jag ha påverkat hela mitt liv och alla relationer till andra människor. Nu tror jag inte att det skulle haft någon betydelse vilket kön den jag hade fått vara nära som nyfödd skulle haft. Bara att EN människa, man eller kvinna, hade gett mig kärlek och närhet. Men nu fick jag aldrig den närhet som mina egna 3 barn fått vid ex. amning. Det märkliga är att jag aldrig funderat över min biologiska pappa. Alltid bara mamma. Och jag har definitivt haft svårare att förlåta min biologiska mamma, särskilt sedan jag fött egna barn. Jag har träffat henne en gång, då var jag fyllda 30. Det var inget tårdrypande möte men jag fick svar på mina frågor. Hon var ung, pappan var ute ur bilden och inte intresserad. Men faktum kvarstår, nin biologiska pappa har jag aldrig känt agg för men aldrig heller fantiserat om. Jag vet inte om jag är unik. De TV- program som kört teman om försvunna människor har ofta haft barn som just letar efter mamma. Domen blir också mycket högre mot mammor som försakar sina barn, misshandlar eller förgriper sig. Det ska ligga i våra kvinnliga gener att ta hand om och vårda våra avkommor. Papporna får liksom mer lära sig under resans gång och där har mamman en jätteuppgift att verkligen släppa in honom i barnets liv.
precis min fundering, varför adoptivbarn söker efter sin mamma. De som söker efter sin pappa har oftast sin mamma med sig. Ställde denna fråga på en annan blogg (no name) och gissa om jag fick på huvudet.
Om funderingar: ”Min pappa visste inte att jag fanns” http://www.aftonbladet.se/wendela/article5015646.ab
- Trots att Kajsa hade det bra, fantiserade hon ofta om sin biologiska familj. - Tankarna, bilderna och fantasierna kring den biologiska familjen växte i takt med att Kajsa blev äldre – och i tonåren började hon känna en längtan efter att ta reda på mer om sig själv. - Hon umgicks med sina syskon, med sin mamma, pappa och andra släktingar. Överallt möttes hon av kärlek och värme. – Men, fortsätter hon, som adopterad går det aldrig att ta igen förlorad tid eller krysta fram känslor som kanske inte finns.
Valens: Jag kan ju bara tala för mig själv. Men så tillhör jag också en generation där pappor var ganska frånvarande, nästan alla mammor var hemmafruar och skötte hem och familj, min pappa arbetade mycket, när han var hemma skulle han få vara ifred och vila. Det ser ju helt annorlunda ut idag, tack och lov. Och idag har jag mycket bättre kontakt med pappa än med mamma. Min biologiska pappa vet att jag finns, när jag föddes hade han redan ett barn som han inte ville ha kontakt med. Jag känner att jag inte orkar bli besviken och väljer därför bort att söka upp honom. Det är antagligen helt riktigt, jag kommer aldrig någonsin bli helt "hel" som människa. Det går inte att totalt reparera skadorna jag fick som nyfödd. Men det blir bättre och bättre. Jag vet idag varför jag ständigt kämpar för att duga, få bekräftelse och bli älskad. Vet på ett intellektuellt plan men det är inte alltid känslorna hänger med i svängarna. Jag delar ju det här med en massa andra adoptivbarn, fosterbarn och alla som kommer från mer eller mindre dysfuktionella familjer. Men djupt i själen, i hjärtat, gör det fortfarande oerhört ont att ha blivit bortvald av min biologiska mamma. Mycket mer ont än att en man som i stort sett bidragit med lite spermier valt bort mig.
Skrytet om 200000 universitetspoäng och klichéartad kännedom om gamla vinpimplande grekiska och franska filosofer kom förutsägbart igång ser jag. "Man is born ignorant, not stupid, but made stupid by education". Radikal Patriarkatchauvinist
Man kan bli bortvald av sina föräldrar även om de är fysiskt närvarande. Den där känslan av att inte duga riktigt tror jag är mer vanlig hos kvinnor än hos män, oavett famliljekonstellation. Det genomsyrar samhället hela tiden, kvinnor duger inte som de är, de behöver banta, skönhetsoperera sig och raka sig ordentligt för att vara OK. De blir ständigt bedömda, bäde av män och andra kvinnor och mycket tid och energi läggs på att duga i andras ögon.
Man få inte glömma att samhället såg helt annorlunda ut på 50-talet! Situationen för en ensamstående mamma var inte avundsvärd. Jag växte upp med en ensamstående mamma på den tiden och det var inte så lätt för henne, de förstår jag. Så jag kan förstå att man valde utvägen att adoptera bort ett barn. Det var som att välja mellan pest eller kolera kan jag tro.
Anonym 13:05 Franska filosofer? Det var ett svar till Maja... Tyska filosofer? Har aldrig nämnt någon... Läs noggrannare, allt. Innan du stämplar ditt eget varumärke.
Snälla Valens: Var i h-lskotta har jag nämnt något om någon tysk filosof ( finns bara en och det var Ernst Jünger)?? Jag skrev "gamla vinpimplande grekiska och franska filosofer". Det var någon annan som namesdroppade "Leibniz", inte jag. Läs om igen, hoppas du inte är dystelecktiker - du verkar vettig annars. Radikal Patriarkatchauvinist
Anonym 10:29 Undrade du om när du ska få svar på frågan om hur Maja vet vad folk brukar kalla sig på pedofilchattar? Fick du något privat svar? Om inte, jag väntar lika febrilt på Majas svar...
Sokrates var en tönt som alltid velat bli barnmorska, som drev runt i stan istället för att hjälpa till hemma. Descartes var p g a grav alkoholism utsatt för hallucinationer - han trodde att han var någonting... Aristoteles blandade giftet som tog livet av den store Alexander. Fortfarande anses det bland frustrerade kälkborgare som ett tecken på "bildning" att känna till namnen på dessa fårskallar... Radikal Patriarkatchauvinist
Ja nu var det full aktion hos IC och MA ang. Maja. Kanske dags för MA börja rita små kors igen på folk hon inte gillar. Eller "outa" hotade kvinnor tillsamans med de de "skickliga journalisterna" på DOS. Eller kanske andra goda "samhällsgärningar" av fascistoid karaktär. Om jag ser MA i offentligheten bortom veckotidningarna så kommer jag och många fler att agera. Och det har inte ett smack att göra med de frågor hon driver som hennes fans tror. Utan pg. av att MA har förverkat all rätt att någonsin synas i någon form av seriös journalistik. Att HOTA sina meningsmotständare. Att påstå att DOS sysslar med avslöjande journalistik. Att rita små kors till ML för att hon håller sig med "häxor". Hur var det nu med Carstoned MA som du påstod var anställd av Piratförlaget? Hon visade sig vara en liten fjortis som tyckte du var en "tjock tant" ungefär. Inte mycket till Piratförlaget där inte! Du ljuger i din blogg, du hotar, och du sysslar med riktigt dålig journalistik.
Jag var en av dem som stödde dig och är mkt tacksam att personer som var betydligt klokare genomskådade dig och såg till att du inte fick Grävpriset. Skam på dig Monica Antonsson. Stor Skam!
K Landberg: jo jag har sett det, men det är egentligen inte så farligt det som står där. Labil har jag blivit kallad förr. Någon skickar brev från Luxemburg och spårar min ombytlighet till mina böcker, bland annat borde Pompeji ha hållit sig till en strikt informativ stil. Och så vidare. Det enda jag egentligen ogillar är det ständiga pratet om häxor. Som nu senast inte skulle höra till "begåvningsreserven". DOS och kompani och deras metoder var förskräckliga. Sen gillar jag inte det här: "Om jag ser MA i offentligheten bortom veckotidningarna så kommer jag och många fler att agera." Det tycker jag inte om.
Försök inte göra dig intressant, Maja. All din korta tid på jorden tycks enbart gå ut på det. Ställ dig vid diskbänken i stället. Radikal Patriarkatchauvinist
Maja Lindgren det handlar inte om dig. Jag tror du tar utspelen från MA med en stor portion självditans/ironi. Det handlar främt om en viss form av journalitik som jag aldrig sett maken till! Du eller jag kan skaka på axlarna åt fenomen som DOS. De som blir utsatta och varken har resurser eller kontakter kan inte göra det. De är redan i underläge. För dem kan det dessutom innebära ett faktiskt hot. Att en journalist beblandar sig med den sortens avarter är fullständigt oacceptabelt. Inte heller är det acceptabelt med den här formen av mer eller mindre subtila hot som Monica Antonsson ägnat sig åt. Nu är hon så marginaliserad som journalist att det inte är någon risk att hon hamnar i större sammanhang. Det har hon själv satt stopp för. Men och det här gäller mig. OM Monica Antonsson kommer på tal så kommer jag kan vara mycket tydlig om vad jag anser om hennes s.k. journalistiska metoder. Det är bara att gå in och titta på delar av hennes blogg. Detta handlar om henne som yrkesverksam journalist och inte som privatperson. Nu är det ett antal journalister som haft en titt på bloggen och mest skakat på huvudet. Och det där med korsen ogillar jag skarpt! Verkligen ogillar! Ett mycket märkligt beteende. Som sagt det här står för mig. Nu kommer väl dräpan om ROKS o bla bla. upplysningsvis är jag helt ointresserad av både ROKS o diverse vårdnadstvister. Men mycket intresserad av hur en journalist har mage att bete sig inihelvete uselt. Hon är ett utmärkt exempel på medborgar journalistik när den är som absolut sämst!
Hm... radikal patriarkchauvinist: finns du? Gör du en parodi på "kvinnor ska hålla sig mellan knytnäven och spisen"? Men det är sant att jag har en del odiskad disk, ska ta itu med den nu. K Landberg igen: ska förtydliga en sak - jag gillar inte talet om att stoppa eller tysta någon, inte heller en journalist. Däremot är det bra och viktigt med kritik.
Charlotte: om man bara kunde ställa diskstället utomhus... som på landet, när man diskar i en balja.
Landberg igen: alltså kritik av metoder och medborgarjournalistikens avarter: japp. Där är jag med. Men det där med att försöka stoppa någon som journalist - där är jag inte med.
Man behöver inte "tysta" Monica Antonsson det är bara att hänvisa till hennes blogg! Lämnar ämnet här. Helt OK med ditt ogillande men ändrar inget i sak för min del.
K. Landberg är absolut ingen journalist och vet inte ett dugg om branschen - K Landberg är ytterligare en kvinna som borde hålla sig nära diskbänken i stället. Radikal Patriarkatchauvinist
Bron kan även vara just bron, du bron över vattnet, diket eller vad man då vill. Farstubron de är bron utanför ytterdörren, det säger vi här i alla fall.
Och varmt och kvaft är det =) åskan gick men inge regn och inge bättre luft, voj voj.
Nix du har så rätt så jag är ingen skrivande journalist utan jobbar på ett tevebolag. Branchen kan jag dock utan och innan. Men visst älskar diskbänken! Kan du utveckla det där med Radikal Patriarkat chauvinist..låter spännande! Är ni många? En liten spirande folkrörelse kanske? Vem vet vi kanske kunde göra ett litet inslag?
Jag anar fortfarande ugglers när det gäller Radikal Patriarkatchauvinist som hatar filosofer. Någon behagar skämta.
Är inte så mycket 08:a att jag tror att man diskar i balja överallt utom i Stockholm... Men är det sant att man inte säger "vi ska åka ut till landet" om man ska till sin stuga utanför t.ex Umeå eller Göteborg? En som varit jättetyst om saken i fråga under ganska lång tid är Annika Widebeck, tror jag. Men hon är ju ingen Marklundanhängare. Så inte vet jag.
Det räcker med två så har vi en liten rörelse.....och med det namnet så är det definitivt spännande! Men jag vill gärna ha hela manifestet om det går för sig. 1. Diskbänken (utveckla tack) 2.? 3.??
K Landberg gör det vanliga felet bland nutida ungdom; särskrivning. Ta med Svensk Grammatik och snegla i medan du diskar. Glöm vad du "lärde" på Kalix folkhögskola innan du lyckades bli "socionom" utan examen. Medborgare Y skall hålla sig till konfektionsbranschen och bedöma passande kostymer. Verkställ!! Militantradikal Patriarkatchauvinist
Hahaha, ja här kommer man in och får se Militantradikal Patriarkatchauvinist... Lär han ut svenska? Skrev han inte tidigare "dystelecktiker". Det här var ju riktigt roligt! Snippan
"Radikal Patriarkatchauvinist" är en dimridå (och en idiot som Nick). Men det är ju tacksamt, hör man, att hänga upp polemiken där, på denna inbillade representant för "gubbslemmet".
