onsdag 15 april 2009

"Maja Lundgren-ish, dvs inte helt friskt"...

"Det är inte systemet, det är fan du". "Om Maja Lundgren ringde skulle jag slänga ut telefonen genom fönstret". "Strip lit". "Dokusåpa". "Patetiskt". "Privata nojor".

Och så vidare och så vidare.
Googlar man "Maja Lundgren paranoia" får man 950 träffar.

Sedan uppstod här och var en undran om jag fortfarande var vid liv, och hur jag i så fall mådde.

Egentligen är frågan hur det står till med kulturen.

Myggor och tigrar hamnade i "skvallerskugga" och i "diagnosskugga". Det är grovt orättvist mot den boken.

Men om det är skandaler kulturen vill ha: visst finns det skvallerköttben bakom kulisserna!

Vem kan ha sagt så här?

- Du är alldeles för stolt. Du ska se till att få honom i säng. Sen ska du lirka.

Strindberg ville vara en skandalskrifvare som gick runt i sjaskig morgonrock - själv blev jag efter Myggor och tigrar kvinnohaterska (d.v.s jag avskydde systemets kvinnor ännu mer än systemets män). Det finns fantastiska inslag av falskhet som jag inte tog med i boken (den anonyma kommentator som hävdade att jag hudflänger vänner har faktiskt fel).

What's in a name: poängen är att samma person som sade som ovan, sedermera skrev en förtjusande förljugen artikel om Myggor och tigrar, och en speciell "kvinnotyp" som jag skulle sägas representera.

I all hast - nu ska jag ut i narturen,
är på ruttet humör idag,
men snart ska jag träffa en präst jag tror är helt ok
So long, babes

9 kommentarer:

  1. Om du anser att du inte hudflänger vänner i Myggor och tigrar, hur lyder då din definition på begreppet vänner?
    Du är en mycket falsk människa Maja.

    SvaraRadera
  2. Det är intressant om än något svårt med denna skuggboxning... Antingen är du någon som blivit personligen sårad, och då skulle man förstås kunna diskutera både detaljer och helhet, även om du behåller masken. Det är all right med mig. Å andra sidan så är det bokens helhet som är det viktiga, tycker ju jag. En miljöskildring och ett tidsdokument. Om du läser hela boken och inte bara det som utspelar sig i kultursfärens Stockholm så tror jag inte att du kan ställa diagnosen falsk.

    SvaraRadera
  3. Rättare sagt, det har du förstås rätt att göra, om du verkligen uppfattar boken så.

    SvaraRadera
  4. Anonym, att sjunga attackfalsksång på folks bloggar i syfte att förringa vad de har att säga är en rätt ynklig taktik.

    Men definitionen på vänskap är ett jätteintressant ämne. Varför inte starta en egen AnonymTigerBlogg, t ex under namnet Kottabos, där det kan dryftas kulturelitsdefinitioner på kärlek, vänskap och ryggklieri till era tigerhjärtans lustar - medan ni flänger jästklumpar ur kylixen mot tidningsurklipp av Maja ur olika vinklar? ;)

    Sen är det ju så med myggbettsframkallade indignationsattacker - de slutar att klia till slut...och helheten kommer staplandes in, om än på sönderkliade skenben.

    Maja, din blogg är fascinerande läsning.
    Hugs, Pia

    SvaraRadera
  5. Maja
    Jag tar tillbaka det där om att du ännu inte har drabbats av drevet på nätet.
    Kram
    Monica

    SvaraRadera
  6. Jag menar, vad är det för dunkla drifter som får en anonym person (läs: feg) att formulera: "Du är en mycket falsk människa Maja".
    Inte är det friskt i alla fall.

    SvaraRadera
  7. Pia, Monica: tack! Ett surr är kanske inte ett drev, men det känns obehagligt att bli kallad falsk (även om kraften i anklagelsen kanske förtas lite av att den som framför den är anonym? Eller?? Lite fjösigt?) Definitionen av vänskap är förstås inte helt enkel, men i den sfär som jag beskriver med dess konkurrens,lojalitetsbildningar, spel och stilande var den inte möjlig. Jag kan inte kalla det för en "gemenskap".

    SvaraRadera
  8. Klyschigt och fegt att sitta anonym bakom sin datorskärm och misskreditera någon som åtminstone vågar stå för sina åsikter...
    Du är säkert mycket du Maja (som oss alla), men "falsk" är ett intryck du då aldrig gett!
    XOXO

    SvaraRadera
  9. Tack Tiva, men nu är det ju så att jag inte tycker att det gör så mycket.
    Det här med anonymitet på nätet ser jag positivt på. Jag var "Malin" och "Otto" på Monica Antonssons blogg, det var väldigt roligt och berodde inte på att jag inte stod för vad jag skrev, utan på att det kan vara bra att få sina argument lästa förutsättningslöst, utan filtret "jaha, den där skandalförfattarinnan". Men sen svarade Monica direkt på en kommentar av mig som Malin, och då kände jag mig plötsligt som en psykopat. Så då talade jag om vem jag är.

    SvaraRadera

Specialblogg om Myggor och tigrar (klicka på bilden)