fredag 24 april 2009

Ur läsarbreven

"Vad var det med det du skrev tänkte jag där i kön i bokhandeln och köpte Myggor och tigrar... Jag läser texten flyhänt skriven, insiktsfullt berättad, modig, stark, självutlämnande, självbetraktande, naken, öppen, känslig. Levande.
Varför ett sånt jävla liv om den smala delen som handlar om dina tankar, beskrivning av mäns beteende. Det blir ju så bra när du är aktiv och också tar med dig själv in i texten, är tydlig med hur du UPPLEVER, tolkar situationer. Hela tiden det perspektivet.
Det italienska sedan, DÄR är ju större delen av boken. Inte mindre lysande berättad men så blev ett sånt jävla kackel om det där andra. Så borde det inte behöva bli, med hopp om att det är fler som tänker så...." av M.S

"Jag har just avslutat läsningen av Myggor och tigrar och ville säga ett tack till dig för det du har givit mig som läsare med denna bok. Det är en hel del, men jag ville nämna en särskild sak eftersom det är något som är väldigt starkt för mig.
I hela mitt liv har jag med varierande framgång ägnat mig åt att försöka förstå mig på kvinnor...." av A.F.

Brev från två manliga läsare. De är representativa för de reaktioner jag har fått av både manliga och kvinnliga läsare. Jag ska inte överdriva, det har inte kommit någon anstormning av brev. I synnerhet inte efter DN:s uthängning (då försäljningen avstannade om jag fattat det rätt) så blev det glesare än tidigare. Men de trillar in då och då, mailen och breven, och de är alltid innerliga och respektfulla.

Inte ett enda påhopp, inga insinuationer om att det inte står rätt till i huvet på mig, ingen sexism.

Vanliga hederliga medborgare är bättre läsare och bättre människor än kulturetablissemanget.

5 kommentarer:

  1. Hej Maja!
    Jag avslutade din bok för inte så länge sedan och det blev en läsupplevelse. Tänkte flera ggr under läsningen vad det är hos dig - och hos mig själv - som får oss att dras till det farligt maskulina kriminella. Jag menar inte "dras till" rent erotiskt (fast det kanske finns där också och spelar sitt dunkla spel), utan istället med massa nyfikna frågor som bubblar fram ur, ja kanske barnet inom oss. Minns när Sopranos kom - jag njöt i fulla drag av denna annorlunda såpa. Samtidigt, vissa avsnitt så fruktansvärda, där mord och slakt var fond åt familjelivets vardagligheter. Tomheten kom fram, människans ensamhet...
    Roberto Savianos bok Gomorra var skrämmande i sin nakna skildring av en verklighet som vi här i vårt skyddade Sverige lever så långt ifrån, jag lever i vacker lantlig miljö med djur omkring mig, och blev chockad av insikten om denna fruktansvärda kriminella härd som faktiskt existerar och har ett av våra EU-länder så i sitt grepp. Följer på avstånd vad som händer nu i Sverige, med organiserad brottslighet som växer sig allt starkare ute på olika orter i Sverige. Har läst Jens Lapidus Snabba cash - vilken bok! Faktiskt nyskapande i sitt språk som jag ser det, fastän han själv säger sig vara påverkad av bl a Denis Lehane. Tycker faktiskt Lapidus är bättre än Lehane.

    Att du vågade dig in i kvarteren, sitta där och spana som du gjorde, som nattflyet som obevekligt dras mot nattlampan. Kanske ligger det där lite äventyrliga nergrävt i din barndoms spännande upptäcksfärder, för jag inbillar mig att du var en fantasifull flickunge som hittade på "farliga" lekar. Så tänker jag nämligen om mig själv, när jag försöker finna svar på varför jag är så otroligt intresserad av den kriminella undre världen. Jag är ju en hederlig svensk skattebetalare, om du förstår, och borde kanske inte ha denna faiblesse för det våldsamma.
    Filmerna om Gudfadern finns förstås här bland mina få DVD-filmer. Bland TV-deckarna - och då pratar vi ju om "vanligt krim" så är Jane Tennyson min favvis - Helen Mirren är bara sååå bra! Har alla filmerna. Tätt följd av danska Mordkommissionen.

    Nu införskaffar jag Pompeji för jag vill läsa mer av dig. Försökte även köpa André Bretons Nadja (på Bokbörsen), som du skrivit om här på bloggen. Väntar in ett billigare ex - just nu finns ett för 260 kr och så ett men det är på franska. Blev nyfiken på din inspirationskälla i ditt sätt att skriva. Det surrealistiska elementet.

    SvaraRadera
  2. Hej Mrs Bean, Tack!
    Det erotiska är som du skriver bara en del av det hela. Jag kommer att skriva mer om det här temat, tror det finns ett allmänmänskligt drag i det som det är viktigt att bli medveten om.
    Nadja, ja - många finner den svår att komma in i, det gjorde jag i början också, men det är verkligen värt mödan. Kringdrivandet i stadsmiljö är en gemensam nämnare....

    SvaraRadera
  3. Det är inte bara kvinnor som dras till maffian.
    På mitt jobb är "maffia" ett positivt uttryck.
    En del kolleger, jag jobbar på ett IT-företag) brukar säga "ja det är maffia!" och det handlar då om ett slags dominans, en fredad zon. Lite som fotboll. tror att för dem är "maffia" frihet, från familj, krav... kanske en dröm om att bryta sig loss.

    SvaraRadera
  4. Kjell Höglund har för övrigt skrivit en mycket bra sång med titeln "Maffian".
    Kjellhoglund.com

    SvaraRadera
  5. Oj vad bra. Jag diggar Kjell Höglund.

    SvaraRadera