Jävla massa hatfyllda och idiotiska inlägg, som jag ser det.
K Landberg du får stående ovationer! Sannare ord än nedanstående citat har nog inte skrivits på mycket länge!
"Men mycket intresserad av hur en journalist har mage att bete sig inihelvete uselt. Hon är ett utmärkt exempel på medborgar journalistik när den är som absolut sämst"
23.55: Inte lätt att vara dinosaurie. 23:42: envis anonym, ämnet bör avvecklas. Det har framkommit ytterligare nya uppgifter och Daddy måste plocka ner bilderna och videon på dottern. Ovationer: jag tror att M.A skadar sig själv genom att inte lyssna, säger man det blir hon ännu argare och kallar en pr-kåt, men handlar inte om det.
För egen del är jag övertygad om att MA har en alldeles egen PR-strategi genom att hålla sig med enkom ja-sägare och lägga sig i infekterade vårdnadstvister.
Så spännande att Monica beskyller dig för att vara PR-kåt! Det var ju precis det hon själv blev anklagad för att vara när hon började blogga om sin bok och även efter boksläppet.
Jomen pr-kåt är ju något man alltid kan ta till. Roberto Saviano, han som skrev Gomorra, blev länge anklagad för pr-kättja. Det är inget argument och just därför är det så bra, för det går inte att svara på det!
Läs gärna om hur man kan sprida hat och hur påståenden kan drabba.
: http://www.nwt.se/mera/helg/article28383.ece
Inte skall det väl få vara så att du genom att tro kan förstöra för andra, eller genom att agera i affekt få andra att må så dåligt att dom inte orkar försvara sig.
Barn hamnar i kläm i stället för att få bli älskade av båda sina föräldrar.
I fallet ovan så blev en hel familj drabbad.
Tur att dom hade varandra.
Tänk efter innan. Emaptisk förmåga.
Hur skulle jag själv gjort om det var mig det handlade om?
Om vi för en sekund lägger allt som har med Daddy att göra åt sidan och koncentrerar oss på Maja Lundgren (låt oss också lämna frågan om Maja Lundgrens eventuella författartalanger därhän) - är det verkligen ingen mer än kloka Maria i Luxemburg (se Monica Antonssons blogg) som ser sanningen? Majas Lundgrens blogg startade lite trevande med inlägg från Neapel som knappt någon brydde sig om. Inte förrän hon fick igång debatten om Monica Antonsson och i ett senare skede Daddy började folk läsa och kommentera. Det är uppenbart vad folk engagerar sig i: när Maja Lundgren ville få igång en debatt om smygnatofiering hakade ingen på och följaktligen övergav hon den diskussionen snabbt. Då och då skriver hon ett inlägg om Neapel, antagligen mest för att hålla skenet uppe av att detta är en seriös blogg hållen av en seriös person, tillika (självutnämnd) Neapel- och camorraexpert. Maja Lundgren vill få så många läsare och kommentatörer som möjligt, kosta vad det kosta vill. Hennes narcissistiska ego kräver det, och alla försök till en kritisk hållning, inte gentemot debattämnena men gentemot Maja Lundgren själv, förlöjligas och avfärdas direkt. Har ni som kommenterar på denna blogg, och då speciellt ni som gör det under eget namn, någonsin frågat er om Maja Lundgren eventuellt har något dolt syfte med sin blogg? Kan ni vara helt säkra på att bloggen inte är ett experiment som så småningom kommer att utmynna i ännu en uthängningsbok? Ingen bör lita på Maja Lundgren. Hon är, som någon skrivit i kommentarsfältet alldeles i början av hennes bloggande, en mycket falsk person.
till anonym som upplyser oss om att Maja är falsk och smider hemliga planer hehe
Tja Maja Lundgren är begåvad, skriver roliga texter och har en associationsförmåga utan dess like! Har hon nytta av sin blogg för ev framtida böcker icke mig emot.
Dessutom tar hon sig friheten att vara velig, lite småknäpp och alldeles osedvanligt seriös i en rätt trevlig röra. Rätt befriande må jag säga.
Men föredrar man rekordeliga bloggar som inte tillåter någon form av kritik och saknar all självdistans så är det väl bara att hålla sig till dom!
Fabulerar författaren? Begår hon tom stilbyten som gör läsaren alldeles förfärligt förvirrad? Kan jag lita på att Maja Lundgren verkligen skriver den enda Sanningen?
Skojiga frågeställningar som jag tänker begrunda den tidiga vackra morgon.
Här blir man dessutom inte knäppt på nosen av bloggägaren om man skulle råka särskriva eller använda ord som inte finns i SAOL. Det är befriande med en viss velighet, att läsa andras argumentation och faktiskt tillåta sig själv att inte vara så tvärsäker alla gånger. Något som kanske är sann ödmjukhet. Både hos Maja och flertalet skribenter. Det blir ingen givande dialog om en part hela tiden tar till fula härskartekniker som att förlöjliga andras tankar och åsikter.
F.ö. kan jag glädja Radikal Patrikatchauvinit, jag har städat köksskåp hela helgen,knappt varit utanför köket. Och detta i 31 graders värme...
Anonym 01:00: Vad är det du vill säga med din kommentar? Vart vill du komma och vad får du ut av att skriva som du gör? Så länge som Majas narcissistiska ego inte tar sig de kränkande uttryck som är vanligt bland dylika typer så är det helt OK för mig iaf. Skulle hon däremot göra den helomvändning som Monica Antonsson gjorde så hamnar saken i ett annat läge.
Buon giorno. Går det att svara anonym 00.01 utan att använda ordet jag? Roligt att mitt begrepp "smygnatofieringen" tas upp av denna indignerade anonym. Men jag ska skärpa mig angående narcissismen: tanken är att även andra ska kunna vältra sina egon i denna avskrädeshög för häxor. Jag tror inte på tvärsäkerhet. Anonym 11.39: jag är emot pedofilchattar. Vet inte riktigt vad du är ute efter, men kul att du är på hugget.
Hur som helst så var det fint med Systerdysters berättelse om sin barndom.
lite narcissistisk måste man nog vara för att ha blogg. Var och en får väl leta upp ett ställe som känns ok. Jag ska ut och sola nosen på gården, sitta på förstukvisten med kaffet. Det där man drömde om hela långa vintern. Berätta gärna var ni intager erat kaffe!
Medborgare Y; 1,5 meters avstånd och anhållan innan du tilltalar en överordnad, narcissist! Sanna - mina ord, nu har Ax gått till Limpa i Dackefejden och subversiva element skall hålla sig till diskbänken!
Claes: jag gjorde testet - men när det var klart och resultatet skulle komma hängde sig datorn. Ska göra om det. Det är rätt kul med personlighetstest.
"Medborgare Y; 1,5 meters avstånd och anhållan innan du tilltalar en överordnad, narcissist! Sanna - mina ord, nu har Ax gått till Limpa i Dackefejden och subversiva element skall hålla sig till diskbänken!
JA Maja det kan vara värmen och det verkar lite som om Tristan har skaffat sig helikoptererspektiv, börjat se saker från olika perspektiv.
Narcisim tar han upp och det är bra.
Som jag tidigare saggt så ser jag gärna att du berättar din journalistiska tanke bakom allt detta är det Journalistik eller författarskap det handlar om?
Alla dessa inlägg har skapats på en diskussion om Daddys och Ranias rätt. Därför funderar jag på vad som är poängen och vad det skall leda till.
Unni´s sida är bra och hon gör ett annat experiment i nya media/bloggvärlden.
Titta lite där och skriv på hennes oavslutade bok om Ni vill få kredit.
Leroy
(Som faktiskt fortfarande tror att Maja vill stå upp för objektivitet och sanning. Inte fastna i en massa svammel som orsaken till alla dessa kommentarer i denna debatt egentligen handlade om från början.) (Även en surrealist kan tycka om konkretism.)
Väljer att lägga ut en länk till en annan king of popp som oxå gick bort alltför tidigt som en hyllning till de pappo som kämpar likt Daddy : http://www.youtube.com/watch?v=oc-YCcP1HrU
Fattar ni inte så tycker jag Ni skall läsa på om Lakotah Indianernas kamp. : http://www.republicoflakotah.com/wp-content/uploads/2009/06/russell-means-tazz-paula-show-060909.mp3
Eller se mer om varför man bör gå en mile i mina skor innan man uttalar sig på sidorna: http://www.republicoflakotah.com
Eller : http://www.republicoflakotah.com/wp-content/uploads/2009/06/russell-means-tazz-paula-show-060909.mp3
Jag gillar egentligen Oren Lyons of the Onandaga klan mer. : http://www.youtube.com/watch?v=qO_6cA4Doqw och det som händer på Global Forum: http://www.youtube.com/watch?v=nlk8EbVacyw ("Lot of talk an little of walk.")
Eller: http://www.youtube.com/watch?v=cuPcCIVUuRo
(Mother earth frågan ur ett helhetsperspektiv.)
Maja en utvekling eftersom du förut frågade om Nevada öknen och jag vill lyfta de Indian vänner från Washoe och Paiute som jag då fick lära känna som hade sina släcktingar i de reservat jag besökte som många av dom var tvungna att leva i. Inte många fick chansen men tur at dom trotts allt har rätten att tala. : http://www.youtube.com/watch?v=cz_Fe283TsQ Dot so la lee
Eller Shosone Paiute funderat om Spirit cave man. : http://www.youtube.com/watch?v=xppOQnAAIZA
Nevada är intressant och så är även historien.
Men man får hoppas att sanningen får vara det som får lyftas.
Surrelaistiskt men sannt.
Indianerna har faktiskt rätt om detta med moder jord.
Leroy när ska du vakna upp med insikten om att du är insnöad i samma gamla hjulspår och själv är i totalt avsaknad av det s.k. "helikopterperspektivet"?
Det finns alltså andra frågor av vikt än sådana som du anser vara intressanta.
Efter en högtidsstund på mässen där vi såg "Hon dansade en sommar" (världens bästa film) med en fröken Jacobsson och hr Oscar Persson blir jag nedstämd när jag här återupptäcker det eviga tjatet om pedofiler. Ägna era krafter i stället åt en långt större fara, nämligen den radikalt ökade frekvensen av nekrofiler! Schasa bort dem från vårdnadsfrågor en gång för alla! Radikal patriarkatchauvinist
Radikal patriarkatchauvinist: den ökande nekrofilin - du menar fokuseringen på Michael Jackson? Jag är ointresserad av M.J, tycker det är konstigt att en så knäpp person kunde göra så tråkig musik. Nu antar jag att maskarna får en del plast och järnskrot att ta itu med. hårdsmält? Anonyma som envist undrar om jag är pedofil: jag förstår vad ni menar, bloggar ska inte tjänstgöra som domstolar, det ska inte media heller. Det har jag sagt tydligt. Sen har media hängt här oftare än tidigare, men jag tror de går vilse i hermeneutiken, det finns inget att göra rubriker av. Sen tycker jag som Algot här ovan: det är ju det här som är problemet med försvar/anklagelser utanför rättssystemet: ska man ö.h.t nämna dem måste man ta ställning i skuldfrågan, annars är det ju helt meningslöst. Så jag kommer inte skriva mer om den saken: vill ni diskutera den så gå till andra bloggar där det försiggår livliga diskussioner.
Anonym 17:44 Du skrev... Jag menar mest att man kanske ska vara försiktig med att anklaga folk för ditten och datten, därav mina frågor om pedofilchattandet. Samma här... Därför blir man liten besviken på dem som falskt anklagar, anklagar och åter anklagar...
Jag tror att vi har här ett mer än tydligt exempel (Maja) på hur irriterad man kan bli...
Tänk på att förlura ditt barn, att se hur ditt barns barndom och framtid blir förstörd... hur du blir lurad på mer än en halv miljon... hur du och ditt barn kränks i mer än 5 år...
Det var på tal om att anklaga folk för ditten och datten...
Självutnämnde ordningsmannen Michael på IC-s blogg har av mig blivit kommenderad att hjälpa eminenta och ordningssamma Systerdyster med städ, disk och inredning men IC desauverade ordern och strök den. Vänskapskorruption? O tempera, o mores!
Anonym 20.53: Till och med min kalfaktor, statarsonen Algot Strömstedt, förstod att jag med "tempera" avsåg värmen och mitt humör, inte tiderna. Är du också en av dystelektrikerna på malajkompaniet?
