måndag 15 juni 2009

Sluta massmediepsyka knubbisar!

Jag kan inte låta bli.

Det gäller en i och för sig god nyhet i Metro: "Trots fetmalarmen - färre tjocka barn".

Larmrapporterna om allt fler överviktiga skolbarn är alltså falska, enligt Folkhälsoinstitutet: ökningen är visserligen kraftig om man jämför med för tjugo, trettio år sedan, men de senaste fem åren har siffrorna sjunkit.
Rapporterar Metro.

OK, det är kanske inte nyttigt att vara överviktig. Men hur känns det för en liten tjockis att läsa: "färre tjocka barn"?

En tioåring på väg till skolan kanske. Överensstämmer inte med några ideal. Läser Metro. Blir möjligen lite mer ledsen än tidigare.

Nu får det vara nog med folkhälsotjafset.
Tycker jag (som var spinkig som liten).

9 kommentarer:

  1. Precis!
    (Var också spinkig som liten)
    Jag har funderat mycket på det du skriver om. Ofta står det "feta barn" och liknande... Tycker det är så tanklöst och kränkande.
    Bra rutet

    SvaraRadera
  2. Men knubbighet kan man ju göra något åt. Det finns ju hopp. Lite pepp. Det är ju värre om man tycker att man ser ut som skit i största allmänhet, och kanske faktiskt gör det. Då är det knepigt.

    Och larmrapporter – det är ju ont med frukt, lärde vi oss nyligen. De som tycker att frukt är godis är nazister.
    Rönen misstänker jag i nio och ett halvt fall av tio handlar om forskare som har det lite tråkigt och lite knapert när det vankas fredagskväll och lådvin och därför vill göra ett scoop. Får de ersättning av Aftonbladet, eller betraktas det som reklam? Klia varandras ryggar?

    Jag var liten och ful, ungefär som nul.

    SvaraRadera
  3. Ja, det där med frukt är jobbigt. Här har man levt i typ 40 år och hela jävla tiden fått höra att frukt, yada yada, jättefint.
    Och man har pinat i sig både det ena och det andra i fruktväg, och så kommer dom och säger att frukt är bajs.
    Jag blir väldigt tveksam då.

    Nu ska man i princip bara käka saker som dryper av fett, men inget socker.
    Iofs stämmer det med det vi åt som barn. Jag har Bonniers stora kokbok från 60-talet. Där är det jättemycket grädde och smör i allt.

    Och vi var alla spinkiga som barn...
    Jag var för övrigt ok utom håret.

    Svinto

    SvaraRadera
  4. Claes: jodå, kan nog finnas ett och annat bakom larmrapporter! Enligt Folkhälsoinstitutet är det forskare som håller på med barnfetmaforskning som vill ha mer resurser.
    Fast det kanske är Folkhälsoinstitutet som är avundsjuka på barntjockisinstitutet och vill ha mer resurser!
    Hur som helst ska man inte skriva som Metro gör. "Färre tjocka barn" som en god nyhet - jag tycker det är jätteleakt!!

    SvaraRadera
  5. haha... tycker det är lite jobbigt att äta frukt, grönsaker går hur bra som helst men...

    "Frukt är godis" försökte dom lura i en när man var liten...

    Claes: du är inte alls ful.

    SvaraRadera
  6. Ett knubbigt barn växer oftast i sitt skinn. Men när alla ska göra så stor sak av det så blir detta något som barnen lär sig är fel. Och istället för att vara ett nöjt barn som ser alla som sina jämlikar så känner de sig tillslut som en annan.... Låt våra barn få vara nöjda, de krav som kommer i tonåren är nog så stora. Och nu skriver jag om knubbiga barn inte de som är jätte stora.

    SvaraRadera
  7. En fråga. Är det någon som vet när man började med att ge lördagsgodis till barn?

    SvaraRadera
  8. Nu fick jag dåligt samvete. Jag skrev ett inlägg om barnfetma för en tid sedan, och tänkte nog inte på hur sårande det kunde vara för ett överviktigt barn att läsa detta. Men jag står fortfarande fast vid min åsikt att vissa föräldrar gör sig skyldiga till barnmisshandel när de grundlägger usla matvanor hos sina telningar genom att dra in barnen i sitt eget matmissbruk. Högmod, kanske.
    Jag var f.ö. också en spinkis, märkligt att det sitter i trots x antal extrakilon. Min självbild är lätt förvrängd liksom en anorektikers är det åt andra hållet. Har vänner som var "knubbisar" som små och trots att en del av dem numera är sylfidsmala upplever de sig överviktiga. Realistiska självbilder är svåra.
    Rent medicinskt finns ju begrepp som "fetma" och "svår fetma". Orden kanske skulle bytas ut mot "mjukare" uttryck?

    SvaraRadera
  9. Systerdyster: jo, och jag blir själv arg på föräldrar som "skämmer bort" barnen (fast det egentligen inte handlar om det) genom att låta dem äta godis och dricka läsk osv ofta, och låta dem slippa äta nyttig mat... Det är väl ibland ett sätt att muta barnen, som stressade eller håglösa föräldrar använder.
    Det är bara det där "färre tjocka barn" som blir så grymt...

    Grynna: det borde gå att kolla upp när lördagsgodiset infördes! När jag var barn på sjuttiotalet var det iallafall i full svang. Och det var BARA på lördagar man fick godis. Min gissning är sent femtital, kanske sextitalet, möjligen kopplat till antikarieskampanjer (fetma diskuterades nog inte så mycket då).

    SvaraRadera