tisdag 14 april 2009

"Hälsa Don Peppino...."

När Roberto Saviano framträdde på Kulturhuset i vintras berättade han om ett hot han hade fått ta emot av camorrister i Casal di Principe, efter Gomorras publicering.
- Hälsa Don Peppino, hade någon sagt.

Don Peppino var en modig präst som inte blev gammal.
Han stod upp mot bossarna i Casal di Principe, och vågade ifrågasätta deras kristna tro.

Alla camorrister är inte religiösa, men många är det. Camorran är förstås inte de första kristna i världshistorien som menar att det under vissa omständigheter är legitimt med mord. "Nödvändigheten att döda fiender och förrädare ses som en tillåten överträdelse. Att icke dräpa, som står inskrivet på Moses stentavlor, kan enligt bossarnas resonemang upphöra att gälla om dråpet sker av högre motiv, nämligen för att värna om klanen, dess ledares intressen, gruppens och således allas väl. Att döda är en synd som kommer att förstås och förlåtas av Kristus om gärningen är nödvändig", skriver Saviano. "Camorran refererar ständigt till religionen, inte bara som ett slags vidskepelse eller kulturell kvarleva utan också som andlig styrka som avgör de mest personliga val."

Camorrakvinnor har ofta uttalat kristna namn. Immacolata Capone (som tillhörde klanen som äger marken där ett visst svenskt företag ligger) har ett förnamn som betyder obefläckad (som jungfrun). Celeste, himmelsk, är ett annat populärt namn. Assunta (för övrigt Missos sambos namn) är en synonym till madonna.

Och som filmklippet om "Sandokans" gömställe visar, alltså bossen i Savianos hemort Casal di Principe och en av dem som tagit mest illa upp av Gomorra, så kan en camorraboss mycket väl måla tavlor av Jesus.

Don Peppino anordnade marscher mot camorran, förespråkade stöd till konkreta projekt som bröt sig loss ur den brottsliga företagarmakten, och inte minst la han ner teologisk möda på att bena ut kristendomen från camorraideologin. För detta fick han plikta med sitt liv.

För att legitimera mordet på en präst krävdes lite extra artilleri. Saviano skriver i Gomorra om de rykten om skörlevnad, korruption och pedofili som spreds om Don Peppino i vissa mer eller mindre camorrakontrollerade tidningar.

Idag har Expressens kultursida en artikel av Saviano till minne av Don Peppino; läs den, jag har inte lärt mig länka ännu men det är lätt att hitta den på www.expressen.se/kultur.

3 kommentarer:

  1. Ja, religös övertygelse har väl sällan hindrat något samhälle alls från att begå grymheter. Och det var faktiskt rätt schyssta tavlor Sandokan fick till i sin källare.

    (Om länkar - jourhavande bloggtekniker rycker ut: Markera ett valfritt ord (eller en hel mening) när du skriver ett inlägg, klicka på länksymbolen i verktygsfältet ovanför, den som ser ut som en grön jordglob med en kedja tvärs över. En ruta poppar upp. Där klistrar du in den önskade adressen. Voila!)

    SvaraRadera
  2. Tack igen jo jag ska lära mig det, det låter inte oöverstigligt svårt, är lite trög bara...

    Jag tänkte dra parallellen till George Bush ett tag, eftersom han åberopade sig på Jesus när han drog i fält mot Irak, men det är ju nästan överflödigt. Och sen håller jag med dig om tavlorna, helt fy skam var de inte. Det är fortfarande omöjligt att inte fascineras av camorran/maffian, för undertecknads del. Det finns en boss som är väldigt inne på psykoanalys, och som brukar citera Lacan i rättegångssalarna. Lacan. I rättegångssalarna. och så finns det flera som skriver, några som målar, andra som köper accessoarer i samma gula färg som Uma Thurman i Kill Bill.

    SvaraRadera
  3. Eller köpte, hon är mördad nu, Immacolata.

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)