Grynnas länk, det där låter väl som väldigt vettigt, för ibland verkar inte föräldrar kunna nå varandra och tänka på barnet. De blir så upptagna av att markera inför den andra att det blir hur barnsligt som helst, men fruktansvärt tragiskt för barnet.
Och föräldrarna behöver ju inte vara illasinnade för det, men att de har kommit i otakt med varandra och livet så det bara blir pannkaka av nåt som skulle kunna lösas med lite smidighet och god vilja.
Och när den här sidan kommer till 200 så är det så finurligt att man bara klickar på "senaste" som då kommer upp i höger hörn längst ner och längst upp. ;-)
Grynna: ja, det låter väldigt konstruktivt och bra. Har tänkt lite på det också - att det borde kopplas in en team tidigt i konflikten, innan det skurit sig totalt. Precis som i andra konflikter kan det annars bli en upptrappning tills det i princip är omöjligt att hitta en lösning. Det finns verligen folk som är otroligt bra på att "coacha" folk genom problem med relationer. Skönt att få läsa en god nyhet också.
Charlotte, haha, jag är skitnervös - förut när jag plippat på senaste så har det inte gått att fortsätta kommentera, inte för mig iallafall. Men den här gången måste det funka, för om jag öppnar ett till "o.s.v"-inlägg bara för kommentarfältets skull, så kommer jag bli beskylld för att "kapa debatten" och stjäla andra bloggars besökare; det har till och med påståtts att mina datatekniska kunskaper är större än jag ger sken av, och att jag LÅTSAS inte begripa, bara för att kunna öppna ett nytt kommentarfält. Apropå konspirationsteorier på nätet, "dolda syften" och annat ditstädes.
Tack, äldre herre försökte just svara Leroy som jag inte håller med. Tvärtom har sakfrågan - inklusive humor - fått ett lyft. De närsynta anhängarna till Daddy har ju all möjlighet att skriva på annat håll, inklusive i Daddys egen blogg.
SvaraRaderaEn fråga som kan förefalla som ren kuriosa: vet Maja vem "Strömstedt" var? En gissning? Det verkade vara någon som var insatt i det ena med det andra. Eller var det ett... troll?
Algot
Jag säger bara boktipset, och den soffan ville jag ha =)
SvaraRaderaHahaha, nynnanynnanynna? Jag tyckte den var hemsk!
SvaraRaderaAlgot: inte en susning om vem "Strömstedt" är.
Det var nog kanske Strömstedt himself. Fd. ansvarig utgiare men det får han stå för själv.
SvaraRaderaJag står för det jag skriver och tycker men ok vad är problemet?
Funderat på att sluta tycka eller uttrycka
för det verkar fastna i detaljer i stället för pbjektiv saning ch ev. helhet.¨
Leroy
Objektivitet och sanning skall det så klart stå..
SvaraRaderaLeroy
Även om låten i boktipset var hemsk så nog fastnade den alltid. Alla verkar komma ihåg den =)
SvaraRaderaAnnonymm verkar vara lika närsynt som Tristan.
SvaraRaderaVill du diskutera objektivitet så rekomenderar jag Tristans blogg.
Leroya
Leroy: svårt att tro att det skulle ha varit Strömstedt "himself". För övrigt vem sitter inne med den objektiva sanningen? Men nu ska jag "kojsa".
SvaraRaderaGlömde signaturen: Algot.
SvaraRaderaFinns objektivitet överhuvudtaget - undrar man ibland...
SvaraRaderaVarför tycker du Leroy illa om att det talas om detaljer?
SvaraRaderaKan du inte bara hoppa över de kommentarer som inte intresserar dig och låta alla tala om vad de vill?
Funderare: visst fastnade den! Vem vet, den kanske är bra på nåt sätt. Även det som är lite löjligt kan ju vara bra.
SvaraRaderaAlgot: nej jag tror inte heller att det var Strömstedt, men hade varit roligt om det hade varit det. Han kallade sig "Strömstedt", med citattecken.
Moa: samhället försöker väl eftersträva objektivitet när det ska avgöra vem som är bäst vårdnadshavare för ett barn. Vilket borde vara nästan omöjligt.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaFolk fattar inte att det finns en skala från rena övergrepp till ett otillbörligt "kladdigt" förhållande med barn. De tänker sig att pedofili är våldtäkt. Det finns andra varianter. Visst finns det vuxna som låter sina barn leka med deras könsorgan och menar det är bra.
SvaraRadera"hade varit roligt om det hade varit det".
SvaraRaderaStrömstedt alltså.
Skriver Maja.
Det säger en del.
Vissa är tydligen mer värda än andra.
Vissa vill man hellre ska kommentera.
Och man kan låtsas ha högt i tak.
Har Maja överhuvudtaget sett den snaskiga video som denne "Daddy" gjort om sin dotter?
SvaraRaderaHur kan man göra så?
Jag tvivlade tidigare men nu - dels på grund av vad som framkommit om hans hotfullhet mot flickans mamma och dels på grund av hans exhibitionism och vidrighet - blivit övertygad om hans skuld.
Titta på videon om dottern och ta själva ställning.
Var hittar man den videon då?
SvaraRaderaMaja
SvaraRaderaJag tycker inte att det är ok att flytta till ett annat land med barnen.
Inte heller att kidnappa, eller på något sätt hindra barnen från att träffa den andra föräldern.
Vare sig när det gäller Valette eller baby Thor mfl.
Barn behöver båda sina föräldrar.
Förstår att pappan(Valette) fick egen vårdnad utifrån utredningen, men anser inte att det var ok att flytta.
Förstår bara inte hur det kan påstås att mammor känner mer för sina barn.
Alla människor är olika, helt oberoende av kön.
Ännu så länge så är samhället inte objektivt när det kommer till vårdnad.
Begagnar mig av min (förhoppningsvis) tillfälliga sömnlöshet för att svara de senaste kommentarerna. Rättare sagt, jag svarar på 01.19.
SvaraRaderaFörsta gången jag läste Daddys blogg kände jag ett spontant NEJ, fy fan. En viss övertygelse om att han var pedofil. Sättet att skriva om dottern, exhibitionismen du talar om. Sedan tänkte jag mig tanken att han var oskyldig, bland annat var det att anklagelsen dök upp såpass sent som fick mig tveksam. Samtidigt har jag sällan kunnat läsa den bloggen utan att få starka känslor av obehag. Jag har förlitat mig på att samhället står pall för påtryckningar.
Sedan har det framkommit mer och mer, och jag ska säga att videon du nämner är sådan att jag hoppas att Daddy absolut inte får vårdnaden om dottern ens enstaka helger.
Man får förlita sig på samhällets klokskap. Av det jag har sett av olika medborgargarden på nätet lutar jag åt att rättsstaten måste stärka sig mot egenintressen och lobbyism.
Men det är ju inte fullt i kommentatorsfältet, de som är över nummer 200 ligger på sidan efter sidan ett. Sidan två tar 200-400 kommentarerna.
SvaraRaderaBlir säkert en sida tre också om man fortsätter.
Lilla My: nej man kan nog inte säga så, rent generellt (att mammor känner mer för sina barn).
SvaraRaderaJag har själv inte fött några barn, men jag tänker mig ändå att det kan vara extra svårt att bli totalt avskärmad från barn som man burit på och fött fram. Till och med om man inte älskar dem mer än vad pappan gör, så tror jag att det kan kännas som att man har blivit utnyttjad, att det kan uppstå en enorm bitterhet, med tanke på att graviditet och förlossning ändå är ganska tunga grejer att gå igenom. Sedan kan det förstås ändå vara så att pappan är en bättre vårdnadshavare, och de sociala myndigheterna måste ju endast tänka på var barnen har det bäst.
Charlotte, jag försökte skicka en kommentar och det funkade inte. Finns det ett särskilt sätt att plippa på?! Hur går man över till sidan tre?
Jag tror att det i någon viss mån påverkar att ha haft barnet i sin kropp och att kroppen är biologiskt inställd på att ta hand om barnet gör att man känner mer av en tidig förlust för barnet.
SvaraRaderaDet innebär inte att jag tror att det alltid är så, eller att fäder inte känner för sina barn.
Men att helt plötsligt bortse från skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller något så fundamentalt som barn är bara dumt.
Dock tycker jag inte att det på något sätt ska påverka i en vårdnadstvis om vem som ska ha vårdnaden då det gäller ett äldre barn och inte ett yngre om modern är olämplig som mor.
Men det finns en biologisk koppling mellan mor och barn som man inte bör låtsas som om den inte fanns för att man tycker att det låter bra.
Maja kan du läsa kommentarerna som är högre än 200 inne i själv bloggen?
SvaraRaderaAlla kan läsa dessa kommentarer om man klickar på ordet "senaste" som finns på kommentarssidan 1 längst upp i högra hörnet.
Detta ord "senaste" finns bara där kommentarerna är fler än 200.
När man plippar på "senaste" så kommer sidan 2 upp med kommentarer från 201-400.
Jag tittar på kullamannen nu. Ska se kråkguldet sen och huset silvercronas gåta. Fick för mig att göra en enmansstudie av dessa tre. ;-)
Klart att det finns en biologiskt koppling mellan mor och barn, men barnen får starka band till sin pappa också.
SvaraRaderaDet ganska snabbt faktiskt.
Är en förälder olämplig så ska självklart inte den föräldern ha egen vårdnad, även om det är små barn.
De är ju ännu mer utsatta om föräldern inte kan ta hand om barnet på rätt sätt.
Tycker fortfarande det är konstig att tycka det är mer synd om mammor än pappor.
Det handlar väl inte om barnens känslor för mor och far om man pratar om mor och fars känslor för barnet.
SvaraRaderaDe som inte tror på biologiska skillnader mellan män och kvinnor har naturligtvis lätt att inbilla sig att en kvinna och en man känner exakt samma saker trots att kvinnan burit barnet i sin kropp, fött det och är förberett att amma det.
En kvinnas insats vid barnanskaffningen är naturligtvis mer viktig för henne, för att just hennes gener ska leva vidare. Mannen kan biologiskt sett skaffa sig fler barn och dessutom över en längre tidsperiod.
Självklart skapar naturen det så att kvinnnor känner betydligt mer för sina nyfödda barn än männen gör.
Därmed inte sagt att inte en far betyder lika mycket som en mor för barnet. För barnet försöker ju knyta an till så många som möjligt för optimal överlevnad.
När barnet blir äldre så är det ju en hel del annat som spelar in i vad man känner för en separation från barnet så där är det inte lika lätt att tala om biologins inverkan.
Lilla My: det bästa i de allra flesta fall borde vara delad vårdnad. Sen får man kanske komma ihåg att det nog inte är så många sammanhållna familjer som är fullständiga idyller heller. Familjen är väl på gott och ont en känslomässig härva. Det märks till exempel på tvister om arv som plötsligt kan bryta ut - inte så säkert att de alltid handlar om det rent materiella, om pengar, utan kanske snarare om konkurrens om kärlek.
SvaraRaderaJag är mycket fäst vid båda mina föräldrar, lite starkare till mamma kanske ändock, men det bästa med kärlek är ju att det finns så det räcker och blir över.
Eller så här: jag älskar båda lika mycket, men på olika sätt, och med mamma känns det på något sätt som att jag har varit ett kurr i hennes mage.
SvaraRaderaMaja
SvaraRaderaJag är inte helt ny här världen, så jag tror inte på helylle familjen jag heller.
Det finns ingen familj där allt är frid och fröjd jämt.
Ja har nog alltid känt mig närmare min pappa, även om jag älskar båda mina föräldrar.
Min stora syster var mer för mamma, och lilla syster med pappa.
Har en kompis som berättade att hennes dotter redan från första dan, var lugnare och tryggare med sin pappa än med henne.
Problemet här är att ni försöker säga vad män känner för sina barn.
Hur kan ni veta det?
Har ni frågat Sveriges alla män?
Maja
SvaraRaderaAtt det känns att du varit ett kurr i hennes mage, är för att du vet att hon fött dig.
Psykologiskt....
Vem har sagt att de uttalat sig för Sveriges alla män?
SvaraRaderaVilka dumheter. Hela världens ska det ju vara. Förstås.
Vilken av daddys video är det ni pratar om, kan jag få en länk?
SvaraRaderaLilla My, VEM har försökt uttala sig om Sveriges alla män i dina ögon?
SvaraRaderaKan du var mer konkret när du slänger ur dig sånt där?
Eller är det en omöjlighet?
Lilla My kan du svara på om du tror eller inte tror att tiotusentals år av finslipning av kvinnan för att ta hand om sin avkomma inte skulle göra henne mer påverkad henne när hon blir av med sitt barn än en man?
SvaraRaderaDET skulle vara intressant att veta. ;-)
När ett barn är nyfött har mamman redan känt och haft ansvaret för det lilla knytet i ca: 6 månader, medans pappan har känt sparkar och rörelser utifrån, det är jättestor skillnad på att känna på magen och att känna barnets rörelser inne i magen. Det går inte att jämföra. Under själva graviditeten har pappans liv inte ens egentligen förändrats, därför är det extra viktigt att pappan tar sina 10 pappadagar. Man kan ju också tycka att pappadagarn borde vara fler just för den sakens skull.
SvaraRaderaPappor älskar säkert sina barn lika mycket som mammor, men då kan dem väl visa det istället för att vara så "macho" och uppfostrande, mina erfareheter är att pappor gärna vill vara den uppfostrande och tar på sig den rollen. Vad de flesta pappor inte fattar är att man kan göra både och, mammor gör det!
Och självklart gäller det inte alla män och kvinnor, ....men....många!
Det handlar ju inte bara om att känna sparkar och så, alltså upplevelsen i sig utan om hormoner och ett system som är uppbyggt för att ta hand om barnet.
SvaraRaderaMän får också ökat oxytocin till exempel för att fungera bättre som förälder, men inte alls i lika stor omfattning som modern.
Kvinnan är helt enkelt preparerad för att ta hand om barnet på ett sätt som mannen inte är. Det går inte att komma ifrån det. Hur många fina pappor det än finns, så är det skillnad på en manskropp och en kvinnokropp och dess funktioner.
Man kan jämföra det med att kvinnor kan bli lika arga som en man, men de blir inte lika starka för det.
Kropparna är som de är, tanken om jämlikhet är god, mycket god men vi får inte låtsas att vi är identiska vi män och kvinnor för det. Det leder oss helt fel.
Och antagligen är det orsaken till att ta hand om barnen länge har varit något enbart för kvinnor på de flesta ställen på jorden.
SvaraRaderaI Sverige t ex har män börjat intressera sig för barnen och därför har vi t ex pappaledighet och en öronmärkt pappamånad.
Men män är inte nog intresserade för att ta ut det är. Pengar är viktigare.
Ta ut det än, ska det stå.
SvaraRaderaNär män som grupp tar ut mer av föräldraledigheten kommer pappornas rätt som grupp att stärkas.
Man får nog (som grupp)stå upp till bevis innan man kan göra sin röst riktigt hörd.
Charlotte R
SvaraRaderaDu förtydligade mig mycket bra! :)
Jag vill verkligen inte låta respektlös i detta som jag skriver nu. Och jag vill verkligen inte att någon ska känna sig trampad på. Men det är min erfarenhet och min upplevelse.
SvaraRaderaOftast så har alla dessa kvinnor som inte har barn väldigt pk åsikter om hur relationer mellan barn/mamma/pappa är uppbyggd.
Tom jag hade det en gång i tiden. Innan jag separerade så var jag fullt övertygad om vv-boende och delat ansvar.
I vårt fall blev det så. Vv till att börja med. Det var ett helvete. En pappa som aldrig tagit ansvar för sina barn, började använda barnen som budbärare, som vapen och som sina personliga ägodelar. En 4 och 6 åring som konstant hade ångest varje vecka det närmade sig byte. Som var "upp och ner" varje gång de kom hem till mig. Som längtade, längtade och längtade, de ville bara ha sin mamma.
Jag stod ut länge, jag testade alla vägar till kommunikation i 2 år! Sen hade jag fått nog. Och nu bor barnen med mig. Är det synd om pappan? Nix! Han hade lika stort ansvar som mig att få det att fungera både i äktenskapet och när det tog slut.
Han kunde aldrig se förbi sina egna hämndbegär. Det kan han inte nu heller. Men självklart har barnen umgänge med honom ändå. Regelbundet och nu stundar 3 veckors semester för barnen och honom. Han är deras pappa, om än bäng och elak. Obs här vill jag påpeka att han inte är direkt elak mot barnen. Näee! De har mer en "ickerelation". Faktiskt inte speciell olik den relation barnen/han hade innan skilsmässan. Jag gjorde honom till "a hell of a good father".
För att "knyta i hop säcken", i vad jag startade med så har jag lärt mig att det är så lätt att ha tankar och ideér om hur det ska vara i föräldrarskap, när man själv inte varit i situationen.
Mina barn höll på att knäckas, tilliten till mig, som inte "gjorde något" för ungarna (mitt ena barns tankar). Jag blev ifrågasatt när de undrade hur jag bara kunde lämna dem grinande, ovilliga varje vecka. De frågade om jag inte ville ha dem... Kort sagt, mina barn mådde skit under denna tid.
Hur mådde jag? Det var ett helvete! Att vv lämna 2 barn som inte ville. Jag var så klart supermamman, lugn, sansad, bestämd, pratade alltid gott om pappan. Men min kropp, mitt hjärta höll på att brista. När 2 år gått höll både jag och, speciellt det ena barnet på att gå under. Kommunikationen med pappan var 0 och ingenting. Jag förslog honom den ena lösningen efter den andra. Men NEJ!
Då bestämde jag mig för att kontakta advokat. Och det blev lång utredning. Och barnen fick bo mer hos mig. Sen 3 år så ha vi det så. Barnen mår bra, tilliten till mig har reparerats. Bra!
Pappan har mycket långt kvar att reparera de skador som han förorsakat oss alla. Barnen ser inte honom som en viktig del av sina liv. Sorgligt! Och jag önskar av hela mitt hjärta att de en dag kommer att känna tilliten till honom. Jag jobbar benhårt med att hjälpa dem att acceptera sin pappa som han är. Se förbi hans "mörka sidor", och se det positiva. Kanske tonårstiden är ett så´nt gyllene tillfälle?
Och en annan sak som finns i säcken det är ju att "de/ni som inte har barn" så lätt frånser det faktumet att anknytningen skapas inte av att man är mamma eller pappa. Det skapas av tid och omvårdnad. Därav så kanske soc & rätters hänsynstagande av de faktumen i utredningar. Vilket 100 % stämmer. Självklart har barnen en större fysisk och psykisk bindning till den som vårdat dem. Det är den bindningen som är viktig. Inte något annat!
Om mina barns far hade vårdat dem mer både i äktenskapet och utanför så hade mina och barnen srelation varit så stark, medans hans relation med barnen är försvagad pga av det.
Det är hans val, inte mitt. Och jag finner det märkligt om soc hade gått emot barnen/mig i det faktumet. Varför skulle mina och barnens ihärdigt uppbyggda relation skadas av att någon måste vara PK ur samhällsperspektiv? Vi som går igenom detta är riktiga människor, med riktiga känslor och investerngar i våra barn.
Anonym G
Och sen vill jag lägga till, att kvinnor gärna går med på att pengar är viktigare för att mannen ska fortsätta jobba medan de får ta hand om barnen.
SvaraRaderaMen handen på hjärtat, handlar det BARA om pengar?
Det tror inte jag, pengarna används som argument för att få göra som man vill. Det är svårt att stå för att man vill att lilla mor är hemma och lille far jobbar eftersom det inte ligger i tiden. Vi låtsas att det är ekonomin det handlar om, för att ta bort det faktum att vi i stor utsträckning är grottmänniskor fortfarande.
Dock är jag övertygad om att män som känner för det, vill vara hemma med barn klarar det alldeles utmärkt. (till största delen, undantag finns alltid)
Men jag tror vi får acceptera att en del män inte vill vara hemma med barnen när de är små, och inget talar för, såvitt jag vet, att de inte skulle älska sina barn för det. Det handlar inte om kärlek heller.
Det handlar om biologi.
Att kvinnor påverkas psykiskt av att vänta och föda barn är väl ingen hemlighet. Hur många mammor kommer inte ihåg hur det var när man var nyförlöst. Känslorna åkte dergodalbana i kroppen, ena stunden var allt bra och i nästa så grina man för ingenting. Det finns även de som drabbas av psykoser.
SvaraRaderaEn mamma knyter ann till barnet innan de föds, något som en pappa aldrig kan. Det finns pappor som knyter ann till sina barn och tar hand om de på alla sätt. Sen visar det sig att de inte är far till barnet. Ungefär som de som adopterar barn, de älskar barnen för de dom är inte för att de är biologiska. Som de barn som blev förväxlade på BB i Tjeckien. Föräldrarna vill inte byta tillbaka till sitt biologiska barn.
I ett annat liknande fall så misstänkte mamman att hon fått fel barn men sjukhuset viftade bort det. Har även läst om andra fall där man förväxlat barnen på BB och det är mammorna som "känner" att det är fel barn.
Sen finns det män som inte får vara hemma. Mammorna låter papporna inte få vara pappor. Kanske för att papporna inte gör precis som mamman, de ger maten för fort, rapar inte ordentligt, får ha blöjan för länge osv. Vissa mammor måste låta papporna få vara pappor och lära sig vara pappor. Många pappor vill och kan bara de får.
SvaraRaderaHåller helt med Charlotte. Kvinnor har under 10000-tals år utvecklats och optimerats för att på bästa sätt ta hand om barn.
SvaraRaderaPå samma sätt har män utvecklats och optimerats för att leda samhällen och familjen. Män är helt enkelt bättre lämpade att vara ledare. Att det är män som dominerar i styrelser, företagsledningar, parlament m.m. är fullt naturligt. Män är helt enkel betydligt bättre lämpade.
Funderar, vad menar du med att kvinnor påverkas psykiskt?
SvaraRaderaJag tänker mer att det är biologiskt, ett samspel mellan känslor (psyke) och rent fysiska faktorer.
Det är ju de fysiska faktorerna som gör att kvinnor är som gjorda för att föda barn, samt ta hand om dem.
Sen att många pappor är fullt kapabla är väl självklart. En person med normala känslor och normalt begåvade kan ju ta hand om ett barn och älska det.
De bästa ledarna sägs ju vara de som har psykopatdrag, så de männen ska ju kanske inte vara hemma med barn, utan vara generaler och dela ut order och vara stenhårda.
SvaraRaderaFinns kvinnor som har de dragen också och de är bra ledare de med.
Anonym har fattat det hela, vi män är mycket bättre än ni kvinnor, och det vet ni.
SvaraRaderaCharlotte:
SvaraRaderaPsykiskt har jag ju förklara lite, om hur känslor och allt går upp och ner. Det finns de som inte känner av smärta första dagarna efter en förlossning. Endorfinkickar har ni väl hört talas om. Det finns andra som kan råka ut för psykoser och förlossningsdepresion pga den stora omställningen det är att föda barn. Det mest omtalade fallet är väl Brooke Shields depresion.
Men funderare varför kallar du det psykiskt, det är ju fysiskt. Hormornerna ger känslor men de är ju en fysisk företeelse.
SvaraRaderaFör att depresioner, psykoser och humörsvängningar är psykiska. Naturligtvis så visar det sig genom fysiska aktiviteter. Men grundproblemet är psykiskt. Annars skulle vi inte ha några psykiska problem endast fysiska.
SvaraRaderaHormonerna påverkar humörsvängningar och detta, humörsvängningar är psykiskt. Därför har endel kvinnor använt detta som försvar vid brottsmisstanke. Grundorsaken är psykiskt och visar sig fysiskt.
Men att hormoner kan påverkas fysiskt håller jag med om. Men mixtrar man med hormonerna så påverkar det även psykiskt. Så det sätt mammor, och andra för den delen, uppför sig på kan kanske bero på något fysiskt som påverkar kroppen psykiskt och även visar sig som något psykist. Nu blev det ingvecklat. Hänger du me?
Nej mycket av det du beskriver är fysiologiskt men påverkar psyket och man reagerar psykiskt på dem.
SvaraRaderaEller menar du att en förlossning är psykisk enbart?
Funderare;
SvaraRaderaDu säger;För att depresioner, psykoser och humörsvängningar är psykiska. Naturligtvis så visar det sig genom fysiska aktiviteter.
Det du talar om här är psykosomatiska effekter.
Men jag anser att en förlossning och en graviditet är fysisk och inte psykisk.
En graviditet och en förlossning är inte psykosomatisk heller enligt mitt lilla förmenande.
SvaraRadera"Jag ska skriva en porrmysare som heter Under den ljusblå kostymen. Kom jag precis på."
SvaraRaderaHa ha ha!
Du är så jevla rolig, Maja!
Nu får jag torka kaffe från skärmen bara för det
O ja, en förlossning och graviditet är i första hand fysiska, så är även orsaken till det =) Men det kan leda till en psykiskreaktion.
SvaraRaderaDet som kan hända i kroppen är att hormonerna kör sitt eget race och detta påverkar hjärnan, det psykiska. Ungefär som vid PMS och PMDD. Hormonerna ger och blandar. Hittade detta att Jonas Gåde ang PMS och PMDD och hormoner:
"Det finns två former psykiska åkommor som är kopplade till premenstruellt syndrom (PMS) och (PMDD) premenstruell dysfori, den senare är en svårare form av PMS"
Han förklarar även vilka följdeffekter detta har och där räknas bla upp humörsvängningar, depresioner känsla av att inte ha full koll.
Sen har vi ju detta med förlossningsdepressioner. Kolla länken, de förklarar det betydligt bättre än jag:
http://vard.vgregion.se/sv/Undersokningar--behandlingar/Undersokningar/Sjukvardsradgivningen/?CatId=21022&ChapId=21025
Men det är skönt att veta att detta inte är något som varar för evigt utan går över för det mesta av sig själv när hormonerna är i balans igen och inte påverkar hjärnan.
Det jag menar med att det visar sig fysiskt. Jo, har man humörsvängningar så märks det. Man smäller och stampar osv eller är man deprimerad så kanske man grinar mycke och orkar inte så mycket fysisktarbete.
Ja, inte vet jag. Detta är vad jag tror och har sett i verkliga livet. Fast de är knöligt att förklara så att andra ska förstå.
Ja visst, klart att människor agerar utefter hur de mår. Det behöver du nog inte förklara för någon käre Funderare. Det tror jag alla är införstådda med.
SvaraRaderaMen mår gör man bland annat av hormoner. Och att de förändras vid en graviditet är fysiskt, biologiskt.
Och dessa förändringar som förekommer i en kvinnas kropp vid graviditet och under och efter förlossningen är fysiska för att hon ska knyta an till sitt barn, enormt mycket knyta an och vårda barnet.
Och dessa hormoner är i regel naturligtvis starkare hos en gravid kvinna och en nyförlöst kvinna än hos den blivande eller nyblivne fadern.
Dessa hormoner uppstår även hos en engagerad man som ska bli far eller just har blivit det men de förekommer inte i samma omfattning som hos modern, men mer än andra män som inte är engagerade i en graviditet och kommande föräldraskap.
Detta sker alltså först fysiskt och sen agerar man i enlighet med vad man känner av dessa hormoner.
Precis som vid pms, det sker saker i kroppen och en del får humörsvängningar som kan vara rätt galna.
Vad galenskap vid menstruation beror på kan man fundera på.
SvaraRaderaKanske de som inte haft och har haft sex har fått infektioner så att deras gener inte har överlevt i samma omfattning som de som får rejäla pms-bsvär.
Se det lönar sig ibland att vara en galen kärring. ;-)
Vad galenskap har för funktion är det man ska fundera på, inte beror på.
SvaraRaderaDet är galet varmt. ;-)
Hjärnan smälter och blir som mjukost tycker jag. Trycker tillbaka den flera gånger om dagen när den hotar tränga ut genom andningsorgan och hörseldito.
Varmt, jätte varmt......
SvaraRaderaVille bara tillägga att det finns både fysiska och psykiska känslor =)
Hur förklarar du, Funderare, skillnaden melllan dem?
SvaraRaderahttp://www.barntotal.se/faktabank_foer_dig_som_aer_gravid/graviditetsbesvaer/humoersvaengningar/
SvaraRaderaMaja Lundgren
SvaraRadera"You know, you gonna be remembered for the things you say and do.."
Eller hur?
http://www.9manader.nu/foraldrar/pappa/pappasymto
SvaraRaderaNu var de väl skillnaden mellan fysiska och psykiska känslor vi talade om.
SvaraRaderaHur känner man något fysiskt och hur känner man psykiskt något undrar jag över.
"Ville bara tillägga att det finns både fysiska och psykiska känslor" var vad som sader och det är det jag undrar om. Hur förklara Funderare skillnaderna.
PMS är ett helvete. Roligare är det då att Söderling ska möta Federer på måndag. :-)
SvaraRaderaOch vad kopplingen mellan PMS och tennis är?
Mjaha, låt se, att motion hjälper vid pms?
...eller också kan ni ju se det som ett försök till att byta ämne...eller bortse från det helt och hållet.
Men varmt är det!
Menar du Funderar att vi kan påverkas av fysiska och psykiska företeelser?
SvaraRaderaDet är ju inte samma sak som att man kan ha både fysiska och psykiska känslor?
Och vart vill du komma med att säga nåt sånt?
Vad menar du?
Det är över trettio grader värmt här, tänk på det. ;-)
http://transaktionsanalys.blogspot.com/2007/07/extra-space_5564.html
SvaraRaderaHaha ja en del uttrycker sig lite lustigt.
SvaraRaderaVad de menar är känslor orsakade av något fysiskt.
En känsla finns bara i psyket. Fysiken kan inte känna något.
Fast å andra sidan är fysiken och psyket väldigt sammankopplade. Det ena finns inte utan det andra.
SvaraRaderaFör varmt?
SvaraRaderaCoola ner lite...
If you wanna be happy for the rest of your life never make a pretty woman your wife!
So from my personal point of view get an ugly girl to marry you...
;)
Jag är tammefanken lite autistisk, jag förstod inte, förstår inte när man säger en fysisk känsla. Jag förstod verkligen inte vad det innebar. Jag måste ha det korrekt uttryckt att känslor kan bottna i fysiska och psykiska företeelser.
SvaraRaderaIbland tror min man att jag driver med honom, men jag fattar inte ibland om man blir för "talspråkig".
Trots det kan jag krångla till, associera och göra om ord så det blir väldig konstigt. Fast det är egentligen inte medvetet. Jag är bara skum.
Charlott:
SvaraRaderaFysisk känsla - något man kan känna så som smärta eller varmt i solen. Psykisk känsla - tråkigt, glad och lycklig.
Du skriver:
"Jag tänker mer att det är biologiskt, ett samspel mellan känslor (psyke) och rent fysiska faktorer"
Så jag tolkar det som att känslor är psykiska, fel av mig, vet inte..
Du skriver senare:
"Hormornerna ger känslor men de är ju en fysisk företeelse"
Och jag hävdar att känslor är psykiska, de som man känner vid humörsvängningar. Så jag trodde att det var det som detta handlade om. Ifall mammor påverkas både psykiskt och fysiskt vid graviditeter och förlossningar. För det är det som jag hävdar hela tiden och du motsäger dig.
Jag skrev min kommentar för att påpeka detta och du kontra med:
"Funderar, vad menar du med att kvinnor påverkas psykiskt?"
Jag förklarar min ståndpunkt och då skriver du:
"Men funderare varför kallar du det psykiskt, det är ju fysiskt"
Jag vet inte riktigt vad du är ute efter. Så nu fattar jag inget. Solsting kanske....
Jo det man känner är ju psykiskt.
SvaraRaderaJag menar bara att orsaken till att mödrar knyter an till sina barn och vårdar dem är biologiskt betingat. En urfysisk företeelse.
Det är ju fysiken som gör att mödrar vårdar sina barn. Det är inbyggt i det fysiska systemet.
Men jag tror att vi är överens egentligen, det är bara orden och sättet att uttrycka det på som trasslar till det.
jag håller på och försöker förfärdiga en artikel i värmeböljan, så jag ber om misskund: kan inte göra några större blogginsatser idag.
SvaraRaderaDet här med fysiskt och psykiskt är inte så lätt precis! Descartes menade att kopplingen mellan kropp och själ satt i tallkottkörteln, om jag inte minns fel. En del har hävdat att de är parallella system utan kontakt sinsemellan (Leibniz, tror jag).
Jaha sen finns det väl centrala nördsystemet.
Det är så jäkla varmt alltså...
Jo det är ju det, det hänger ihop rätt tajt det här.....
SvaraRaderaså att reda ut det gör man inte på en kafferast....
särskilt inte när det är så varmt...
Charlotte:
SvaraRaderadå var vi överens då? Jag har hållt med dig om det fysiska förändringar som du räknar upp. Jag tog upp de psykiska och då höll inte du med. Men vi kanske kan göra det nu =)
Varför tror du att Daddy är pedofil, Maja? Och hur vet du vad folk brukar kalla sig på pedofilchattar?
SvaraRaderaJa nu har jag tagit en svalkande dusch och tänkt efter och helt självklart har du rätt.
SvaraRaderaJag hade liksom bara fastnat i mitt eget huvud och kom inte loss.
Jag hade inte läst dig ordentligt och svamlade en hel del. Erkännes.
Varmt är det verkligen.
Anonym 18:33
SvaraRaderaVarför tror Maja att Daddy är pedofil? Och hur vet hon vad folk brukar kalla sig på pedofilchattar?
Något samband till centrala nördsystemet, kanske?
bäst att inte svara Valens för han springer och skvallrar till IC.
SvaraRaderaSåna här saker ska inte avgöras vare sig i media eller i bloggar.
SvaraRaderaUndrande
Jag brukar åka med InterCity då och då, på tjänsteresa...
SvaraRaderaMen ärligt talat... jag väljer x2000 för skvallers skull...
Det svåra med sådana här fall då någon gör som Daddy och går ut i media eller i en blogg innan en process är avgjord är att den som försöker ta ställning i skuldfrågan omöjligt kan ha tillgång till hela bilden. Den som vill bli friad av allmänheten sorterar självklart fram det som är fördelaktigt och förtiger eller tonar ner annat. Någon föreslog Daddy att han skulle göra bloggen mer överskådlig, idag är det svårt att hitta fram till fakta i målet, det mesta riktar sig till känslan med hjälp av musik och bilder, med mera. Ingrid Carlqvist är övertygad om hans oskuld, vilket skulle ursäkta att han satt ut dotterns bild och personnummer.
SvaraRaderaMå så vara. Men man bör vara medveten om riskerna: sannolikt är detta inte sista gången en anklagad använder sig av en blogg innan processen är avgjord.
Algot
Helt klart är pappor sämre som föräldrar.
SvaraRaderahttp://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3120727.svd
Nej, men i liknande fall är pappor ovanligt överrepresenterade. Nåt med hormoner, kanske.
Gillar inte heller videon. Men den betyder inte att han är skyldig. Systerdyster: vet du att pappor är överepresenterade i liknande fall?
SvaraRaderaR.R
Algot, Undrande, RR, m.fl: självklart kan jag inte veta, och det jag skriver här kan och bör heller inte påverka dem som jobbar med fallet. Ibland provocerar Daddy "rödstrumporna" - jaha, så videon var alltså en provokation.
SvaraRaderaLiksom Arnold Schwarzeneggercitatet, mitt i vårdnadstvisten. Med mera. Ser man på. Som man ropar får man svar, antar jag.
Jag överlämnar med varm hand detta fall till dem som är mer övertygade än jag. Och återvänder till det jag skrev i början: det är inte bra med privata domstolar vare sig i media eller i bloggar.
Det centrala nördsystemet är allestädes närvarande, Valens. Men Descartes hade nog fel om tallkottkörteln.
Hur vet du vad folk brukar kalla sig på pedofilchattar???
SvaraRaderaVarför underförstått skryt med att blanda in Descartes? Och "som man ropar får man svar" använde /L just inne hos IC... och h*n fick det! Daddy gör helt rätt som inte ligger lågt i den här bloggtsunamin.
SvaraRaderaRadikal patriarkatchauvinist
Maja Lundgren
SvaraRaderaHåller med dig, det centrala nördsystemet måste vara allestädes närvarande då den kan projeceras...
Kanske inte som René har tänkt sig i sin fenomenala analytiska geometri men ändå som René har lärt oss: Cogito, ergo sum
"Radikal patriarkatchauvinist": lite sånt får du tåla. För övrigt är det hur lätt som helst idag att googla fram grundläggande info. Kul att lära sig nåt nytt, eller?
SvaraRadera"Radikal patriarkatchauvinist": låt mig återkomma till ämnet lite senare...
SvaraRaderaFör övrigt är det hur lätt som helst idag som igår att minas det som har samlat i över 200 universitetspoäng...
Kul att lära andra nåt helt nytt, eller?
PS. Visste ni att i vissa länder var filosofin som ämne på universitetets tekniska linjer med?
Systerdyster, jag läste också artikeln om det döda kvarglömda barnet och undrade hur man är funtad om man inte klarar att köra bil samtidigt som man tänker på vart man ska köra.
SvaraRaderaDen klassiska bristen på manlig simultankapacitet?
Om man ska hänvisa till Leibniz så bör man åtminstone kunna bevisa Integralkalkylens huvudsats. Annars är det bättre att hänvisa till nån polare.
SvaraRaderaSnälla Ni vuxna människor.
SvaraRaderaLåt debatten om Daddy och hans bloggande handla om barnet och dess rätt och framtida möjligheter.
Inte fastna i kvasi dekussioner om detaljet´r likt det jag och Katharina och Tristan förde på hennes sida.
Eller dden snurr och distansiering som en del tycker är viktigare än kärnfrågan.
Leroy
Så även kommentarerna.
Leroy
Jag är själv adoptivbarn. Född i Sverige (sådana adoptioner var ganska vanliga på 50-och 60-talen). Jag har som många andra adopterade undrat över mitt ursprung, funderat över "varför" och känt mig annorlunda. Har genom hela livet haft svårt att knyta an till andra människor, antagligen därför att jag togs från min biologiska mamma direkt efter födseln och tillbringade mina 3 första månader på spädbarnshem. Just att det brast i den här första både biologiska (fysiologiska) och psykologiska anknytningen anser jag ha påverkat hela mitt liv och alla relationer till andra människor. Nu tror jag inte att det skulle haft någon betydelse vilket kön den jag hade fått vara nära som nyfödd skulle haft. Bara att EN människa, man eller kvinna, hade gett mig kärlek och närhet. Men nu fick jag aldrig den närhet som mina egna 3 barn fått vid ex. amning. Det märkliga är att jag aldrig funderat över min biologiska pappa. Alltid bara mamma. Och jag har definitivt haft svårare att förlåta min biologiska mamma, särskilt sedan jag fött egna barn. Jag har träffat henne en gång, då var jag fyllda 30. Det var inget tårdrypande möte men jag fick svar på mina frågor. Hon var ung, pappan var ute ur bilden och inte intresserad. Men faktum kvarstår, nin biologiska pappa har jag aldrig känt agg för men aldrig heller fantiserat om. Jag vet inte om jag är unik. De TV- program som kört teman om försvunna människor har ofta haft barn som just letar efter mamma.
SvaraRaderaDomen blir också mycket högre mot mammor som försakar sina barn, misshandlar eller förgriper sig. Det ska ligga i våra kvinnliga gener att ta hand om och vårda våra avkommor.
Papporna får liksom mer lära sig under resans gång och där har mamman en jätteuppgift att verkligen släppa in honom i barnets liv.
Systerdyster:
SvaraRaderaprecis min fundering, varför adoptivbarn söker efter sin mamma. De som söker efter sin pappa har oftast sin mamma med sig. Ställde denna fråga på en annan blogg (no name) och gissa om jag fick på huvudet.
När ska jag få svar på frågan om hur Maja vet vad folk brukar kalla sig på pedofilchattar??
SvaraRaderaOm funderingar:
SvaraRadera”Min pappa visste inte att jag fanns”
http://www.aftonbladet.se/wendela/article5015646.ab
- Trots att Kajsa hade det bra, fantiserade hon ofta om sin biologiska familj.
- Tankarna, bilderna och fantasierna kring den biologiska familjen växte i takt med att Kajsa blev äldre – och i tonåren började hon känna en längtan efter att ta reda på mer om sig själv.
- Hon umgicks med sina syskon, med sin mamma, pappa och andra släktingar. Överallt möttes hon av kärlek och värme.
– Men, fortsätter hon, som adopterad går det aldrig att ta igen förlorad tid eller krysta fram känslor som kanske inte finns.
Anonym 10:29
SvaraRaderaNär ska jag få svar på frågan om hur Maja vet vad folk brukar kalla sig på pedofilchattar?
Det undrar jag med...
Men trådens titel är ju: O.s.v. ;)
Valens:
SvaraRaderaJag kan ju bara tala för mig själv. Men så tillhör jag också en generation där pappor var ganska frånvarande, nästan alla mammor var hemmafruar och skötte hem och familj, min pappa arbetade mycket, när han var hemma skulle han få vara ifred och vila. Det ser ju helt annorlunda ut idag, tack och lov. Och idag har jag mycket bättre kontakt med pappa än med mamma.
Min biologiska pappa vet att jag finns, när jag föddes hade han redan ett barn som han inte ville ha kontakt med. Jag känner att jag inte orkar bli besviken och väljer därför bort att söka upp honom.
Det är antagligen helt riktigt, jag kommer aldrig någonsin bli helt "hel" som människa. Det går inte att totalt reparera skadorna jag fick som nyfödd. Men det blir bättre och bättre. Jag vet idag varför jag ständigt kämpar för att duga, få bekräftelse och bli älskad. Vet på ett intellektuellt plan men det är inte alltid känslorna hänger med i svängarna. Jag delar ju det här med en massa andra adoptivbarn, fosterbarn och alla som kommer från mer eller mindre dysfuktionella familjer.
Men djupt i själen, i hjärtat, gör det fortfarande oerhört ont att ha blivit bortvald av min biologiska mamma. Mycket mer ont än att en man som i stort sett bidragit med lite spermier valt bort mig.
Skrytet om 200000 universitetspoäng och klichéartad kännedom om gamla vinpimplande grekiska och franska filosofer kom förutsägbart igång ser jag. "Man is born ignorant, not stupid, but made stupid by education".
SvaraRaderaRadikal Patriarkatchauvinist
Man kan bli bortvald av sina föräldrar även om de är fysiskt närvarande. Den där känslan av att inte duga riktigt tror jag är mer vanlig hos kvinnor än hos män, oavett famliljekonstellation. Det genomsyrar samhället hela tiden, kvinnor duger inte som de är, de behöver banta, skönhetsoperera sig och raka sig ordentligt för att vara OK. De blir ständigt bedömda, bäde av män och andra kvinnor och mycket tid och energi läggs på att duga i andras ögon.
SvaraRaderaMan få inte glömma att samhället såg helt annorlunda ut på 50-talet! Situationen för en ensamstående mamma var inte avundsvärd. Jag växte upp med en ensamstående mamma på den tiden och det var inte så lätt för henne, de förstår jag. Så jag kan förstå att man valde utvägen att adoptera bort ett barn. Det var som att välja mellan pest eller kolera kan jag tro.
Anonym 13:05
SvaraRaderaFranska filosofer? Det var ett svar till Maja...
Tyska filosofer? Har aldrig nämnt någon... Läs noggrannare, allt. Innan du stämplar ditt eget varumärke.
Radikal patriarkatchauvinist: hm. Jag gillar faktiskt filosofi, inte minst gamla greker. Det behöver väl inte uppfattas som en förolämpning?
SvaraRaderaSnälla Valens: Var i h-lskotta har jag nämnt något om någon tysk filosof ( finns bara en och det var Ernst Jünger)?? Jag skrev "gamla vinpimplande grekiska och franska filosofer". Det var någon annan som namesdroppade "Leibniz", inte jag. Läs om igen, hoppas du inte är dystelecktiker - du verkar vettig annars.
SvaraRaderaRadikal Patriarkatchauvinist
Anonym 10:29
SvaraRaderaUndrade du om när du ska få svar på frågan om hur Maja vet vad folk brukar kalla sig på pedofilchattar?
Fick du något privat svar?
Om inte, jag väntar lika febrilt på Majas svar...
Sokrates var en tönt som alltid velat bli barnmorska, som drev runt i stan istället för att hjälpa till hemma. Descartes var p g a grav alkoholism utsatt för hallucinationer - han trodde att han var någonting... Aristoteles blandade giftet som tog livet av den store Alexander. Fortfarande anses det bland frustrerade kälkborgare som ett tecken på "bildning" att känna till namnen på dessa fårskallar...
SvaraRaderaRadikal Patriarkatchauvinist
Ja nu var det full aktion hos IC och MA ang.
SvaraRaderaMaja.
Kanske dags för MA börja rita små kors igen på folk hon inte gillar.
Eller "outa" hotade kvinnor tillsamans med de de "skickliga journalisterna" på DOS.
Eller kanske andra goda "samhällsgärningar" av fascistoid karaktär.
Om jag ser MA i offentligheten bortom veckotidningarna så kommer jag och många fler att agera.
Och det har inte ett smack att göra med de frågor hon driver som hennes fans tror.
Utan pg. av att MA har förverkat all rätt att någonsin synas i någon form av seriös journalistik.
Att HOTA sina meningsmotständare.
Att påstå att DOS sysslar med avslöjande journalistik.
Att rita små kors till ML för att hon håller sig med "häxor".
Hur var det nu med Carstoned MA som du påstod var anställd av Piratförlaget? Hon visade sig vara en liten fjortis som tyckte du var en "tjock tant" ungefär.
Inte mycket till Piratförlaget där inte!
Du ljuger i din blogg, du hotar, och du sysslar med riktigt dålig journalistik.
Jag var en av dem som stödde dig och är mkt
tacksam att personer som var betydligt klokare genomskådade dig och såg till att du inte fick Grävpriset.
Skam på dig Monica Antonsson.
Stor Skam!
K Landberg: jo jag har sett det, men det är egentligen inte så farligt det som står där. Labil har jag blivit kallad förr. Någon skickar brev från Luxemburg och spårar min ombytlighet till mina böcker, bland annat borde Pompeji ha hållit sig till en strikt informativ stil. Och så vidare. Det enda jag egentligen ogillar är det ständiga pratet om häxor. Som nu senast inte skulle höra till "begåvningsreserven".
SvaraRaderaDOS och kompani och deras metoder var förskräckliga.
Sen gillar jag inte det här:
"Om jag ser MA i offentligheten bortom veckotidningarna så kommer jag och många fler att agera." Det tycker jag inte om.
Radikal patriarkatchauvinist: kälkborgare har ingen kallat mig för tidigare. Intressant.
SvaraRaderaFörsök inte göra dig intressant, Maja. All din korta tid på jorden tycks enbart gå ut på det. Ställ dig vid diskbänken i stället.
SvaraRaderaRadikal Patriarkatchauvinist
Hahaha ställ dig vid diskbänken i diskstället....
SvaraRaderaDet ÄR varmt!?
Maja Lindgren det handlar inte om dig.
SvaraRaderaJag tror du tar utspelen från MA med en stor portion självditans/ironi.
Det handlar främt om en viss form av journalitik som jag aldrig sett maken till!
Du eller jag kan skaka på axlarna åt fenomen som DOS. De som blir utsatta och varken har resurser eller kontakter kan inte göra det.
De är redan i underläge. För dem kan det dessutom innebära ett faktiskt hot. Att en journalist beblandar sig med den sortens avarter är fullständigt oacceptabelt.
Inte heller är det acceptabelt med den här formen av mer eller mindre subtila hot som Monica Antonsson ägnat sig åt.
Nu är hon så marginaliserad som journalist att
det inte är någon risk att hon hamnar i större sammanhang. Det har hon själv satt stopp för.
Men och det här gäller mig.
OM Monica Antonsson kommer på tal så kommer
jag kan vara mycket tydlig om vad jag anser om hennes s.k. journalistiska metoder.
Det är bara att gå in och titta på delar av hennes blogg.
Detta handlar om henne som yrkesverksam journalist och inte som privatperson.
Nu är det ett antal journalister som haft en titt på bloggen och mest skakat på huvudet.
Och det där med korsen ogillar jag skarpt!
Verkligen ogillar!
Ett mycket märkligt beteende.
Som sagt det här står för mig.
Nu kommer väl dräpan om ROKS o bla bla.
upplysningsvis är jag helt ointresserad av både ROKS o diverse vårdnadstvister.
Men mycket intresserad av hur en journalist har
mage att bete sig inihelvete uselt.
Hon är ett utmärkt exempel på medborgar journalistik när den är som absolut sämst!
Hm... radikal patriarkchauvinist: finns du? Gör du en parodi på "kvinnor ska hålla sig mellan knytnäven och spisen"?
SvaraRaderaMen det är sant att jag har en del odiskad disk, ska ta itu med den nu.
K Landberg igen: ska förtydliga en sak - jag gillar inte talet om att stoppa eller tysta någon, inte heller en journalist. Däremot är det bra och viktigt med kritik.
Charlotte: om man bara kunde ställa diskstället utomhus... som på landet, när man diskar i en balja.
Landberg igen: alltså kritik av metoder och medborgarjournalistikens avarter: japp. Där är jag med. Men det där med att försöka stoppa någon som journalist - där är jag inte med.
SvaraRaderaMan behöver inte "tysta" Monica Antonsson
SvaraRaderadet är bara att hänvisa till hennes blogg!
Lämnar ämnet här. Helt OK med ditt ogillande
men ändrar inget i sak för min del.
Maja: ni säger på landet... vi säger i stugan... och menar samma sak.
SvaraRaderaFör på landet har diskar du ju inne, här uppe, det är bara i stugan som folk diskar ute. Om man generaliserar och det måste man ju ibland.
Vad kallar du trappen som är utanför ytterdörren? Jag kallar det "bron".
K. Landberg är absolut ingen journalist och vet inte ett dugg om branschen - K Landberg är ytterligare en kvinna som borde hålla sig nära diskbänken i stället.
SvaraRaderaRadikal Patriarkatchauvinist
Bron kan även vara just bron, du bron över vattnet, diket eller vad man då vill. Farstubron de är bron utanför ytterdörren, det säger vi här i alla fall.
SvaraRaderaOch varmt och kvaft är det =) åskan gick men inge regn och inge bättre luft, voj voj.
Nix du har så rätt så jag är ingen skrivande journalist utan jobbar på ett tevebolag.
SvaraRaderaBranchen kan jag dock utan och innan.
Men visst älskar diskbänken!
Kan du utveckla det där med Radikal Patriarkat chauvinist..låter spännande!
Är ni många? En liten spirande folkrörelse kanske?
Vem vet vi kanske kunde göra ett litet inslag?
Funderare: då tar jag det som om du bor i övre halvan av Sverige då?
SvaraRaderaK. Landberg: Du skulle alltså vara en av de Marklund-mutade töntnissarna på TV4? Då passar du ännu mer vid en diskbänk.
SvaraRaderaRadikal Patriarkatchauvinist
Charlotte:
SvaraRaderaDet beror på var linjen går, Dalälven eller?
Sen bor jag hemma med en egen fastubro eller fastukvist som det också kan heta. =)
Jag anar fortfarande ugglers när det gäller Radikal Patriarkatchauvinist som hatar filosofer. Någon behagar skämta.
SvaraRaderaÄr inte så mycket 08:a att jag tror att man diskar i balja överallt utom i Stockholm... Men är det sant att man inte säger "vi ska åka ut till landet" om man ska till sin stuga utanför t.ex Umeå eller Göteborg?
En som varit jättetyst om saken i fråga under ganska lång tid är Annika Widebeck, tror jag. Men hon är ju ingen Marklundanhängare. Så inte vet jag.
Haha nä det trodde jag väl inte heller.
SvaraRaderaJa vart tog Widebäck vägen?
Oh ja jag dyrkar Marklund självklart är det den enda anledningen till att kritisera Monica A
SvaraRaderaAlltså kritik MA = storögd beundran för LM.
Men nu vill jag höra om den nya spännande folk
rörelsen Radikal Patriarkat Chauvinist!
Kan du inte ge mig en liten liten hint?
Förutom diskbänken (låter lite torftigt) vad
har ni mer på programmet?
spännande folk rörelsen?
SvaraRaderaDet räcker med två så har vi en liten rörelse.....och med det namnet så är det definitivt spännande!
SvaraRaderaMen jag vill gärna ha hela manifestet om det går för sig.
1. Diskbänken (utveckla tack)
2.?
3.??
Radikala patriarker...intressant att de har organiserat sig offentligt.
SvaraRaderaOch nu leker de Hela Havet Stormar inne hos Ingrid Carlqvist!
K Landberg gör det vanliga felet bland nutida ungdom; särskrivning. Ta med Svensk Grammatik och snegla i medan du diskar. Glöm vad du "lärde" på Kalix folkhögskola innan du lyckades bli "socionom" utan examen.
SvaraRaderaMedborgare Y skall hålla sig till konfektionsbranschen och bedöma passande kostymer.
Verkställ!!
Militantradikal Patriarkatchauvinist
Hahaha, ja här kommer man in och får se Militantradikal Patriarkatchauvinist... Lär han ut svenska? Skrev han inte tidigare "dystelecktiker".
SvaraRaderaDet här var ju riktigt roligt!
Snippan
Ooops... menade väl dyselektriker, Snippan.
SvaraRaderaRadikal Patriarkatchauvinist
fremp
SvaraRadera"Radikal Patriarkatchauvinist" är en dimridå (och en idiot som Nick). Men det är ju tacksamt, hör man, att hänga upp polemiken där, på denna inbillade representant för "gubbslemmet".
SvaraRaderaJävla massa hatfyllda och idiotiska inlägg, som jag ser det.
fremp?
SvaraRaderaÄR det ungdomsslang man inte känner till?
Kan man säga "fett fremp"?
Jana: vet inte om Radikal Patriarkatchauvinist är en maskerad feminist eller inte. H*n har gjort inlägg på annat håll som verkar uppriktigt menade.
K Landberg du får stående ovationer!
SvaraRaderaSannare ord än nedanstående citat har nog inte skrivits på mycket länge!
"Men mycket intresserad av hur en journalist har mage att bete sig inihelvete uselt.
Hon är ett utmärkt exempel på medborgar journalistik när den är som absolut sämst"
Varför får jag inget svar på hur du vet vad folk brukar kalla sig på pedofilbloggar?
SvaraRaderaJag tror att Militanta Patriarken är på rymmen från Naturhistoriska muséet.
SvaraRadera23.55: Inte lätt att vara dinosaurie.
SvaraRadera23:42: envis anonym, ämnet bör avvecklas. Det har framkommit ytterligare nya uppgifter och Daddy måste plocka ner bilderna och videon på dottern.
Ovationer: jag tror att M.A skadar sig själv genom att inte lyssna, säger man det blir hon ännu argare och kallar en pr-kåt, men handlar inte om det.
För egen del är jag övertygad om att MA har en alldeles egen PR-strategi genom att hålla sig med enkom ja-sägare och lägga sig i infekterade vårdnadstvister.
SvaraRaderaSå spännande att Monica beskyller dig för att vara PR-kåt! Det var ju precis det hon själv blev anklagad för att vara när hon började blogga om sin bok och även efter boksläppet.
SvaraRaderaJomen pr-kåt är ju något man alltid kan ta till. Roberto Saviano, han som skrev Gomorra, blev länge anklagad för pr-kättja.
SvaraRaderaDet är inget argument och just därför är det så bra, för det går inte att svara på det!
Annat än: nej, det handlar inte om det.
SvaraRaderaVad har det kommit för nya uppgifter så att videon på flickan måste tas bort?
SvaraRaderaLäs gärna om hur man kan sprida hat och hur påståenden kan drabba.
SvaraRadera:
http://www.nwt.se/mera/helg/article28383.ece
Inte skall det väl få vara så att du genom att tro kan förstöra för andra, eller genom att agera i affekt få andra att må så dåligt att dom inte orkar försvara sig.
Barn hamnar i kläm i stället för att få bli älskade av båda sina föräldrar.
I fallet ovan så blev en hel familj drabbad.
Tur att dom hade varandra.
Tänk efter innan. Emaptisk förmåga.
Hur skulle jag själv gjort om det var mig det handlade om?
Eller mitt barn.
Leroy
leroy; Hur det än är kan det väl vara lämpligt att ta bort bilder, videofilm?
SvaraRaderaAlgot
Om vi för en sekund lägger allt som har med Daddy att göra åt sidan och koncentrerar oss på Maja Lundgren (låt oss också lämna frågan om Maja Lundgrens eventuella författartalanger därhän) - är det verkligen ingen mer än kloka Maria i Luxemburg (se Monica Antonssons blogg) som ser sanningen?
SvaraRaderaMajas Lundgrens blogg startade lite trevande med inlägg från Neapel som knappt någon brydde sig om. Inte förrän hon fick igång debatten om Monica Antonsson och i ett senare skede Daddy började folk läsa och kommentera. Det är uppenbart vad folk engagerar sig i: när Maja Lundgren ville få igång en debatt om smygnatofiering hakade ingen på och följaktligen övergav hon den diskussionen snabbt. Då och då skriver hon ett inlägg om Neapel, antagligen mest för att hålla skenet uppe av att detta är en seriös blogg hållen av en seriös person, tillika (självutnämnd) Neapel- och camorraexpert.
Maja Lundgren vill få så många läsare och kommentatörer som möjligt, kosta vad det kosta vill. Hennes narcissistiska ego kräver det, och alla försök till en kritisk hållning, inte gentemot debattämnena men gentemot Maja Lundgren själv, förlöjligas och avfärdas direkt.
Har ni som kommenterar på denna blogg, och då speciellt ni som gör det under eget namn, någonsin frågat er om Maja Lundgren eventuellt har något dolt syfte med sin blogg? Kan ni vara helt säkra på att bloggen inte är ett experiment som så småningom kommer att utmynna i ännu en uthängningsbok?
Ingen bör lita på Maja Lundgren. Hon är, som någon skrivit i kommentarsfältet alldeles i början av hennes bloggande, en mycket falsk person.
Hahaha jag ser små oranga bollar med piggar på och neongröna...
SvaraRaderastuds studs....
SvaraRaderaEh... svarar i morgon (ibland vet man inte om det är någon som skriver parodi eller inte).
SvaraRaderaVill iallafall direkt dementera att jag skulle vara en självutnämnd camorraexpert. Camorran haffade mig, inte tvärtom.
Jag begriper inte varför jag inte kan få svar på frågan angående pedofilchattar, men jag får väl anta att du varit inne på ett antal sådana.
SvaraRaderatill anonym som upplyser oss om att Maja är falsk och smider hemliga planer hehe
SvaraRaderaTja Maja Lundgren är begåvad, skriver roliga
texter och har en associationsförmåga utan dess like! Har hon nytta av sin blogg för ev framtida böcker icke mig emot.
Dessutom tar hon sig friheten att vara velig, lite småknäpp och alldeles osedvanligt seriös i en rätt trevlig röra. Rätt befriande må jag säga.
Men föredrar man rekordeliga bloggar som inte tillåter någon form av kritik och saknar
all självdistans så är det väl bara att hålla sig till dom!
Sedan älskar jag alla dessa konspirationsteorier!
SvaraRaderaFabulerar författaren?
Begår hon tom stilbyten som gör läsaren alldeles förfärligt förvirrad?
Kan jag lita på att Maja Lundgren verkligen skriver den enda Sanningen?
Skojiga frågeställningar som jag tänker begrunda den tidiga vackra morgon.
Här blir man dessutom inte knäppt på nosen av bloggägaren om man skulle råka särskriva eller använda ord som inte finns i SAOL. Det är befriande med en viss velighet, att läsa andras argumentation och faktiskt tillåta sig själv att inte vara så tvärsäker alla gånger. Något som kanske är sann ödmjukhet. Både hos Maja och flertalet skribenter. Det blir ingen givande dialog om en part hela tiden tar till fula härskartekniker som att förlöjliga andras tankar och åsikter.
SvaraRaderaF.ö. kan jag glädja Radikal Patrikatchauvinit, jag har städat köksskåp hela helgen,knappt varit utanför köket. Och detta i 31 graders värme...
Anonym 01:00:
SvaraRaderaVad är det du vill säga med din kommentar?
Vart vill du komma och vad får du ut av att skriva som du gör?
Så länge som Majas narcissistiska ego inte tar sig de kränkande uttryck som är vanligt bland dylika typer så är det helt OK för mig iaf.
Skulle hon däremot göra den helomvändning som Monica Antonsson gjorde så hamnar saken i ett annat läge.
Medborgare Y; vart vill du komma med att en passant angripa Monica Antonsson? Din kostym är för stor.
SvaraRaderaRadikal Patriarkatchauvinist
Är det bara jag som tycker pedofilchattandet är lite besvärande?
SvaraRaderaMilitant patriark, vart vill du själv komma med dina infantila kommentarer och museala värderingar?
SvaraRaderaÄr alla som har bloggar narcissister månne?
SvaraRaderaVilken etikett skall man ålägga dem som inte har egna bloggar, men neurotiskt "spammar" fullt på andras?
Buon giorno.
SvaraRaderaGår det att svara anonym 00.01 utan att använda ordet jag?
Roligt att mitt begrepp "smygnatofieringen" tas upp av denna indignerade anonym. Men jag ska skärpa mig angående narcissismen: tanken är att även andra ska kunna vältra sina egon i denna avskrädeshög för häxor. Jag tror inte på tvärsäkerhet.
Anonym 11.39: jag är emot pedofilchattar. Vet inte riktigt vad du är ute efter, men kul att du är på hugget.
Hur som helst så var det fint med Systerdysters berättelse om sin barndom.
lite narcissistisk måste man nog vara för att ha blogg. Var och en får väl leta upp ett ställe som känns ok.
Jag ska ut och sola nosen på gården, sitta på förstukvisten med kaffet. Det där man drömde om hela långa vintern. Berätta gärna var ni intager erat kaffe!
Medborgare Y; 1,5 meters avstånd och anhållan innan du tilltalar en överordnad, narcissist!
SvaraRaderaSanna - mina ord, nu har Ax gått till Limpa i Dackefejden och subversiva element skall hålla sig till diskbänken!
Radikal Patriarkatchauviniste
Vad jag är ute efter är ifall du varit på pedofilchattar?
SvaraRaderaÄr det "kära" alexis som är och trollar sig...
SvaraRaderaJag kom osökt att tänka på detta personlighetstest:
SvaraRaderahttp://se.41q.com/
(Och ja, det är ungefär lika träffsäkert som horoskop som vanligt, men man kan ju inte låta bli ändå)
SvaraRaderaClaes: jag gjorde testet - men när det var klart och resultatet skulle komma hängde sig datorn.
SvaraRaderaSka göra om det. Det är rätt kul med personlighetstest.
"Medborgare Y; 1,5 meters avstånd och anhållan innan du tilltalar en överordnad, narcissist!
SvaraRaderaSanna - mina ord, nu har Ax gått till Limpa i Dackefejden och subversiva element skall hålla sig till diskbänken!
Radikal Patriarkatchauviniste"
Dummare än såhär kan det väl egentligen inte bli.
Medborgare Y: det är nog värmen.
SvaraRaderaMmm hjärnan mjukas upp.
SvaraRaderaKom igen nu Maja, raka puckar, har du varit på pedofilchattar eller inte?
SvaraRaderaAnonym 16.08:
SvaraRaderaBom. För grovt korn. Justera och kolla IP-nr.
Jaz Devlesa, gadze beng...
Radikal Patriarkatchauvinist
JA Maja det kan vara värmen och det verkar lite som om Tristan har skaffat sig helikoptererspektiv, börjat se saker från olika perspektiv.
SvaraRaderaNarcisim tar han upp och det är bra.
Som jag tidigare saggt så ser jag gärna att du berättar din journalistiska tanke bakom allt detta är det Journalistik eller författarskap det handlar om?
Alla dessa inlägg har skapats på en diskussion om Daddys och Ranias rätt. Därför funderar jag på vad som är poängen och vad det skall leda till.
Unni´s sida är bra och hon gör ett annat experiment i nya media/bloggvärlden.
:
http://www.unnidrougge.com/2009/06/28/ready-to-go-go/#comment-6843
Titta lite där och skriv på hennes oavslutade bok om Ni vill få kredit.
Leroy
(Som faktiskt fortfarande tror att Maja vill stå upp för objektivitet och sanning. Inte fastna i en massa svammel som orsaken till alla dessa kommentarer i denna debatt egentligen handlade om från början.) (Även en surrealist kan tycka om konkretism.)
Väljer att lägga ut en länk till en annan king of popp som oxå gick bort alltför tidigt som en hyllning till de pappo som kämpar likt Daddy :
http://www.youtube.com/watch?v=oc-YCcP1HrU
Fattar ni inte så tycker jag Ni skall läsa på om Lakotah Indianernas kamp. :
http://www.republicoflakotah.com/wp-content/uploads/2009/06/russell-means-tazz-paula-show-060909.mp3
Eller se mer om varför man bör gå en mile i mina skor innan man uttalar sig på sidorna:
http://www.republicoflakotah.com
Eller :
http://www.republicoflakotah.com/wp-content/uploads/2009/06/russell-means-tazz-paula-show-060909.mp3
Jag gillar egentligen Oren Lyons of the Onandaga klan mer. :
http://www.youtube.com/watch?v=qO_6cA4Doqw
och det som händer på Global Forum:
http://www.youtube.com/watch?v=nlk8EbVacyw
("Lot of talk an little of walk.")
Eller:
http://www.youtube.com/watch?v=cuPcCIVUuRo
(Mother earth frågan ur ett helhetsperspektiv.)
Maja en utvekling eftersom du förut frågade om Nevada öknen och jag vill lyfta de Indian vänner från Washoe och Paiute som jag då fick lära känna som hade sina släcktingar i de reservat jag besökte som många av dom var tvungna att leva i. Inte många fick chansen men tur at dom trotts allt har rätten att tala. :
http://www.youtube.com/watch?v=cz_Fe283TsQ
Dot so la lee
Eller Shosone Paiute funderat om Spirit cave man.
:
http://www.youtube.com/watch?v=xppOQnAAIZA
Nevada är intressant och så är även historien.
Men man får hoppas att sanningen får vara det som får lyftas.
Surrelaistiskt men sannt.
Indianerna har faktiskt rätt om detta med moder jord.
79-80 i Carson city mm.
Leroy
(Daewoga)
(Mother) Earth dkall det så klart vara.
SvaraRaderaSå länge det finns respect. Finns det inte så kan Jorden så klart ändra kön.
Beroende på om det baseras på sanning eller påstående.
Leroy
Kolla IP-nummer på Maja på pedofilchattarna.
SvaraRaderaÄr hon direkt ond? Förlåt men den känslan infinner sig ganska ofta.
SvaraRaderafundamental radikal..eller nåt. Nu var det inte dig jag avsåg, men nu när du säger det så...
SvaraRaderaEftersom pedofilchattarna tydligen är en het potatis så undrar jag: vad gjorde du på dom?
SvaraRaderaLeroy när ska du vakna upp med insikten om att du är insnöad i samma gamla hjulspår och själv är i totalt avsaknad av det s.k. "helikopterperspektivet"?
SvaraRaderaDet finns alltså andra frågor av vikt än sådana som du anser vara intressanta.
Hörni, anonyma töntar som försöker få det till att jag är pedofil.
SvaraRaderaStick och brinn.
Det kan vara så som du säger Maja...
SvaraRaderaMen...
Ingen rök utan eld påstår ju ni feministerna... Eller hur? ;)
Valens: jag blir lite full i skratt - valens uttrycker sig alltid svävande, så...
SvaraRaderaEller... versal i kursiv...
know what I mean... knuff knuff...
Normal text med citat/referens i versaler...
SvaraRaderaÄr du författare Maja?
Sen... Vad ska vi förstå, jag och alla andra som läser det vad du skriver?
Kan det vara sant?
Jag vill bara ha ett ja eller nej.
SvaraRaderaEfter en högtidsstund på mässen där vi såg "Hon dansade en sommar" (världens bästa film) med en fröken Jacobsson och hr Oscar Persson blir jag nedstämd när jag här återupptäcker det eviga tjatet om pedofiler. Ägna era krafter i stället åt en långt större fara, nämligen den radikalt ökade frekvensen av nekrofiler! Schasa bort dem från vårdnadsfrågor en gång för alla!
SvaraRaderaRadikal patriarkatchauvinist
Anonym 16.22: de är oroliga för att Maja ska spränga ligan.
SvaraRaderaJag menar mest att man kanske ska vara försiktig med att anklaga folk för ditten och datten, därav mina frågor om pedofilchattandet.
SvaraRaderaRadikal patriarkatchauvinist: den ökande nekrofilin - du menar fokuseringen på Michael Jackson? Jag är ointresserad av M.J, tycker det är konstigt att en så knäpp person kunde göra så tråkig musik. Nu antar jag att maskarna får en del plast och järnskrot att ta itu med. hårdsmält?
SvaraRaderaAnonyma som envist undrar om jag är pedofil: jag förstår vad ni menar, bloggar ska inte tjänstgöra som domstolar, det ska inte media heller. Det har jag sagt tydligt. Sen har media hängt här oftare än tidigare, men jag tror de går vilse i hermeneutiken, det finns inget att göra rubriker av. Sen tycker jag som Algot här ovan: det är ju det här som är problemet med försvar/anklagelser utanför rättssystemet: ska man ö.h.t nämna dem måste man ta ställning i skuldfrågan, annars är det ju helt meningslöst.
Så jag kommer inte skriva mer om den saken: vill ni diskutera den så gå till andra bloggar där det försiggår livliga diskussioner.
Anonym 17:44
SvaraRaderaDu skrev...
Jag menar mest att man kanske ska vara försiktig med att anklaga folk för ditten och datten, därav mina frågor om pedofilchattandet.
Samma här... Därför blir man liten besviken på dem som falskt anklagar, anklagar och åter anklagar...
Jag tror att vi har här ett mer än tydligt exempel (Maja) på hur irriterad man kan bli...
Tänk på att förlura ditt barn, att se hur ditt barns barndom och framtid blir förstörd... hur du blir lurad på mer än en halv miljon... hur du och ditt barn kränks i mer än 5 år...
Det var på tal om att anklaga folk för ditten och datten...
PS. Jag anklagade inte...
Anonym 16:22: vilken liga syftar du på?
SvaraRaderaMaja, du menar Anonym 17.30.
SvaraRaderaSjälvutnämnde ordningsmannen Michael på IC-s blogg har av mig blivit kommenderad att hjälpa eminenta och ordningssamma Systerdyster med städ, disk och inredning men IC desauverade ordern och strök den. Vänskapskorruption?
SvaraRaderaO tempera, o mores!
Radikal Patriarkatchauvinist
Oh, moron!
SvaraRaderaJag vill ha mer än ett ja eller nej, jag vill ha KÄÄÄÄÄRLEEEEK!
SvaraRaderaGod moron på dig också anonym! Fast det är ju kväll nu.
SvaraRaderaCR jag tycker RP verkar vara ett generalmoron... Men god moron var ganska kul...
SvaraRaderaAnonym 20.53: Till och med min kalfaktor, statarsonen Algot Strömstedt, förstod att jag med "tempera" avsåg värmen och mitt humör, inte tiderna. Är du också en av dystelektrikerna på malajkompaniet?
SvaraRaderaJag frågade idag Daddy på hans egen blogg vad han tyckte om det här.
SvaraRaderahttp://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barnunga/artikel_3124377.svd
Och om det var något han kunde tänka sig.
Han har tagit bort mitt inlägg utan kommentar.
Grynnas länk, det där låter väl som väldigt vettigt, för ibland verkar inte föräldrar kunna nå varandra och tänka på barnet. De blir så upptagna av att markera inför den andra att det blir hur barnsligt som helst, men fruktansvärt tragiskt för barnet.
SvaraRaderaOch föräldrarna behöver ju inte vara illasinnade för det, men att de har kommit i otakt med varandra och livet så det bara blir pannkaka av nåt som skulle kunna lösas med lite smidighet och god vilja.
Och när den här sidan kommer till 200 så är det så finurligt att man bara klickar på "senaste" som då kommer upp i höger hörn längst ner och längst upp. ;-)
SvaraRaderaGrynna: ja, det låter väldigt konstruktivt och bra. Har tänkt lite på det också - att det borde kopplas in en team tidigt i konflikten, innan det skurit sig totalt. Precis som i andra konflikter kan det annars bli en upptrappning tills det i princip är omöjligt att hitta en lösning.
SvaraRaderaDet finns verligen folk som är otroligt bra på att "coacha" folk genom problem med relationer. Skönt att få läsa en god nyhet också.
Charlotte, haha, jag är skitnervös - förut när jag plippat på senaste så har det inte gått att fortsätta kommentera, inte för mig iallafall. Men den här gången måste det funka, för om jag öppnar ett till "o.s.v"-inlägg bara för kommentarfältets skull, så kommer jag bli beskylld för att "kapa debatten" och stjäla andra bloggars besökare; det har till och med påståtts att mina datatekniska kunskaper är större än jag ger sken av, och att jag LÅTSAS inte begripa, bara för att kunna öppna ett nytt kommentarfält. Apropå konspirationsteorier på nätet, "dolda syften" och annat ditstädes.
SvaraRadera